Patientinformation: Tidigt upptäckt prostatacancer
Allmänt om behandling av tidigt upptäckt prostatacancer
Det finns flera olika möjligheter att behandla prostatacancer. För att du ska kunna få den behandling som är bäst för just dig, bör du känna till lite om vilka fördelar och nackdelar de kan ha. Din kontaktsjuksköterska kan ge dig råd om var du kan få mer utförlig information än den som du får i denna broschyr. Även patientföreningen kan ge stöd.
Tidigt upptäckt prostatacancer kan vanligen botas med operation eller strålbehandling, men eftersom denna cancerform i allmänhet växer mycket långsamt är det ofta inte nödvändigt att ge någon behandling alls, åtminstone inte under de första åren. Att avvakta med behandling kallas aktiv monitorering.
När risken är större för att prostatacancern ska utvecklas till en allvarlig sjukdom rekommenderas operation eller strålbehandling. Vanligen ger de lika goda chanser till bot, men biverkningarna skiljer sig åt. Valet av behandling styrs av cancerns utbredning och allvarlighetsgrad, men också av din ålder, dina övriga sjukdomar och dina egna önskemål. Riskerna för olika typer av biverkningar är ofta avgörande.
Du bör få möjlighet att diskutera din behandling både med en prostatacancerkirurg (urolog) och en onkolog. När valet av behandling är särskilt svårt kommer din läkare att diskutera med andra specialister på en behandlingskonferens.
Aktiv monitorering
Aktiv monitorering är en metod för att följa utvecklingen när botande behandling inte behövs direkt. Så kallad lågriskcancer utvecklas sällan till en allvarlig sjukdom. De allra flesta män med en lågriskcancer rekommenderas därför aktiv monitorering, inte operation eller strålbehandling. En del behöver genomgå en operation eller strålbehandling efter några år, men många slipper behandling livet ut. Möjligheten till bot minskar sällan om operationen eller strålbehandlingen genomförs efter några års aktiv monitorering, men den kan då bli mer omfattande än om den hade getts i ett tidigare skede.
Inför aktiv monitorering bör en magnetkameraundersökning av prostata ha utförts. Ibland är det motiverat att ta nya vävnadsprover för att utesluta allvarlig cancer.
Under uppföljningen kontrolleras blodprovet PSA med ett halvårs mellanrum. Prostatakörteln undersöks med fingret (palpation) en gång per år. Efter några år kan det bli aktuellt med en ny magnetkameraundersökning och ytterligare vävnadsprov.
Operation
Operation för prostatacancer kallas radikal prostatektomi. Du är sövd under hela operationen. Hela prostatakörteln och sädesblåsorna tas bort. Slutligen sys urinblåsan ihop med urinröret. Ibland opereras också lymfkörtlar i bäckenet bort. Efter operationen stannar du på sjukhuset i 1-2 dagar. En kateter ligger kvar i urinröret i 1-2 veckor efter operationen. Sjukskrivningstiden är ofta 3-6 veckor.
Operationen göras vanligen med ”robotassisterad titthålsteknik” genom sex små snitt i bukväggen. Den kan också utföras med ”öppen” teknik, genom ett snitt ovanför blygdbenet. Dessa båda metoder ger samma möjligheter till bot och har samma risker för bestående biverkningar. Med öppen teknik blir blödningen oftast större, vilket gör sjukhusvistelsen någon dag längre. Urinkatetern behöver oftast vara kvar några dagar längre efter en öppen operation.
Strålbehandling
Strålbehandling kan ges med olika tekniker. Om cancern är lokalt utbredd eller av en mer allvarlig typ ges hormonbehandling några månader före strålningen, ibland också under 2-3 år efteråt. Hormonbehandlingen gör att cancercellerna blir känsligare för strålningen.
Yttre strålbehandling kan ges med olika schema, bland annat beroende på cancers typ. Behandlingen ges varannan eller varje vardag under 2 ½ till 8 veckor. Varje behandling tar omkring 10 minuter. Behandlingen är helt smärtfri. Före strålbehandlingen för man vanligen in guldkorn i prostatakörteln med en nål, för att öka träffsäkerheten under strålbehandlingen. Någon vecka senare tas bilder med skiktröntgen och/eller magnetkamera för planering av strålbehandlingen. Behandlingen startar omkring en vecka efter bildtagningen.
En kombination av yttre och inre strålbehandling (brakyterapi) används när cancern är av en mer allvarlig typ. För det mesta ges då även hormonbehandling. Yttre strålbehandling ges varje vardag under 2 ½ till 5 veckor. Den kombineras med en eller två inre behandlingar med radioaktivt iridium. Iridium förs kortvarigt in i prostatan med nålar via huden bakom pungen under ryggbedövning eller sövning. Om två inre behandlingar ges, brukar de ges med två veckors mellanrum.
Biverkningar vid behandling av tidigt upptäckt prostatacancer
Alla behandlingar för tidig prostatacancer ger såväl övergående som bestående biverkningar. Ofta är det mannens inställning till de olika biverkningarna som avgör vilken behandling man väljer. Riktigt allvarliga komplikationer och biverkningar är sällsynta (1 till 2 på 100).
