Till sidinnehåll
Kunskapsbank för cancervården Till cancercentrum.se

Bilaga 3 Patientinformation från PALEMA

Denna text är författad av Cancerföreningen PALEMA (patientorganisationen för cancer i pankreas, lever/galla och matstrupe/magsäck, www.PALEMA.org) och riktar sig till dig som har drabbats av pankreascancer, dvs. som patient eller som närstående eller anhörig. Den kan även ge inspiration till kontaktsjuksköterskor och läkare, t.ex. vid författande av en personlig vårdplan.

Patientinformation, egenvård

Att drabbas av pankreascancer innebär en påtaglig och drastisk påverkan och förändring av livsvillkoren. I denna bilaga vill vi ge några tips på vad du själv kan göra som drabbad i syfte att underlätta, hantera och förebygga symtom så att vardagslivet kan flyta på så bra som möjligt. Tipsen kan också påverka din behandling till att bli mer verkningsfull. Det du själv kan göra, med eller utan hjälp, kallar vi för ”egenvård”.

Så långt det går är det bra om du kan sköta och ta hand om dig själv, med eller utan hjälp av anhöriga och närstående. Är du osäker bör du först stämma av med sjukvårdspersonal så att ni är överens om hur just din vård bäst kan skötas.

Rökning är i alla lägen skadligt. Motion däremot är viktigt och bör utövas. Du kan få hjälp från vården med att sluta röka och med att anpassa motionen efter ditt tillstånd! Det kan vara till hjälp att sätta upp mål som ska nås över tid. Tänk på att sätta realistiska mål som i början kanske är låga men som över tid kan ökas!

Under punkterna 1–3 finns tips och förslag på vad du bör tänka på före och kort efter en operation. Under punkt 4 finns också förslag på vad du kan göra för att stärka din kropp och din själ. Där berörs rökning, kostval, motion och mental träning samt vad kunskap om dessa faktorer kan innebära för att förbättra ditt allmäntillstånd. Det är viktigt för att du ska kunna ta emot medicinsk behandling och återgå till ett så normalt liv som det bara är möjligt.

Egenvård inför operation

Du kan förbereda dig för att både förkorta och bättre klara av vårdtiden efter en operation. Framför allt kan du sluta röka, motionera mer, minimera eller sluta med alkoholhaltiga drycker, välja rätt kost för att bygga upp en bra näringsstatus och gå i samtalsstöd med t.ex. en kurator.

Prata med din kontaktsjuksköterska för att få hjälp och tips på hur just du kan göra!

Om det är möjligt, ta med en anhörig eller närstående när du träffar sjukhuspersonal. Då kan ni tillsammans prata om vad som sagts och vad du själv kan tänka dig att träna på.

Egenvård för nyligen opererade

Efter operationen kan man behöva mycket hjälp av vårdpersonal. Det gäller att

  • sköta och lägga om förband
  • komma ur sängen
  • äta lämplig kost som inte ”stör” läkningsprocessen eller ökar risken för komplikationer
  • få i sig tillräckligt med näring
  • behandla för diabetes
  • ta rätt mängd pankreasenzymer och vid rätt tidpunkt enligt instruktion från läkaren
  • hantera smärtor och trötthet
  • så tidigt som möjligt röra sig eller utöva någon grad av motion
  • uppmärksamma eventuella komplikationer
  • acceptera att det tar tid att återhämta sig.

Redan på sjukhuset och under rehabiliteringen får du goda möjligheter att lära dig om detta av den vårdande personalen.

Stäm av med vården vad du bör ha för hjälp och rehabilitering efter sjukhusvistelsen. Det behövs för att du ska kunna återhämta dig och få hjälp med träning i hur du bäst kan ”egenvårda” dig när du kommer hem. Vården kan också svara på vilken rehabhjälp du kan få hemmavid. En sjukgymnast kan t.ex. ”få igång dig” och hjälpa dig med muskeluppbyggnad, och en dietist kan få dig att hitta nya och bra matvanor!

Du som fått diabetes får utbildning i hur du hanterar den. Remiss till sådan utbildning kan du få av din husläkare, om du inte fått sådan hjälp och instruktion på sjukhuset innan utskrivning.

Egenvård under cytostatika- och strålbehandling och/eller i det palliativa skedet

Många pankreascancerdrabbade patienter känner stor olust inför att äta, oavsett om de har opererats eller inte. Det är lätt att tappa många kilon, speciellt efter en operation. Undernäring är också vanligt förekommande hos patienter med tumörer. Många som behandlas för pankreascancer har svårt att smälta maten på ett tillfredsställande sätt, vilket leder till kroppslig utmärgling och trötthet. Bra nutritionsstatus är dock en förutsättning för att t.ex. kunna ta emot cytostatikabehandling. Därför är det viktigt att få i sig tillräckligt med bra mat och se till att maten också kan smältas. Märker du att du tappar i vikt eller inte når din önskvärda vikt bör du rådgöra med din läkare eller med en dietist. Det finns också mediciner att få. Creon är en medicin som kompletterar pankreas produktion av enzymer, som i sin tur smälter maten.

