Till sidinnehåll
Kunskapsbank för cancervården Till cancercentrum.se

Kvalitetarbete

Rekommendation

  • Mätning eller registrering av rehabiliteringsåtgärder för att säkerställa god kvalitet ska göras på varje nivå med ansvar för cancervård och behandling. För att kunna göra detta krävs det kvalitetsindikatorer. Kvalitetsindikatorer kan rapporteras till kvalitetsregister.
20.1

Kvalitetsregister

Det saknas kvalitetsregister specifikt för cancerrehabilitering och i befintliga kvalitetsregister i cancervården finns det inga eller få indikatorer inom området.

Flera diagnosspecifika kvalitetsregister mäter om patienten blivit erbjuden en namngiven kontaktsjuksköterska och i ett mindre antal mäts om patienten erhållit Min vårdplan. Dessa indikatorer finns presenterade för ett antal diagnoser i Vården i siffror, cancer.   

20.2

Indikatorer för cancerrehabilitering

Regionala cancercentrum i samverkan ska stödja implementeringen av indikatorer för cancerrehabilitering i de diagnosspecifika kvalitetsregistren. Målet är att färdigställa ett antal generiska indikatorer för cancerrehabilitering som ska ingå i befintliga kvalitetsregister för cancervården, se Jämlik och effektiv cancervård med kortare väntetider 2021, Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Regioner.

20.3

Kvalitetsindikatorer och målnivåer

En kvalitetsindikator är en mätbar egenskap eller omständighet som kan användas för att kvantitativt uttrycka kvalitetsnivån hos någon del av verksamheten. Indikatorer har sin utgångspunkt i Socialstyrelsens modell för kunskapsstyrning. Indikatorbaserade jämförelser och utvärderingar ska vara ett stöd för beslutsfattande på olika nivåer. Med hjälp av en indikator kan vårdens resultat och genomförande följas och mätas. En indikator ska ange riktning, vara relevant och viktig för verksamheten, vara valid, vedertagen och bygga på kunskap, vara påverkbar och mätbar. Egenskaperna i god vård och omsorg är vägledande. God vård är kunskapsbaserad, säker, individanpassad, effektiv, jämlik och tillgänglig. (Handbok för utveckling av indikatorer)

Regioner, förvaltningar och verksamhetsområden har ansvar att säkerställa god kvalitet i sjukvården. Som ett led i detta arbete bör någon form av mätning eller registrering göras. 

Varje enhet bör därför definiera viktiga områden inom cancerrehabilitering, mäta kvaliteten med en metod som utformas regionalt/lokalt, genomföra förbättringsarbete och mäta igen. Nationellt vårdprogram för cancerrehabilitering kan tillsammans med diagnosspecifika program utgöra en grund i detta arbete. Ett sätt att granska sin verksamhet ur ett cancerrehabiliteringsperspektiv kan vara att använda Checklista cancerrehabilitering.

Minsta gemensamma nämnare för god cancerrehabilitering är att:

Indikatorer kan delas in i olika typer; struktur – påverkbara förutsättningar och resurser som finns i verksamheten, t.ex. lokaler och utrustning, kompetens och utbildning, organisation och rutiner; process – vad som faktiskt görs, i vilken verksamhet och på vilket sätt, t.ex. i vilken grad de rekommenderade åtgärderna i nationella riktlinjer utförs; resultat – speglar utfallet i hälsa och välbefinnande hos olika målgrupper i förhållande till måluppfyllelsen, t.ex. det som genom aktiviteter uppnås utifrån uppställda mål. (Handbok för utveckling av indikatorer)

Flera diagnosspecifika kvalitetsregister inom cancervården samlar PROM och PREM data (Översikt av PROM och PREM inom de nationella kvalitetsregistren 2017). Insamlad data på gruppnivå används som underlag förbättringsarbete och forskning.

Figur 3. Illustration av sambanden mellan PROM och PREM i förhållande till Donabedians indelning i kvalitetsmått på struktur-, process- och resultatnivå.

Flödesschema av sambanden mellan prom och premBåde PROM och PREM inbegriper resultatmått. PROM är en beskrivning av patientens skattning av sin egen hälsa eller symtom efter behandling och PREM patientens skattning av tillfredsställelse med eller upplevelse av vårdens strukturer, processer eller resultat. (sid 2 i rapport från PROM-center: Sambanden mellan tillfredsställelse med och upplevelse av vården och patientrapporterat hälsoutfall).

20.3.1

PROM

PROM är en förkortning av Patient Reported Outcome Measures, patientrapporterade utfallsmått, som beskriver hur patienterna själva upplever sin sjukdom och sin hälsa efter vård och behandling. PROM inkluderar mått på sjukdomssymtom, funktionsförmåga, självskattad hälsa samt generiska och sjukdomsspecifika mått på hälsorelaterad livskvalitet.

Sjukdomsspecifika instrument används för att mäta hur en sjukdom/tillstånd eller insatta åtgärder påverkar individens funktion inom ett område (yrkesspecifika instrument).

Generiska eller sjukdomsspecifika instrument kan användas på individnivå, som en del i ett strukturerat arbetssätt, tillsammans med patienten för att bedöma och följa rehabiliteringsbehov/symtom och insatta åtgärder.

