Till sidinnehåll
Kunskapsbank för cancervården Till cancercentrum.se

Patientinformation

Följande patientinformationer finns tillgängliga i detta vårdprogram:

  • Vad är hudlymfom? Allmän översikt
  • Mycosis fungoides
  • Sézarys syndrom
  • Primärt kutant anaplastiskt storcelligt T-cellslymfom
  • Lymfomatoid papulos
  • Primära kutana B-cellslymfom.

Vad är hudlymfom? Allmän översikt

Ladda ner patientinformationen som pdf

Patientinformation

Lymfom är ett samlingsnamn på cancersjukdomar som uppstår i celler som tillhör lymfsystemet. Oavsett var i kroppen cancern uppstår är de sjuka cellerna alltid lymfocyter, som är en sorts vita blodkroppar. Lymfocyter är uppdelade i två grupper: T-lymfocyter som skyddar mot virus och svamp och B-lymfocyter som skyddar mot bakterier. Lymfom som startar i huden kallas hudlymfom och den medicinska termen är kutana lymfom. Det finns många olika sorters lymfom och en del är mycket ovanliga.

Cirka 100 personer i Sverige får diagnosen hudlymfom varje år.

Orsaken till hudlymfom är okänd. Det är vanligare i högre åldrar och vanligare hos män än hos kvinnor. Hudlymfom är inte smittsamt och inte ärftlig. Det finns flera olika sorters hudlymfom och de flesta har ett stillsamt förlopp. Hudlymfomen delas in i två huvudgrupper beroende på om sjukdomen har uppstått i T-lymfocyter eller B-lymfocyter.


De två stora grupperna av hudlymfom är:

  • Primära kutana T-cellslymfom (engelsk förkortning CTCL)

    Kutana T-cellslymfom utgör cirka 65–75 % av alla hudlymfom. Mycosis fungoides är det vanligaste kutana T-cellslymfomet och brukar börja med röda fjälliga fläckar eller tjockare hudförändringar som ofta liknar kroniskt eksem. Sézarys syndrom är sällsynt och utmärks av utbredd rodnad på huden över hela kroppen. Lymfomatoid papulos och primärt kutant anaplastiskt storcelligt T-cellslymfom tillhör en grupp T-cellslymfom som benämns CD30-positiva hudlymfom.

  • Primära kutana B-cellslymfom (engelsk förkortning CBCL)

    Kutana B-cellslymfom utgör cirka 20–25 % av alla hudlymfom. Vid utredning av kutana B‑cellslymfom kontrollerar man alltid att sjukdomen bara sitter i huden.


Det finns separata patientinformationer för de olika primära kutana T- och B-cellslymfomen i nationellt vårdprogram hudlymfom.

Mycosis fungoides

Patientinformation

Ladda ner patientinformationen som pdf

Definition

Mycosis fungoides (MF) är det vanligaste hudlymfomet där T-lymfocyter har tappat sitt normala växtsätt och ger hudutslag.

Symtom

Hudförändringarna utvecklas sakta, ofta över flera år. I början syns oregelbundet formade torra fläckar som liknar eksem. Fläckarna kan bli tjockare och även bilda knutor i huden. Det allmänna hälsotillståndet är inte påverkat. Fläckarna behöver inte ge symtom alls, men ibland kan det klia, svida eller upplevas som att det bränns i huden. I sällsynta fall kan huden över hela kroppen bli röd.

Diagnos

Vissa typer av hudutslag kan ge misstanke om MF, men för diagnos krävs ett vävnadsprov (hudbiopsi). Ibland kan man behöva ta flera biopsier över tid för att kunna ställa diagnosen. Blodproverna brukar vara normala.

Behandling

Det finns ett antal olika behandlingar som är effektiva. Behandlingen syftar till att dämpa aktiviteten i sjukdomen och lindra symtom som till exempel klåda. Utvärtes behandling är i regel det enda som behövs vid tidig sjukdom.

Egenvård i form av mjukgörande krämer och ordinerade kortisonkrämer är en viktig del i behandlingen.

Ljusbehandling på hudklinik är ofta en hörnsten i behandlingen.

Strålbehandling kan ges om enstaka mindre fläckar blir besvärande tjocka.

Läkemedel som metotrexat eller retinoider används också efter individuell bedömning. Intensiv cytostatikabehandling tidigt i förloppet förbättrar inte prognosen.

