Bilaga 11. Underlag för samordning och nivåstrukturering

De nya nationella rekommendationerna innebär en mer komplex screeningprocess än tidigare, och det förutsätter ett nationellt vårdprogram som detta. Ansvaret för att genomföra screeningprogrammet ligger enligt hälso- och sjukvårdslagen på landstingen. Verksamheten är komplex och spänner vanligen över flera verksamhetsområden. Varje landsting bör ha en processledare med ansvar för att ha överblick över kvalitetsuppgifter i varje led och ge återkoppling till vårdkedjan om utveckling och förbättringsbehov.

I vårdkedjan ingår flera komponenter: laboratorier som utför HPV-analys och cytologisk analys samt histopatologisk diagnostik, gynekologiska mottagningar som utför kolposkopier, vävnadsprovtagningar och behandlingar, enheter som utfärdar kallelser, provtagningsenheter (barnmorskemottagningar). 

För flera av dessa verksamheter är samordning inom landstinget eller på regional eller nationell nivå önskvärd. Detta kan i många fall ske genom överenskommelser inom och mellan landsting och regioner, men i vissa avseenden kan det falla inom ramen för nivåstrukturering. Exempelvis förväntas cytologivolymerna minska och kan behöva koncentreras på färre laboratorier, liksom en del andra laboratoriefunktioner med höga kvalitetskrav samt biobankning. 

Kolposkopisk bedömning och behandling av ovanliga dysplasirelaterade problem bör samlas på ett fåtal erfarna läkare med särskild kompetens inom landsting eller region. Exempel på det är cellförändringar under graviditet, immunsuppression och handläggning av körtelcellsdysplasi (kapitel 15 och 16). En sådan samordning utesluter inte att den lokalt dysplasiansvariga läkaren bidrar till utredningen, kompletterar uppgifter och håller kontakt med patienten på hemmaplan.

Förbättringsåtgärder behöver implementeras samordnat och strukturerat inom och mellan regionerna, inte minst då det kan vara svårt att ändra på inarbetade rutiner i den egna organisationen om det finns återkommande svagheter (se kapitel 22).  

I denna bilaga sammanfattar Nationella arbetsgruppen för cervixcancerprevention vårdprogrammets förslag på lokala, regionala och nationella åtgärder. Förslagen är riktade till ett flertal aktörer.

På nationell nivå: 

• Utifrån det nationella underlaget till kommunikationsplan ta fram, förvalta och utveckla ett nationellt informationsmaterial (inklusive text och layout för kallelser och svarsbrev). Detta arbete bör involvera personer med regionala och lokala engagemang i kommunikations- och utbildningsfrågor.
• Skapa nationellt samordnade utbildningsunderlag.
• Nationellt samordna IT-system för screeningprogrammet. 
• Kvinnor flyttar och har rätt att bli provtagna var som helst i landet. Därför bör IT-stöd för differentierade kallelser, svarshantering av cytologi och HPV-analyser, kontrollfiler och kvalitetsrapportering samverka nationellt. Framför allt behöver kvinnor som ingår i kontrollfil och vars provtagning ska hanteras särskilt inte behöva utsätta sig för en medicinsk risk genom att flytta. 
• Ta ställning till förbättringsåtgärder i programmet genom att nationellt presentera och diskutera evidensbasen. Evidensen kommer bland annat från Nationellt kvalitetsregister för cervixcancerprevention (NKCx), som årligen analyserar programmets effekt, biverkningar och resursförbrukning samt tar fram de kvalitetsindikatorer som Socialstyrelsen och NACx fastställt. 
• Bedöma om det behövs en uppdatering av det nationella vårdprogrammet och i sådana fall ta initiativ till en sådan revidering. 
• Nationellt samordna klinisk forskning om cervixcancerprevention i Sverige.
• Säkra uppdaterat rådgivningsstöd för telefonrådgivning genom 1177 Vårdguiden.  
• Nationell samordning av telefonrådgivning, främst för kvinnor som fått svar att de är HPV-positiva utan cytologisk förändring och som inte blir kallade till någon mottagning närmaste tre åren. (kapitel 20).

Alla ovanstående arbetsuppgifter kan inte utföras av NACx, då detta är en arbetsgrupp. Bedömningen är att det behövs en samordnad insats av sjukvårdshuvudmännen. 

På regional nivå: 

• Varje sjukvårdsregion har och bör fortsatt ha en processledare för cervixcancerprevention som är utsedd av Regionalt cancercentrum (RCC).
• De regionala processledarna samverkar i en nationell arbetsgrupp (NACx) som arbetar på uppdrag av och rapporterar till Regionala cancercentrum i samverkan. Till gruppen är representanter för det nationella kvalitetsregistret för cervixcancerprevention (NKCx) adjungerade. NACx har utarbetat det nationella vårdprogrammet för cervixcancerprevention på basis av Socialstyrelsens rekommendationer 2015.

På landstingsnivå: 

• Använda nationellt framtaget material och nationellt samordnade utbildningar och informationsinsatser. Landstingen ansvarar för kommunikation och utbildning om screening som skydd mot och för tidig upptäckt av cervixcancer. 
• Tillsätta processledare för att åstadkomma samordning och överblick av verksamheten.

Nya förslag i vårdprogrammet som leder till behov av samordning och organisering