Omvårdnad och rehabilitering

Den nationella cancerstrategin styrker att varje patient ska erbjudas en kontaktperson på den cancervårdande kliniken med syfte att förbättra informationen och kommunikationen mellan patienten och vårdenheten och stärka patientens möjligheter till delaktighet i vården (SOU 2009:11). Sedan 2010 finns en lagstadgad rätt till fast vårdkontakt (Patientlag 2014:821).

Staten och Sveriges Kommuner och Landsting har enats om en gemensam generell beskrivning av kontaktsjuksköterskans roll och funktion. Den finns att läsa på Cancercentrums hemsida.

Att patienten har erbjudits en namngiven kontaktsjuksköterska ska dokumenteras i patientens journal och om möjligt registreras i kvalitetsregistret.

Vårdprogramgruppen rekommenderar med utgångspunkt från ovanstående att patienter med hudlymfom erbjuds kontakt med kontaktsjuksköterska även om sjukdomen ofta har ett stillsamt förlopp.

Kontaktsjuksköterskan har en viktig roll vid diagnos och under behandling. Psykolog eller kuratorstöd kan vara av värde vid diagnos och senare samt vid sjukdomsprogress där stark påverkan på livskvalité kan förekomma.

En individuell skriftlig vårdplan, kallad Min vårdplan, ska tas fram för varje patient med cancer. Det framgår i den nationella cancerstrategin för framtiden (SOU 2009:11) och i de patientcentrerade kriterierna som ska utmärka ett regionalt cancercentrum (Socialdepartementet: 2011).

Läs mer om Min vårdplan.

Under patientens tid i cancervården förekommer ofta överlämningar mellan olika vårdgivare. För att skapa en sammanhållen vårdkedja för patienten och de närstående ska alla överlämningar vara ”aktiva”.

Aktiv överlämning innebär att den som har ansvaret för patienten tar kontakt, muntligt och skriftligt, med nästa instans. Den som aktivt överlämnat har fortsatt ansvar till dess att mottagande instans bekräftat att de tagit kontakt med patienten. Uppstartade åtgärder och insatser inom omvårdnad, palliation och cancerrehabilitering ska följas upp, utvärderas och dokumenteras i Min vårdplan.

Cancerrehabilitering syftar till att förebygga och minska de fysiska, psykiska, sociala och existentiella följderna av en cancersjukdom och dess behandling. Insatserna ska ge patienten och de närstående stöd och förutsättningar att leva ett så bra liv som möjligt. Se det nationella vårdprogrammet för cancerrehabilitering.

Sexualiteten påverkas under cancer av många faktorer, fysiska, psykologiska, sociala och existentiella. Sexuell hälsa är mycket mer än ett aktivt sexliv. Det handlar också om närhet som är ett av våra grundläggande behov och i samband med cancer är det vanligt att behovet av närhet ökar. Upplevelsen av sjukdomen i huden kan påverka självkänsla och sexualitet. Vid behov kan remiss skrivas till kurator eller sexolog.

De flesta hudlymfom är stillsamma sjukdomar där behandling ofta inte har någon direkt påverkan på sexualiteten.

Retinoider är teratogena. Vid behandling med retinoider hos kvinna i fertil ålder bör tillförlitligt antikonceptionsmedel användas från negativt graviditetstest, under behandling och i minst en månad efter avslutad behandling för bexaroten och isotretinoin, och för acitretin i minst tre år efter avslutad behandling.

I undantagsfall är det aktuellt med intensiv cytostatikabehandling vid hudlymfom. Cytostatikabehandling påverkar cellnybildningen och kan hos kvinnor ge sköra slemhinnor och torrhet. Cytostatikabehandling kan leda till att kvinnor som inte har kommit i menopaus slutar att menstruera och kommer in i klimakteriet. För män kan cytostatikabehandling ge risk för erektil dysfunktion. Män bör också informeras om att använda kondom eftersom cytostatika kan finnas kvar i sperma i upp till 24 timmar efter behandling. Även kvinnor i fertil ålder rekommenderas tillförlitlig antikonception under cytostatikabehandling.

Lågdos metotrexat är kontraindicerat under graviditet och amning. Både män och kvinnor rekommenderas antikonception under pågående behandling med metotrexat samt 3 månader efter avslutad behandling.

Illamående, trötthet och eventuellt håravfall kan också påverka sexualiteten. Patienten bör informeras om ovanstående och kan behöva remiss till en gynekolog, androlog eller sexolog.

Se även det nationella vårdprogrammet för cancerrehabilitering.

Vid intensiv cytostatikabehandling och allogen stamcellstransplantation skall fertilitesbevarande åtgärder beaktas. Kvinnor i fertil ålder skall informeras om risk för infertilitet och erbjudas kontakt med specialiserad fertilitetsenhet för information om och ställningstagande till fertilitetsbevarande åtgärder. Män i fertil ålder ska informeras om risk för infertilitet samt erbjudas kontakt med specialiserad fertilitetsenhet för ställningstagande till infrysning av spermier.