Omvårdnad och rehabilitering

Syftet med kontaktsjuksköterskan är att förbättra information och kommunikation mellan patient och vårdenhet, att skapa tillgänglighet, kontinuitet och trygghet samt att stärka patientens möjligheter till att vara delaktig i den egna vården (SOU 2009:11).

Det finns en nationell uppdragsbeskrivning för uppdraget. Kontaktsjuksköterskans uppdrag behöver beskrivas utifrån respektive vårdprocess där diagnosspecifika aspekter lyfts. Att patienten har en kontaktsjuksköterska bör journalföras. Läs mer om kontaktsjuksköterskans uppdrag och om den nationell uppdragsbeskrivningen på sidan Kontaktsjuksköterska på cancercentrum.se.

Sedan 2010 finns en lagstadgad rätt till fast vårdkontakt i patientlagen (2014:821). Kontaktsjuksköterskan kan vara den lagstadgade fasta vårdkontakten. Läs mer om fast vårdkontakt på sidan Om fast vårdkontakt på kunskapsguiden.se.

Vårdprogramgruppen rekommenderar med utgångspunkt från ovanstående att patienter med hudlymfom erbjuds kontakt med kontaktsjuksköterska även om sjukdomen ofta har ett stillsamt förlopp.

Kontaktsjuksköterskan har en viktig roll vid diagnos och under behandling. Psykolog eller kuratorstöd kan vara av värde vid diagnos och senare samt vid sjukdomsprogress där stark påverkan på livskvalité kan förekomma.

Min vårdplan är ett av RCC:s kunskapsstöd. Planen ägs av patienten, och upprättas och utformas gemensamt av patient och vårdprofession. Min vårdplan är patientens verktyg för att få delaktighet, trygghet och förståelse genom vårdprocessen. Om nationell Min vårdplan finns bör den användas och erbjudas patienten. Nationell Min vårdplan finns tillgänglig digitalt på 1177:s etjänster och för pappersutskrift från cancercentrum.se. Att patienten har Min vårdplan bör journalföras och sjukvården bör använda de KVÅ-koder som finns för upprättande och revidering av Min vårdplan. Läs mer om Min vårdplan på sidan Min vårdplan på cancercentrum.se.

Min vårdplan ska innehålla individanpassad information om sjukdomen, vård och behandling, kontaktuppgifter och råd om egenvård. Om behov finns ska den även innehålla en rehabiliteringsplan med åtgärder, mål, ansvar, tidsplan och uppföljning. Läs mer om rehabiliteringsplan i det nationella vårdprogrammet för cancerrehabilitering på cancercentrum.se. Efter avslutad behandling görs en sammanfattning av vården, biverkningar och tydlig information om uppföljning och vem som är ansvarig för fortsatt vård.

Individanpassning av innehållet förutsätter ett strukturerat arbetssätt med återkommande behovsbedömningar, bedömningssamtal och uppdatering av innehåll i Min vårdplan vid nyckeltillfällen i vårdprocessen. Via Min vårdplan ges möjligheter att hålla samman information och skapa tydlighet kring vem som gör vad.

Under patientens tid i cancervården förekommer ofta överlämningar mellan olika vårdgivare. För att skapa en sammanhållen vårdkedja för patienten och de närstående ska alla överlämningar vara ”aktiva”.

Aktiv överlämning innebär att den som har ansvaret för patienten tar kontakt, muntligt och skriftligt, med nästa instans. Den som aktivt överlämnat har fortsatt ansvar till dess att mottagande instans bekräftat att de tagit kontakt med patienten. Uppstartade åtgärder och insatser inom omvårdnad, palliation och cancerrehabilitering ska följas upp, utvärderas och dokumenteras i Min vårdplan.

Cancerrehabilitering syftar till att förebygga och minska de fysiska, psykiska, sociala och existentiella följderna av en cancersjukdom och dess behandling. Insatserna ska ge patienten och de närstående stöd och förutsättningar att leva ett så bra liv som möjligt. Se det nationella vårdprogrammet för cancerrehabilitering.

Sexualiteten påverkas under cancer av många faktorer, fysiska, psykologiska, sociala och existentiella. Sexuell hälsa är mycket mer än ett aktivt sexliv. Det handlar också om närhet som är ett av våra grundläggande behov och i samband med cancer är det vanligt att behovet av närhet ökar. Upplevelsen av sjukdomen i huden kan påverka självkänsla och sexualitet. Vid behov kan remiss skrivas till kurator eller sexolog.

De flesta hudlymfom är stillsamma sjukdomar där behandling ofta inte har någon direkt påverkan på sexualiteten.

Retinoider är teratogena. Vid behandling med retinoider hos kvinna i fertil ålder bör tillförlitligt antikonceptionsmedel användas från negativt graviditetstest, under behandling och i minst en månad efter avslutad behandling för bexaroten och isotretinoin, och för acitretin i minst tre år efter avslutad behandling.

I undantagsfall är det aktuellt med intensiv cytostatikabehandling vid hudlymfom. Cytostatikabehandling påverkar cellnybildningen och kan hos kvinnor ge sköra slemhinnor och torrhet. Cytostatikabehandling kan leda till att kvinnor som inte har kommit i menopaus slutar att menstruera och kommer in i klimakteriet. För män kan cytostatikabehandling ge risk för erektil dysfunktion. Män bör också informeras om att använda kondom eftersom cytostatika kan finnas kvar i sperma i upp till 72 timmar efter behandling. Även kvinnor i fertil ålder rekommenderas tillförlitlig antikonception under cytostatikabehandling.

Lågdos metotrexat är kontraindicerat under graviditet och amning. Både män och kvinnor rekommenderas antikonception under pågående behandling med metotrexat samt 3 månader efter avslutad behandling.

Illamående, trötthet och eventuellt håravfall kan också påverka sexualiteten. Patienten bör informeras om ovanstående och kan behöva remiss till en gynekolog, androlog eller sexolog.

Se även det nationella vårdprogrammet för cancerrehabilitering.

Vid intensiv cytostatikabehandling och allogen stamcellstransplantation skall fertilitesbevarande åtgärder beaktas. Kvinnor i fertil ålder skall informeras om risk för infertilitet och erbjudas kontakt med specialiserad fertilitetsenhet för information om och ställningstagande till fertilitetsbevarande åtgärder. Män i fertil ålder ska informeras om risk för infertilitet samt erbjudas kontakt med specialiserad fertilitetsenhet för ställningstagande till infrysning av spermier.