Trötthet (cancerrelaterad ”fatigue”) är ett mycket vanligt symtom vid pankreas­cancer och det hjälper inte att vila för att bli av med den sortens trötthet. Information om sjukdomen och behandlingen ger dig bättre möjligheter att hantera fatigue, och fysisk aktivitet utifrån din egen förmåga gör ofta att tröttheten minskar. En arbetsterapeut kan göra en aktivitetsanalys och ge dig rekommendationer om hur du kan utföra vardagliga aktiviteter på ett mer energibesparande sätt, samt förskriva hjälpmedel om det behövs.

Smärtlindring är viktig och du har rätt till hjälp med smärtbehandling. Kort tid efter en operation, dvs. under den postoperativa fasen, är detta viktigt för att du ska orka med att rehabilitera dig själv. Under det palliativa skedet kan smärta vara ett dominerande tillstånd och smärtbehandling blir därför central för att göra tillvaron dräglig. Tveka därför inte att be om hjälp med smärtbehandling.

Observera kroppsliga förändringar, t.ex. om urinen mörkfärgas, avföringen blir ljusbeige och/eller ögonvitorna gulnar. Detta kan vara tecken på avstängda gallvägar eller dåligt fungerande avlastande stentar eller endoproteser. Detta symtom ger upphov till trötthet och ytterligare matleda samt kan fort omvandlas till en gallvägsinfektion med snabbt förlöpande blodförgiftning. Kontakta omedelbart sjukvården om du ser sådana förändringar.

Kontakta också sjukvården om du har Whipple-opererats och får återkommande hög feber samt om du känner dig omotiverat trött och olustig, som vid en influensa.

Egenvård i syfte att stärka kropp och själ

Tobaksrökning ökar risken för komplikationer vid kirurgiska ingrepp. Att sluta röka är den enskilt bästa åtgärden man själv kan göra för att förbättra sin hälsa och tillgodogöra sig behandlingen i alla stadier.

Motion. Människan är skapt för att röra sig och motion är på många sätt avgörande för hur olika organ fungerar och för hur vi mår. En timmes promenad om dagen, gärna så att man blir lite svettig, har väldokumenterade bra hälsoeffekter. De som regelbundet motionerar har lägre risk för att få hjärt- och kärlsjukdomar och förbättrar även sitt mentala tillstånd. Dessutom förbättras kroppens egen läkningsförmåga av motion.

Kosten är det man dagligen stoppar i sig för att få energi till kroppens livsprocesser och byggstenar till återuppbyggnad av celler m.m. Vad man får i sig har stor betydelse, både för hur man mår och för hur väl de kroppsliga funktionerna kan fungera. Under en livstid (85 år) får en människa i sig ca 17 000 kg föda och ca 90 000 liter vätska!

Det är fortfarande oklart hur olika kostförslag kan påverka pankreascancer, men den kost och livsstil som är bra för hjärtat och blodkärlen verkar också vara bra för hela kroppen. Kost som är bra för hjärtat är alltså bra för dig! Det viktigaste är dock att se till att du får i dig tillräckligt mycket energi- och näring för att orka med eventuell kirurgi och behandling. En bra kost kan även minska risken för övervikt, diabetes och flera andra sjukdomar, inklusive cancersjukdomar. Har man god aptit och inga problem med ofrivillig viktnedgång Kosten ska kosten innehålla mycket frukt och grönsaker, lagom med enkelomättade matoljor (t.ex. oliv- och rapsolja) och sparsamt med animaliskt fett samt sötade livsmedel och drycker. Vi kan inte säkert säga att förändringar i kosten kan bromsa förloppet av pankreascancer, men vi vet att sådana förbättringar är bra för hälsan i allmänhet och för hjärta och blodkärl i synnerhet.Vi kan inte säkert säga att förändringar i kosten kan bromsa förloppet av pankreascancer, men vi vet att sådana förbättringar är bra för hälsan i allmänhet och för hjärta och blodkärl i synnerhet. Vid pankreascancer har man ofta ett ökat proteinbehov som, beroende på aptit, kan vara svårt atttillgodose på egen hand. Som drabbad bör du tidigt få träffa en dietist för att få råd om matfrågor och få tillgång till näringsdrycker och liknande produkter.

Läs gärna mer: Om mat vid cancer på 1177.se 

Sådant man bör äta mer av – allmänna mattips

Fisk, särskilt fet fisk såsom lax, sill och makrill, bör man äta minst två gånger i veckan, eftersom fisk kan minska risken för hjärt- och kärlsjukdomar och kanske även olika cancerformer. Man tror att det beror på att främst feta fiskar innehåller omega-3-fettsyror.

Grönsaker och kostfibrer är allmänt nyttigt att få i sig. Möjligen kan kål, broccoli, gul lök och vitlök ha en positiv effekt på ditt allmänna välbefinnande.

Om du har svårt att äta varierad mat med frukt och grönsaker, kan du överväga att köpa kosttillskott med vitaminer och spårämnen. Man ska dock aldrig äta mer än det rekommenderade dagliga intaget, eftersom höga doser av vitaminer och spårämnen kan ge allvarliga biverkningar.

