Till sidinnehåll
Kunskapsbank för cancervården Till cancercentrum.se

Underlag för nivåstrukturering

Ett centrum för gynekologisk cancer, med certifierade gynekologiska tumörkirurger och specialister i gynekologisk onkologi i nära samarbete med patologer specialiserade i gynekologisk patologi och specialiserade bild- och funktionsmedicinare, bör ge behandlingsrekommendationer i alla fall av livmoderkroppscancer och ofta ge behandling vid mer komplicerade fall. Ett nära samarbete bör vara etablerat med andra specialiserade kirurger som kolorektal-, urolog-, lever-, endokrin- och sarkomkirurger eller motsvarande, samt anestesiologer, radiologer, patologer eller cytologer med flera.

Ett sådant centrum har också ansvar för att optimera omhändertagandet, vidareutveckla vården och bedriva forskning. Närhet till annan högspecialiserad kompetens är också nödvändig. Annan specialiserad personal som sjuksköterskor, undersköterskor, kuratorer, dietister och sjukgymnaster bör vara delaktiga i hela vårdkedjan vid behandling av de mer avancerade fallen, och vara väl insatta i den rekommenderade behandlingen och dess risk för komplikationer.

En väl fungerande kommunikation mellan universitetssjukhuset, länssjukhuset och primärvården bör finnas, eftersom den är väsentlig inom alla vårdkategorier för att optimera omhändertagandet av patienten. Vårdkedjan eller livmoderkroppscancerprocessen bör vara grundad i ömsesidig respekt för respektive vårdnivå, enhet och yrkeskategori, och ha patientens välbefinnande i fokus och som gemensamt mål.

Utbildning av tilltänkta gynekologiska tumörkirurger och gynonkologer bör finnas enligt de nationella rekommendationerna. Tumörkirurger och gynonkologer bör delta aktivt i utformning av regionala och nationella vårdprogram, i det svenska kvalitetsregistret för gynekologisk cancer samt vid internationella möten, dialoger och kongresser.

I de regioner där portvaktskörtelteknik ännu inte implementerats för alla livmoderkroppscancerpatienter ska högriskfall enligt tidigare kriterier (icke-endometrioid, endometrioid höggradig respektive låggradig med djupväxt eller cervixengagemang) remitteras till universitetssjukhus för lymfkörteldiagnostik med portvaktskörtelteknik.



19.1

Implementering och centralisering av kirurgi vid livmoderkroppscancer

Det finns stark evidens för att portvaktskörteldiagnostiken ska centraliseras till ett fåtal högvolymskliniker, lämpligen universitetskliniker, och att operationerna på dessa kliniker utförs av ett begränsat antal kirurger som speciellt utbildats i tekniken.  

Implementeringen av portvaktskörteldiagnostik på de universitetskliniker som ännu inte har etablerat tekniken bör ske under handledning av de kliniker som har stor erfarenhet. Resultaten bör under en implementeringsfas följas avseende detektionsgrad för portvaktskörtlar samt den faktiskt erhållna och förväntade frekvensen av körtelmetastasering. Frekvensen av intra- och postoperativa komplikationer associerade med portvaktskörteldiagnostik bör monitoreras. En sådan kvalitetssäkring och ett utvidgat samarbete kring implementering utgör en grund för fortsatt nationellt samarbete och forskning samt harmonisering av tekniker med en likvärdig högkvalitativ vård som mål. 

Under en implementeringsfas bör patientselektionen och tillämpningen av portvaktskörtelteknik fortlöpande diskuteras och anpassas efter regionala förutsättningar. Implementeringen i förhållande till preoperativ riskgruppsbedömning kan ske gradvis beroende på respektive enheters erfarenhet och kapacitet. Det långsiktiga målet bör vara en full nationell implementering av portvaktskörteltekniken enligt kriterierna ovan. 

Kirurgi vid avancerad sjukdom samt återfallskirurgi bör ske på ett universitetssjukhus av en utbildad tumörkirurg.

Tabellen visar på minimikriterier som ett gynekologiskt cancercentrum bör uppfylla och är rekommendationer för nivåstrukturering inom gynekologisk cancer inkluderande livmoderkroppscancer.

Krite­rier

Struktur

Processer

Resultat

Vård

Befintlig specialkompetens:

  • Gyn. tumörkirurg
  • Gynonkolog
  • Gyn. specialiserad bilddiagnostiker
  • Gyn. specialiserad patolog/cytolog
  • Specialiserad anestesiolog
  • Specialiserade kirurger
  • Specialiserade sjuksköterskor
  • Onkologi­sjuk­sköterskor
  • Kurator/psykolog
  • Dietist
  • Sjukgymnast med särskild kompetens t.ex. lymfterapi
  • Stomiterapeut/sjuksköterska
  • IVA-vård

Tillgång till dessa resurser bör finnas varje vecka året runt.

  • Befintliga och fungerande processer
  • Multidisciplinära konferenser (MDK) regelbundet året runt
  • Definierad och utvecklad vårdkedja kring gyncancer­processen (hemsjukvård-länssjukhus-universitetssjukhus)
  • Öppenvårds­samarbete
  • Multidisciplinära operationer
  • Bakjourskompetent gyntumörkirur tjänst årets alla vardagar
  • Endoskopisk kirurgi

 

  • INCA-registrering i alla gyncancer-register med god täckningsgrad
  • Följsamhet till nationella vårdprogram
  • Europeisk standard på vårdresultat

 

Kompetens, utbildning,
fortbildning

  • Minimum 2 st. seniora läkare på enheten med gyn. tumörkirurgisk kompetens samt 2 st. seniora gynonkologer
  • 2 st. gyn. tumörkirurger och 2 st. gynonkologer i tjänst varje vecka året runt
  • Subutbildningsmöjlighet
  • Kontinuerlig vidareutbildning
  • Deltagande i vårdprogramsarbete lokalt, regionalt och nationellt
  • Deltagande i INCA-arbetet lokalt och nationellt
  • Ev. kursarrangör
  • Certifierat utbildnings­center för tumörkirurgi och gynekologisk onkologi
  • Utbildning av nya sub-specialister i gynekologisk tumörkirurgi med cancervård
  • Utbildning av nya gyn-onkologer
  • Aktivt deltagande i nationella och internationella sammanslutningar

Forskning,

utveckling

Akademiska tjänster (professur/lektorat)

Utvecklings- och forskningsmiljö som genomsyrar verksamheten

Forskarutbildning

Deltagande i nationella och internationella multicenterstudier

Forskningsresultat publicerade

Forskningsanslag

Disputerade läkare och sjuksköterskor

Länk: www.esgo.org

Nästa kapitel
20 Kvalitetsregister