Kategorisering av tumören

Alla som hanterar vävnadsmaterial som ska användas för histopatologisk diagnostik bör känna till villkoren för optimal hantering av materialet. I annat fall finns det risk att viktig information, i vissa fall avgörande för behandlingen av en patient, går förlorad. Information som har förstörts på grund av dålig fixering eller annan bristfällig hantering av biopsier eller operationspreparat kan nämligen aldrig – oavsett laboratorium eller metod – återvinnas.

Rutiner för hantering av biopsier och operationspreparat bör utformas i nära samråd med det patologilaboratorium som ska utföra diagnostiken och bör följas upp regelbundet. Som utgångspunkt bör rekommendationerna från KVAST-gruppen för gastrointestinal patologi användas. Värdet av personliga kontakter kan i detta sammanhang inte överskattas.

KVAST-rekommendationer i sammandrag:

• För fixering bör 10 % neutral, buffrad formalin (4 % formaldehyd) användas.
• Biopsier bör fixeras omedelbart.
• Mukosaresektat, oavsett om i sin helhet eller fragmenterat, nålas innan formalinfixering upp på platta med mukosasidan uppåt och med de kirurgiska sidoresektionsränderna markerade, exempelvis med knappnålar i avvikande färg.
• Esofagusresektat bör, om detta är möjligt, skickas till patologen i färskt skick. Om preparatet inte kan skickas färskt, bör det monteras på korkplatta före fixering för att undvika deformering som kan försvåra orienteringen. Innan montering klipps esofagus upp fram till 1 cm proximalt och distalt om tumörområdet, vilket bör lämnas ouppklippt. En skumgummitampong eller liknande bör placeras i lumen för att förbättra fixeringen av det ouppklippta området.
• Ventrikelresektat klipps längs curvatura major, med undvikande av tumören.
• Markering, med sutur eller tusch, bör appliceras på strukturer som kan antas bli svåra att se efter fixering.
• Mängden formalin bör vara ungefär 10 gånger större än mängden vävnad, för att en adekvat fixering ska erhållas. Det kan därför bli nödvändigt att byta ut formalinet under fixeringen av större preparat.

Informationen från inremitterande till patolog bör utformas med hänsyn till att patologen kanske inte har tillgång till patientens journal. Den bör därför omfatta:

• En kortfattad anamnes och indikation för undersökningen eller ingreppet.
• Tidigare ingrepp eller behandlingar som kan påverka den histopatologiska bedömningen. Förekomst av neoadjuvant terapi bör alltid anges.
• Beskrivning av makroskopiska/endoskopiska fynd.
• Eventuella markeringar i resektatet.
• En tydlig frågeställning.
• Kontaktuppgifter till ansvarig läkare.

Den information som lämnas i remissvaret bör utformas så att den innehåller alla uppgifter till det nationella kvalitetsregistret. Utöver detta bör utrymme finnas för övrig information av prognostiskt värde, t.ex. inväxt i kärl, perineural växt eller extrakapsulär växt i lymfkörtelmetastaser. Svarsmall, utformad i samråd mellan kirurg och patolog, bör användas. Mallen bör revideras regelbundet, samt vid uppdateringar av kvalitetsregister eller KVAST-dokument.

Tumörtyp klassificeras i enlighet med WHO 2010:

Tumörstadium anges i enlighet med TNM 8

Tumörregression graderas enligt Becker (107, 108).
1a = Ingen kvarvarande tumör
1b = < 10 % kvarvarande tumör
2 = 10–50 % kvarvarande tumör
3 = > 50 % kvarvarande tumör