Prognos

MF är en kronisk sjukdom som begränsar sig till huden och det är sällsynt att den sprider sig till andra organ. När man ställer diagnos kartlägger man sjukdomens utbredning, och det ligger sedan till grund för val av behandling. För de flesta personer som får diagnosen i ett tidigt stadium påverkas inte den förväntade livslängden.

Sézarys syndrom

Patientinformation

Ladda ner patientinformationen som pdf

Definition

Sézarys syndrom (SS) är en sällsynt sjukdom där det finns avvikande T‑lymfocyter i hud, blodet och ofta i lymfkörtlar. Det är endast ett fåtal personer som insjuknar varje år i Sverige.

 

Symtom

Vid Sézarys syndrom har man utbredd röd hud och oftast förstorade lymfkörtlar. Huden kan vara tunn, röd och intensivt kliande. Ibland ser man tjockare förändringar, särskilt i handflator och under fotsulor. Naglar, hår och ögonlock kan förändras, naglarna kan bli oregelbundna, hårväxten kan tunnas ut och ögonlockskanterna bli förtjockade och stela.

 

Diagnos

För att ställa diagnos krävs att man tar vävnadsprov (hudbiopsi) som undersöks mikroskopiskt. Blodprov krävs också för att fastställa om avvikande T-lymfocyter även finns i blodet. Dessutom görs bildundersökning (oftast datortomografi) för att hitta eventuella förstorade lymfkörtlar. Ibland kontrollerar man även benmärgen.

 

Behandling

God hudvård, att undvika skav och sår är viktigt. Uppmjukande behandling och att periodvis smörja utvärtes med kortisonkräm kan betyda mycket för symtomlindring av till exempel klåda. Klådstillande tabletter kan behövas.

Det finns flera olika alternativ till behandling, läkare inom olika specialiteter brukar samarbeta för att komma fram till bästa behandling för varje patient. Eventuellt övriga sjukdomar och allmänt hälsotillstånd får alltid vägas in vid val av behandling. Ofta kan olika behandlingar kombineras. Ljusbehandling på hudklinik ges ofta. A-vitaminbesläktade läkemedel, så kallade retinoider, har använts i flera decennier. Bexaroten är en variant av retinoid speciellt avsedd mot hudlymfom. Extracorporeal fotoferes (ECP) är en högspecialiserad behandling där blodet får cirkulera utanför kroppen genom en apparat och bestrålas med UVA-ljus. ECP stimulerar immunförsvaret och kan ge lindring av symtom och minska antal sjuka celler i blodet. Strålbehandling kan användas mot tumörbildningar. Cytostatika används även, till exempel metotrexat i låga doser Vid behov kan mer intensiv cytostatikabehandling ges i kurer. I utvalda fall kan stamcellstransplantation leda till bot.

 

Prognos

Sézarys syndrom är en allvarlig och kronisk sjukdom. Sjukdomen är svårbehandlad, förenad med nedsatt immunförsvar och ökad risk för allvarliga infektioner. Prognosen hos varje enskild patient är svår att ange.

Primärt kutant anaplastiskt storcelligt T-cellslymfom

Patientinformation

Ladda ner patientinformationen som pdf

Definition

Primärt kutant anaplastiskt storcelligt t-cellslymfom (PC-ALCL) är ett ovanligt hudlymfom med ett karakteristiskt utseende i mikroskop. Efter det engelska namnet förkortas den ofta till PC-ALCL (primary cutaneous anaplastic large cell lymphoma).

 

Symtom

PC-ALCL kan finnas på huden över hela kroppen, det uppträder som enstaka sår eller knutor i huden. Färgen brukar vara röd till violett och storleken varierar. De kan vara helt symtomlösa, men ibland gör de ont eller kliar. Förändringarna kommer och går, ibland utan behandling. Det allmänna hälsotillståndet är opåverkat.

 

Diagnos

Sjukdomen kan misstänkas utifrån sjukhistorien och hudförändrigarnas utseende. För att ställa diagnos krävs att man tar ett vävnadsprov (hudbiopsi), men ytterligare utredningar kan behövas för att säkerställa att sjukdomen bara finns i huden. Den utredningen består bland annat av blodprover och bildundersökningar (till exempel datortomografi) av kroppen.