Sexuella förändringar
Både operation och strålbehandling påverkar sexlivet. Sädesvätskan försvinner alltid efter en operation och oftast efter en strålbehandling. Orgasmförmågan finns kvar, men en del män upplever orgasmen annorlunda.
Direkt efter en operation behöver nästan alla använda läkemedel för att få erektion (stånd). Erektionsförmågan kan återhämta sig under ett par år, ibland så mycket att läkemedel inte längre behövs. Graden av återhämtning beror på hur utbredd cancern är, erektionsförmågan före operationen, mannens ålder och andra sjukdomar, samt kirurgens skicklighet. Fråga din urolog hur stor chansen är i just ditt fall. Penisen upplevs oftast något kortare efter operationen, men efter ett år har längden vanligen återgått till den ursprungliga.
Strålbehandling utan samtidig hormonbehandling ger sällan omedelbar försämring av erektionsförmågan, men efter några år behöver omkring hälften använda läkemedel för att få god erektion. Om även hormonbehandling ges försvinner sexlusten och därmed erektionen under upp till ett år efter avslutad behandling. Graden av återhämtning beror på hur god erektionen var före behandlingen.
Behandling av prostatacancer minskar eller förhindrar möjligheten att bli biologisk förälder. Du kan välja att lämna spermier för nedfrysning. Beroende på din ålder kan du själv behöva betala nedfrysningen. Din kontaktsjuksköterska kan ge dig information.
Biverkningar från urinblåsa och urinrör
Efter en operation får de flesta ett litet eller måttligt urinläckage som avtar under några månader medan muskulaturen i bäckenbotten tränas upp. Några får större läckage. Omkring en av tio får kvarstående besvärande urinläckage, medan en femtedel har ett litet läckage vid vissa tillfällen. Risken för urinläckage är högre om mannen har hög ålder, om cancern är stor och om urinblåsans funktion är rubbad. Risken påverkas också av kirurgens skicklighet. Om läckaget är besvärande kan det minskas med olika typer av kirurgiska ingrepp.
Strålbehandling ger sällan urinläckage. De flesta behöver däremot urinera oftare under några månader i slutet av och efter strålbehandlingen. Detta är särskilt vanligt efter inre strålbehandling. Upp till en femtedel får bestående behov av att urinera oftare. I enstaka fall blir det urinstopp under eller strax efter strålbehandlingen. För män som redan före behandlingen har besvär med täta urinträngningar eller har svårt att tömma blåsan är en operation ofta bättre än strålbehandling.
Efter en strålbehandling kan det komma blod i urinen, eftersom blodkärlen i urinblåsan kan bli sköra av strålningen.
Tarmbiverkningar
En yttre strålbehandling ger oftast lösare, tätare avföring, slem och gasbildning mot slutet av behandlingen. Besvären brukar försvinna efter några månader, men en femtedel får bestående tarmpåverkan: tätare och kanske mer brådskande behov av att tömma tarmen. En del får även lösare avföring och slembildning från ändtarmen. Det kan vara svårt att skilja på gas och annat innehåll i tarmen. I så fall kan det bli läckage av slem och, hos några få på hundra strålbehandlade, även avföring. Blödning från tarmen förekommer också.
Operation för prostatacancer ger sällan tarmbiverkningar.
Övriga biverkningar
Alla operationer ger en liten risk för blödning och infektion. På sikt ökar risken för bråck något.
Om lymfkörtlar tas bort vid operationen finns risk för problem med svullna ben (lymfödem). Även svullnad av penis och pung förekommer.
Efter både en operation och en strålbehandling kan det bli en förträngning i urinröret. Detta är ganska sällsynt. Efter en operation kan förträngningen åtgärdas med ett enkelt ingrepp; efter strålbehandling är förträngningen svårare att behandla.
Hormonbehandling med injektioner och tabletter ges ofta tillsammans med strålbehandling under ett halvt till tre år. Injektionerna ger svettningar och värmevallningar. De minskar också sexlusten och brukar orsaka några kilos viktökning. En del upplever att humöret påverkas. Hormonbehandling med tabletter ger sällan sådana biverkningar. De ger däremot ofta ömhet i brösten. För att motverka att förstoring av brösten ges en dos strålning mot brösten.
Uppföljning och kompletterande behandling
De flesta som behandlas för tidigt upptäckt prostatacancer blir botade, men alla följs ändå upp med regelbundna PSA-prov i minst tio år. PSA-värdet ska efter en botande behandling vara mycket lågt. Om det finns cancer kvar efter en operation eller strålbehandling ökar PSA-värdet långt innan mannen kan känna av återfallet i cancersjukdomen.
Om PSA-värdet ökar efter en operation ges ofta strålbehandling eller hormonell behandling, men om ökningen är långsam behövs ofta ingen behandling alls, åtminstone inte under de första åren. Efter en strålbehandling innebär ett stigande PSA-värde på låga nivåer inte alltid återfall i cancern. Om PSA-värdet fortsätter att stiga ges ofta hormonell behandling – antingen direkt eller efter några år. En kompletterande operation, inre strålbehandling eller frysbehandling kan ibland övervägas. Risken för biverkningar är dock ganska stor, eftersom läkningsförmågan är dålig i bestrålade områden.
Nationella vårdprogramgruppen för prostatacancer, hösten 2023