Omvårdnad och rehabilitering
För omvårdnad, understödjande vård, psykosocialt omhändertagande, rehabilitering samt palliativ vård hänvisas till Nationellt vårdprogram Äggstockscancer.
Icke-epitelial äggstockscancer drabbar i regel unga kvinnor. Ung Cancer är en ideell organisation för unga cancerdrabbade mellan 16-30 år. De arbetar för att förbättra unga vuxna cancerdrabbades levnadssituation och för att skapa bästa möjliga förutsättningar både under och efter deras sjukdomstid. Ung cancer är de unga vuxna cancerdrabbades röst mot såväl vården som politiken. Organisationen arbetar för unga cancerdrabbade och närstående genom att skapa mötesplatser för att de ska träffa andra i liknade situation, både på internet och i verkliga livet. (Cancer varden nr 1 2012).
Gynsam är Gyncancerföreningarnas Nationella Samarbetsorganisation som är en ideell organisation som är religiöst och politiskt obunden. Syftet är att stödja kvinnor med gynekologisk cancer och deras närstående. Genom att påverka politiker, beslutsfattare och den allmänna opinionen arbetar Gynsam för att gemensamma riktlinjer och en gemensam vårdplan antas för hela Sverige och att alla oavsett var man bor skall ha tillgång till det senaste inom den gynekologiska cancervården. Inom Gynsam finns Nyck – Nätverket för Yngre Cancerdiagnostiserade Kvinnor som främst är verksamt genom ett diskussionsforum på nätet.
Lagstöd
Den som har i uppdrag att säkerställa patientens delaktighet i vården bör känna till innehållet i patientlagen (patientlagen 2014:821). Där anges t.ex. att patienten ska få information om biverkningar och att patienten har rätt att få en ny medicinsk bedömning.
Kontaktsjuksköterska
Den nationella cancerstrategin styrker att varje patient ska erbjudas en kontaktperson på den cancervårdande kliniken med syfte att förbättra informationen och kommunikationen mellan patienten och vårdenheten och stärka patientens möjligheter till delaktighet i vården (SOU 2009:11). Sedan 2010 finns en lagstadgad rätt till fast vårdkontakt (hälso- och sjukvårdslagen 1982:763).
Staten och Sveriges Kommuner och Landsting har enats om en gemensam generell beskrivning av kontaktsjuksköterskans roll och funktion.
Att patienten har erbjudits en namngiven kontaktsjuksköterska ska dokumenteras i patientens journal och om möjligt registreras i kvalitetsregister.
Min vårdplan
En individuell skriftlig vårdplan, kallad Min vårdplan, ska tas fram för varje patient med cancer. Det framgår i den nationella cancerstrategin för framtiden (SOU 2009:11) och i de patientcentrerade kriterierna som ska utmärka ett regionalt cancercentrum (Socialdepartementet: 2011).
Aktiva överlämningar
Under patientens tid i cancervården förekommer ofta överlämningar mellan olika vårdgivare. För att skapa en sammanhållen vårdkedja för patienten och de närstående ska alla överlämningar vara ”aktiva”.
Aktiv överlämning innebär att den som har ansvaret för patienten tar kontakt, muntligt och skriftligt, med nästa instans. Den som aktivt överlämnat har fortsatt ansvar till dess att mottagande instans bekräftat att de tagit kontakt med patienten. Uppstartade åtgärder och insatser inom omvårdnad, palliation och cancerrehabilitering ska följas upp, utvärderas och dokumenteras i Min vårdplan.
Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten - om kontaktsjuksköterskan i cancervården.
Löpande cancerrehabilitering
Cancerrehabilitering syftar till att förebygga och minska de fysiska, psykiska, sociala och existentiella följderna av en cancersjukdom och dess behandling. Insatserna ska ge patienten och de närstående stöd och förutsättningar att leva ett så bra liv som möjligt. Se det nationella vårdprogrammet för rehabilitering (kap 5.2, 7.1, 9.1-9.3).
Regelbunden behovsbedömning för patienter och närstående
Cancerrehabilitering är aktuellt under hela processen från misstanke om cancersjukdom och framåt. Behovet av rehabilitering ska därför bedömas regelbundet. Patienten och de närstående ska återkommande få information om vilka rehabiliteringsbehov som är vanliga och vilka insatser som erbjuds. I patientens skriftliga vårdplan, Min Vårdplan, ska cancerrehabilitering ingå. Vissa rehabiliteringsbehov, till exempel lymfödem, kan kräva behandling livet ut.
Såväl patienter som närstående kan omfattas av rehabiliteringsinsatser. Närstående kan vara exempelvis partner, barn, förälder, syskon eller annan person som patienten anser sig ha nära relation till. Barn som anhöriga har en särställning då hälso- och sjukvården enligt 2g § hälso- och sjukvårdslagen har skyldighet att ge dem information, råd och stöd.
Grundläggande och specialiserad rehabilitering
All personal inom hälso- och sjukvården ska göra grundläggande behovsbedömningar och ge grundläggande insatser inom cancerrehabilitering. Vid mer avancerade behov ska patienten alltid erbjudas insatser från professioner med specialkompetens inom rehabilitering, exempelvis kurator, fysioterapeut, psykolog, arbetsterapeut och dietist. Även andra professioner som sjuksköterska, läkare och tandläkare kan arbeta specialiserat med cancerrehabilitering.