 

Behandling

Det förekommer att sjukdomen läker spontant. Vid begränsad sjukdom rekommenderas operation eller strålbehandling. Om sjukdomen är utbredd kan man ge läkemedel som påverkar immunsystemet, till exempel en låg dos metotrexat.

 

Prognos

Sjukdomen har i regel en god prognos och kan läka spontant. Efter behandling kan sjukdomen hålla sig borta under lång tid eller aldrig återkomma. Även om sjukdomen återkommer har den fortsatt god prognos. Sjukdomen är i regel begränsad till huden, men det händer att den sprider sig till lymfkörtlar.

Lymfomatoid papulos

Patientinformation

Ladda ner patientinformationen som pdf

Definition

Lymfomatoid papulos (LyP) är ett tillstånd där T-lymfocyter i huden ger upphov till återkommande och självläkande små utslag på huden. Sjukdomen ses vanligen hos vuxna, men kan förekomma hos barn. Det är fler män än kvinnor som får sjukdomen (3:1). Orsaken är okänd och sjukdomen är inte smittsam.

 

Symtom

Utslagen utvecklas och försvinner inom 3–10 veckor men återkommer ofta i perioder. De börjar oftast som små röda knottror, plitor eller finnar. Utslagen kan öka i storlek upp till flera millimeter, men de blir sällan över 2 cm. Ibland ses ett sår i centrum. När utslagen läker blir det mer mörkrött eller brunt och försvinner sakta, ibland lämnar de ärr på huden. Vid ett och samma tillfälle brukar man kunna se både nya och gamla utslag. Varje enskilt utslag går dock helt tillbaka vid den här sjukdomen. Utslagen sitter oftast på bålen, armarna och benen, men de kan finnas överallt i huden. De flesta personer känner endast ett lätt obehag av förändringarna, särskilt om det blir sår. Klåda är ovanligt, men kan förekomma.

 

Diagnos

Lymfomatoid papulos kan misstänkas utifrån sjukdomshistorien och hudutslagens utseende. Diagnosen fastställs med hjälp av vävnadsprov (hudbiopsi) och efterföljande mikroskopisk undersökning.

 

Behandling

Sjukdomen är godartad och oftast behövs ingen behandling. Om det kliar eller om man upplever annat obehag kan man pröva utvärtes kortisonkrämer eller ljusbehandling. Vid utbredda förändringar kan även invärtes läkemedel prövas, till exempel en låg dos metotrexat en gång i veckan.

 

Prognos

Lymfomatoid papulos har en utmärkt prognos och det förekommer att sjukdomen läker spontant. Regelbundna kontroller rekommenderas.

Primära kutana B-cellslymfom

Patientinformation

Ladda ner patientinformationen som pdf

Definition

Primärt kutant B-cellslymfom uppstår i huden och består av förändrade (maligna) B-lymfocyter. Det finns tre olika varianter av kutana B‑cellslymfom:

  • Primärt kutant marginalzonlymfom (PCMZL)
  • Primärt kutant follikelcenterlymfom (PCFCL)
  • Primärt kutant diffust storcelligt B-cellslymfom av leg-typ (PCLBCL-LT)

 

Symtom

Vid PCMZL och PCFCL ser man ofta en långsamväxande rödaktig knuta eller hudutslag.

Vid PCLBCL-LT uppstår snabbväxande tumörer i huden, typiskt på benen, men kan uppstå på andra ställen på kroppen. Den här sjukdomen drabbar oftast äldre kvinnor.

 

Diagnos

För att ställa diagnos krävs att man tar ett vävnadsprov (hudbiopsi). För att säkerställa att sjukdomen bara finns i huden gör man ytterligare en utredning i form av blodprov och datortomografi och ibland benmärgsundersökning.

 

Behandling

Vid lokaliserade PCMZL och PCFCL är operation eller strålbehandling bra behandling men ibland avstår man från behandling. Det förekommer att sjukdomen läker spontant. Om sjukdomen är mer utbredd och kräver behandling kan man behandla med antikroppsbehandling.

Vid PCLBCL-LT rekommenderas i första hand antikroppsbehandling tillsammans med cytostatika. Strålbehandling kan ha god effekt om sjukdomen är begränsad.

 

Prognos

PCMZL och PCFCL har mycket god prognos. I vissa fall återkommer sjukdomen i huden och då kan man ge en ny behandling. Prognosen vid PCLBCL-LT är sämre.

 

Nästa kapitel
Kvalitetsdokument för patologi