Till sidinnehåll

Nutrition

Rekommendationer

  • I samband med in- och utskrivning på vårdavdelning och vid mottagningsbesök bör patientens nutritionsstatus bedömas enligt riktlinjer för verksamhetsområdet. Alla verksamheter ska ha rutiner för bedömning av nutritionsstatus. Riktlinjerna bör även följa rekommendationerna i diagnosspecifika vårdprogram.
  • Patienten bör erbjudas att träffa en dietist vid nutritionsproblem. Tidig bedömning och intervention är angelägen. Om patienten har svårt att tugga eller svälja bör en logoped konsulteras.

Cancersjukdom och onkologisk behandling innebär hög risk för undernäring och kakexi (Arends, Bachmann, et al., 2017). Ett gott näringstillstånd ökar förutsättningarna för att uppnå optimal behandlingseffekt vid cancer och bidrar till att patienten kan bibehålla så god livskvalitet som möjligt.

Läkaren eller kontaktsjuksköterskan gör tidigt en bedömning: se kapitel 5 Strukturerad bedömning och Min vårdplan. En enkel riskbedömning kan göras utifrån följande faktorer:

  • ofrivillig viktförlust – oavsett tidsförlopp och omfattning
  • ätsvårigheter, t.ex. aptitlöshet, sväljnings- och tuggproblem, illamående
  • undervikt, d.v.s. BMI under 20 för vuxna patienter upp till 70 år och under 22 för patienter äldre än 70 år.

Risk för undernäring föreligger om patienten har en eller flera av dessa riskfaktorer. Grad av undernäring bör bedömas och diagnosticeras enligt GLIM-kriterierna (Cederholm et al., 2019). Om riskbedömningen visar att patienten har risk för undernäring ska en utredning göras för att ta reda på orsaken till viktnedgången eller ätsvårigheterna (Att förebygga och behandla undernäring – Kunskapsstöd från Socialstyrelsen). En vårdplan för nutrition bör upprättas för de patienter som har eller bedöms riskera undernäring samt vid förväntade nutritionsproblem av kirurgisk och onkologisk behandling. Vårdplanen skrivs i samråd mellan patient, dietist, sjuksköterska och läkare. Nutritionsbehandlingen utformas individuellt och anpassas till sjukdom, behandling, nutritionsstatus samt energi- och näringsbehov. Patienter med cancer har ofta ett förhöjt proteinbehov vilket kan medföra förlust av muskelmassa trots viktstabilitet (Arends, Bachmann, et al., 2017). Nutritionsbehandlingen bör kombineras med fysisk aktivitet, anpassad efter patientens förmåga för bästa effekt, se kapitel 14 Fysisk aktivitet och träning. Upprepa riskbedömningen regelbundet under behandlingens gång, oavsett BMI eller tidigare vikthistorik (Arends, Bachmann, et al., 2017; Arends, Baracos, et al., 2017).

Ytterligare en faktor för ökad uppmärksamhet och samråd med dietist är övervikt som bedöms påverka tillståndet och cancerbehandlingen. I samband med cancer och cancerbehandling kan övervikt dölja en potentiell näringsbrist eller ett otillräckligt näringsintag, vilket leder till förlust av muskelmassa. Det är mycket viktigt att patienten inte minskar näringsintaget enligt egen bedömning, eftersom tillgång till en rad näringsämnen är viktig för optimal effekt av cancerbehandling och cancerrehabilitering. Patienter som ökar i vikt under behandlingen kan också behöva stöd och kontakt med dietist.

Om patienten inte har några nutritionsproblem rekommenderas kost enligt de nordiska näringsrekommendationerna, dvs. de rekommendationer som gäller hela befolkningen (Livsmedelsverket/ matvanor). Det innebär ett adekvat intag av frukt och grönsaker, baljväxter, fisk och fullkorn. Intaget av rött kött och charkprodukter bör begränsas, likaså alkohol samt söta livsmedel och drycker med tillsatt socker. Råd som avviker från dessa generella kostråd bör vara evidensbaserade. En kost med mycket restriktioner och uteslutande av livsmedel rekommenderas inte på grund av bristande evidens och ökad risk för undernäring (Arends, Bachmann, et al., 2017). Vid osäkerhet bör dietist konsulteras.

En vanlig uppfattning bland patienter och närstående är att socker påverkar cancer genom att specifikt ”göda” cancerceller. Ibland leder denna felaktiga föreställning till att patientens totala kaloriintag blir för lågt. Förutom dietisten bör därför även kontaktsjuksköterskan och läkaren vara lyhörda och vid behov lämna adekvat information (Cancerfonden – Frågor och svar om kost och cancer).

Efter avslutad cancerbehandling gäller samma råd som vid förebyggande av cancer (World Cancer Research Fund/Cancer Prevention Recommendations). Det är inte ovanligt att nutritionsproblem kan kvarstå en längre tid efter avslutad behandling och dietistkontakt är då att rekommendera. Patienter med övervikt eller snabb viktökning efter behandling kan vara i behov av fortsatt kontakt med dietist eftersom övervikt i sig är en riskfaktor för flera cancersjukdomar och andra livsstilsrelaterade sjukdomar, även för den som redan varit sjuk i cancer och behandlats för den (Arends, Baracos, et al., 2017). Se även World Cancer Research Fun/Cancer Prevention Recommendations.

Bra informationsmaterial till patient och närstående som belyser nutrition övergripande finns på DRFs webbplats.