Alla färgrika frukter och grönsaker anses vara bra för oss människor. Exempelvis finns det mycket av det nyttiga ämnet lykopen i tomater (både färska och konserverade), vattenmelon och torkade aprikoser.

En bra tarmflora är viktigt både för matsmältningen och för allmäntillståndet, men antibiotikabehandlingar slår oftast hårt på tarmfloran. Hör med ett apotek vad de rekommenderar för att bygga upp den igen.

Övrig egenvård

Mental träning innebär att med tankens och viljans kraft försätta sig i ett visst meditativt tillstånd och/eller välja att ha en viss attityd eller inställning. Sådan träning kan göra det lättare att hantera sådant som upplevs som svårt och outhärdligt. Att drabbas av pankreascancer innebär att man utsätts för lidande – både fysiskt och psykiskt.

Avspänningsövningar kan öka toleransen för t.ex. smärta och rädsla. Ta kontakt med din kontaktsjuksköterska och fråga hur du kan få hjälp med mental träning och/eller avspänningsövningar.

Att vara social! Tala gärna med familjen, anhöriga och närstående vänner om hur du har det och hur de runt dig känner och tänker. Den sociala biten är viktig!

En utmaning! Man måste inte helt bli sin sjukdom! Det går att glömma den för att göra något annat! Det är klokt att tänka på sådant som du tycker om eller tyckte var roligt före diagnosen och tänka ut hur du kan fortsätta att göra det, även om förutsättningarna har förändrats. Du kanske har drömt om att göra något, som du av en eller annan anledning inte gjort, exempelvis pga. tidsbrist eller för hög självkritik. Nu är läget ett annat, med din diagnos och din behandling. Kanske har tillvaron gett dig en möjlighet också? Tid för att pröva? Att göra något som fångar ditt fokus och din lust är nog den bästa egenvård du kan ägna dig åt!

Om du inte kommer på något lämpligt projekt kan du kanske stimuleras av följande förslag (inspirerade av Pär Salander, psykolog och professor i socialt arbete på Umeå universitet):

  - Lev ett slags dubbelliv: En kvinna med lungcancer fick frågan ”Hur är läget?” Hon svarade: ”Det har jag inte tid att tänka på, för jag ska ta hand om ett barnbarn och sedan åka till fjällen.” Ens fokus kan vara att ta vara på den tid man har på ett stimulerande och konstruktivt sätt, utan att för den skull förtränga allvaret i sin situation.

  - För dagbok/berätta din historia: Du kan skriva ner dina tankar om hur du mår, känner dig och tänker, lite varje dag. Det är också ett sätt att bearbeta dina känslor och ibland ”tappa tiden”. Senare kan du själv läsa anteckningarna för att minnas och/eller läsa dem för din partner eller en vän.

  - Bevara din personlighet: Vem är jag egentligen? Är jag den som gillar att göra saker och ting och vara aktiv eller föredrar jag att läsa en bok i lugn och ro? Är jag utåtriktad och gillar att träffa människor eller föredrar jag att göra saker för mig själv? Tycker jag om att planera och tänka ut hur det ska vara eller låter jag stunden styra mig mer på ett impulsivt sätt? Genom att lite vara medveten om det du vill vara kan det bli lättare att ta dig genom ”sjukvårdssystemet” utan att förlora dig!

  - Hämta intryck från gelikar, dvs. ”sök din flock”: Det kan underlätta att tala med och utbyta erfarenheter med andra som är i din situation eller har gjort samma ”resa”. Genom att ta del av andras upplevelser kan du få bekräftelse på att du inte är ensam, få tips på saker och ting, få tillfälle att tala med någon som känner igen sig i dina upplevelser och bli bekräftad av någon som förstår dig. Du kan t.ex. prata med personer i väntrum när du ska behandlas, ta kontakt med din patientförening (PALEMA.org) och söka på sociala medier såsom Facebook-grupper (på PALEMA:s hemsida hittar du länk till sådan). Det finns många personer som har berättat om sina upplevelser, både på nätet och i böcker.

Ta hjälp av sjukvården: Vänd dig till din namngivna kontaktsjuksköterska när du funderar över något. Be om skriftlig sammanfattning av den information du fått när du träffat en läkare, sjuksköterska, dietist, kurator eller annan sjukvårdspersonal.

Ta gärna med dig en närstående eller anhörig vid besöken. Efteråt har ni då möjlighet att prata om besöket och vad det var ni kom överens om.

För frågor och stöd kan du även ringa Cancerrådgivningen på telefon: 08-123 138 00. Den besvaras av specialistsjuksköterskor med utbildning i onkologi och samtalsstöd, och drivs av Stockholms läns landsting men är fri för alla att vända sig till. Även Cancerfonden har Cancerlinjen dit man kan vända sig, telefonnumret dit är: 010-199 10 10. På båda numren har de som svarar tystnadsplikt och ingen för journal.

Via RCC kan man också beställa/ladda ner informationsmaterial ”För dig som är närstående till någon med cancer”.