20.3.2

PREM

PREM står för Patient Reported Experience Measures, som på svenska kallas patientrapporterade erfarenhetsmått. Enkät kan skickas till patienter för att ta reda på deras upplevelser av att utredas enligt standardiserade vårdförlopp (SVF). I enkäten ingår även frågor som berör cancerrehabilitering. Enkäten har tidigare varit nationell men sker nu på regional nivå om regionerna väljer att göra detta.

20.3.3

KVÅ-koder

I Regeringens utredning God och nära vård beskrivs att rehabilitering anses omfatta stora och sannolikt ökande grupper, medan inrapportering och möjligheten till utdata är begränsad samtidigt som det råder en generell brist på tillgång i förhållande till behovet. I utredningen hänvisas till Socialstyrelsens nationella klassificeringssystem för åtgärder i hälso- och sjukvården (KVÅ) för att få fram en heltäckande, nationell statistik. I klassificeringssystemet ingår koder för rehabilitering, både övergripande och på detaljnivå. En stor del av de yrkesgrupper som arbetar med rehabilitering omfattas inte av uppgiftsskyldigheter till Patientregistret vilket innebär att majoriteten av den rehabilitering som utförs inte rapporteras till nationella hälsodataregistret trots att koder och klassifikation finns. (God och nära vård, SOU 2019:29)

20.3.3.1

Exempel på övergripande KVÅ-koder inom området

Mer specifika koder finns att tillgå för uppföljning av rehabiliteringsåtgärder.

För uppdaterad definition hänvisas till Socialstyrelsen/Klassifikation av vårdåtgärder (KVÅ) inklusive beskrivningstexter (2021) (reviderad 2020-11-17).

Min vårdplan

XV019 Upprättande av "Min vårdplan" inom cancervården
Individuell skriftlig vårdplan som skrivs för och med patienten.

XV020 Revidering av "Min vårdplan" inom cancervården
Revidering av individuell skriftlig vårdplan som skrivits för och med patienten.

Samordnad individuell plan (SIP)

AU124 Upprättande av samordnad individuell plan (SIP)
Insatser enligt 16 kap. 4 § hälso- och sjukvårdslagen.

AU125 Upprättande av samordnad individuell plan (SIP) vid utskrivning
Insatser enligt 4 kap. 1 § hälso- och sjukvårdslagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. 

AW010 Uppföljning av samordnad individuell plan (SIP)
Uppföljning av samordnad individuell plan som upprättats enligt 16 kap. 4 § hälso- och sjukvårdslagen eller enligt 4 kap. 1 § lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård.

Rehabiliteringsplan

AW020 Upprättande av rehabiliteringsplan 
Planering och framtagande av individuell skriftlig rehabiliteringsplan tillsammans med patientens och/eller dennes anhörig/närstående. Det ska finnas mål för planerade rehabiliteringsåtgärder utifrån patientens behov. Planeringen av rehabilitering ska samordnas med andra verksamheter när behov finns, men rehabiliteringsplanen kan också vara ett resultat av planering i den egna verksamheten.

AW024 Uppföljning av rehabiliteringsplan  
Uppföljning av plan som upprättats för rehabilitering.

AW030 Genomfört åtgärdspaket enligt rehabiliteringsplan inom sluten vård       
Används när samtliga planerade rehabiliteringsåtgärder i rehabiliteringsplanen är genomförda och avslutade inom sluten vård. Om patienten skrivs ut för fortsatt rehabilitering till annan vårdenhet i sluten vård är inte åtgärdspaketet genomfört.

AW031 Genomförd rehabilitering enligt rehabiliteringsplan inom öppen vård
Används när samtliga planerade rehabiliteringsåtgärder i rehabiliteringsplanen är genomförda och avslutade inom öppen vård. Om patientens rehabilitering ska fortsätta inom annan öppenvård är inte rehabiliteringen genomförd.

Rehabiliteringskoordinering

GC001 Rehabiliteringskoordinering
Koordinering av rehabiliterande insatser för återgång i arbete, annan sysselsättning eller inträde i arbetslivet. Insats i form av personligt stöd, intern samordning inom hälso- och sjukvården, extern samverkan med arbetsgivare, försäkringskassa, arbetsförmedling och kommunens socialtjänst samt uppföljning utifrån den enskilde patientens behov. Meddela samordningsbehov av arbetslivsinriktade rehabiliteringsinsatser till Försäkringskassan om patientens samtycke finns. Åtgärden kan utföras med eller utan patientens närvaro.

DV077 Medverkan i upprättande av plan för återgång i arbete
Planering och framtagande av plan för rehabiliterande insatser under sjukskrivningsperioden med fokus på återgång i arbete eller annan sysselsättning, innefattande även nedtrappning av sjukskrivning, samt eventuella behov av samverkan med externa parter.

AW026 Uppföljning av sjukskrivnings- och rehabiliteringsplan för återgång i arbete eller annan sysselsättning  

Teamarbete

DV076 Teamrehabilitering
Information/träning/behandling med rehabiliterande syfte som utförs av minst två olika yrkeskategorier. Denna åtgärd kan endast användas vid teambesök och gruppteambesök

Nästa kapitel
21 Referenser