Till sidinnehåll
Kunskapsbank för cancervården Till cancercentrum.se

Egenvård

Rekommendationer

Patienten bör rekommenderas att avstå från rökning och vara uppmärksam på sina alkoholvanor. (⊕⊕⊕⊕)

16.1

Nationella riktlinjer

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder är användbara även under cancerbehandlingen. De innehåller kunskaps- och beslutsstöd i mötet med patienten och rekommenderar olika typer av rådgivning.

16.2

Fysisk aktivitet

Att vara fysiskt aktiv ökar välbefinnandet även hos patienter med en cancerdiagnos. Konditionsinriktad fysisk aktivitet, till exempel cykling, simning/vattengympa, jogging, dans eller gruppträningspass ger ökad puls och andning.

Man kan få stöd av fysioterapeut och få ett recept på fysisk aktivitet, ett så kallat FaR.

Anpassa träningen efter dagsformen under pågående behandling. Vid pågående infektion ska man vila.

Rekommendationerna kommer från FYSS 2017, Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling. Hälso- och sjukvården har FYSS som kunskapsbas.

16.3

Rökning

Om patienten är rökare bör kontaktsjuksköterskan informera om rökningens negativa effekter vid operation och strålbehandling, och hänvisa patienten till rökavvänjning via primärvården eller den specialiserade vården som kan ge hjälp med rökstopp. Patienterna kan också ringa den nationella Sluta röka-linjen 020-84 00 00.

16.4

Komplementär och alternativ medicin

Kontaktsjuksköterskan bör informera patienten om att komplementär och alternativ medicin kan påverka effekterna av cancerläkemedel.

16.5

Alkohol

Kontaktsjuksköterskan bör rekommendera patienten att vara uppmärksam på sina alkoholvanor under alla typer av cancerbehandling. Alkohol kan öka risken för komplikationer och biverkningar.

Patienter som vill ha stöd för att förändra sina alkoholvanor kan ringa den nationella Alkohollinjen 020‑84 44 48.

16.6

Egenvård vid diarré

Patienter med GEP-NET kan besväras av diarré och detta kan bero antingen på hormonutsöndring som till exempel serotonin, VIP och kalcitonin eller de olika behandlingar som patienten kan få, såsom somatostatinanaloger eller Afinitor. Patienter kan behöva hjälpmedel eller råd för att minska besvären lokalt kring ändtarmsöppningen.

Surhetsgraden för huden skall vara mellan 4,5-5 (ph-värde) och det håller bakterier, virus och andra mikroorganismer som inte trivs i sur miljö borta. Har patienten flera diarréer varje dag kan huden runt ändtarmen bli irriterad. För att minska irritationen rekommenderas att klapptorka istället för att gnida och att använda mjukt toalettpapper. Att använda våtservetter eller att tvätta sig med vatten och mild tvål kan också vara ett alternativ. Smörj med fet salva runt ändtarmsöppningen för att lindra eller minska risken för sprickor. Fet salva har lindrande, täckande och skyddande effekt på huden. Det finns receptfria salvor som bidrar att huden hålls hel, till exempel Inotyolsalva. Andra salvor som kan vara bra att använda är de som innehåller zink. Xylocainsalva kan används som lokalbedövning om det gör ont. Vid avföringsinkontinens kan distriktsjuksköterska föreskriva recept för hjälpmedel.

Nutrition, vätskeintag eller vitaminbrist bör diskuteras med läkare eller dietist.

16.7

Egenvård vid illamående

Råd som kan underlätta illamående.

  • Morgonillamående kan förbättras om du äter eller dricker något innan du stiger upp, till exempel kex, saft.
  • Dela upp vätskan och maten under hela dygnet, d.v.s ät och drick små mängder ofta.
  • Ät mat som är lättare att äta som t ex kräm med mjölk, fil/ yoghurt med flingor, små smörgåsar med rostat bröd.
  • Det är viktigt att dricka tillräckligt med vätska speciellt om du skulle kräkas. Klara drycker som vatten, mineralvatten, te, örtteer, buljonger, juicer kan vara lättare att dricka.
  • Kall mat är lättare att äta än varm mat och kokt mat kan vara lättare att äta än stekt.
  • Mat som innehåller salt, t.ex. kaviar, oliver, buljong, ansjovis, kan dämpa illamående.
  • Undvik stora måltider alldeles före, och direkt efter behandlingar. Fet mat kan stanna längre i magsäcken och detta kan bidra till illamående.
  • Att få hjälp med matlagning och att vädra innan du äter kan minska illamående.

Näringsdrycker är ett komplement som i samråd med dietisten kan förskrivas.

Nästa kapitel
17 Uppföljning