Till sidinnehåll
Kunskapsbank för cancervården Till cancercentrum.se

Palliativ vård och insatser

Rekommendationer

  • När behandlingen inte längre är kurativt inriktad, bör patienten få ett läkarsamtal där det tydligt framgår att syftet inte längre är att bota utan att i möjligaste mån livsförlänga samt bromsa sjukdomsförloppet, med bibehållen livskvalitet. På liknande sätt bör ett nytt brytpunktssamtal hållas när den palliativa cancerspecifika behandlingen avslutas och fokus förflyttas från livsförlängning till livskvalitet.
  • Specialister i palliativ medicin bör inkluderas i ett multidisciplinärt team i vården av bröstcancerpatienter och deras närstående.
  • Vårdgivare med kompetens i allmän eller specialiserad palliativ vård kan stödja svårt sjuka patienter och deras närstående genom att förbättra symtomkontroll, minska ångest och skapa förutsättningar för vård där patienten och de närstående önskar. Palliativa insatser kan med fördel integreras med den cancerspecifika behandlingen redan tidigt i förloppet om patienten har cancersymtom.
  • Strålbehandling bör övervägas vid skelettsmärta som kan vara orsakad av metastaser (++++).
  • Vid klinisk misstanke om ryggmärgskompression bör utredning och behandling genomföras akut (+++).

Allt fler lever allt längre med metastaserad bröstcancer till följd av bättre behandlingar, och för ett optimalt omhändertagande av patienter med spridd bröstcancer är det viktigt med personlig kontinuitet gällande kontaktsjuksköterskor och läkare. När patienter vårdas av både en onkologisk och palliativ enhet är det viktigt med goda rutiner för överföring av information mellan de olika enheterna. 

I tidig palliativ fas pågår onkologisk behandling för att bromsa tumörsjukdomen, och vården syftar till livsförlängning och ökad livskvalitet. I sen palliativ fas syftar vården till symtomlindring och förbättrad livskvalitet, men inte längre till att förlänga livet. Vården övergår till sist i vård i livets slutskede. För att uppnå en god symtomlindring är det centralt att fortlöpande genomföra en strukturerad och kontinuerlig symtomskattning. För att uppnå en god symtomlindring är det centralt att genomföra en strukturerad och kontinuerlig symtomskattning. Patientens behov kan variera i både tidig och sen palliativ fas, och akuta onkologiska komplikationer som ryggmärgskompression ska fortfarande handläggas akut för att rädda viktiga neurologiska funktioner (Loblaw et al., 2012). Vid smärta på grund av skelettmetastaser är extern strålbehandling indicerad och kan ofta ges i en fraktion. Majoriteten av patienterna får en betydande smärtlindring som kan kvarstå upp till 6 månader och en fjärdedel blir helt smärtfria (Chow et al., 2012). Upp till 40 % kan få en tillfällig smärtökning (”pain flare”) under några dagar. Denna smärta kan delvis förebyggas med kortikosteroider (Cai et al., 2013).

Kärnan i palliativ vård är symtomlindring, kommunikation/relation med patienten, multiprofessionellt teamarbete och närståendestöd.

Allmän palliativ vård kan ges av all vårdpersonal och inkludera allmän hemsjukvård via primärvården.

Den specialiserade palliativa vården är organiserad på olika sätt över landet men ges oftast via specialiserade/avancerade hemsjukvårdsteam, specialiserad slutenvård och / eller konsultverksamhet.

För mer detaljerad genomgång av palliativ vård, se Nationellt vårdprogram för palliativ vård.

Nästa kapitel
24 Uppföljning