Till sidinnehåll
Kunskapsbank för cancervården Till cancercentrum.se

Kategorisering av tumören

Rekommendationer

  • Preoperativt bör PAD eftersträvas
  • Operationspreparatet bör helst sändas färskt till patolog för makroskopisk bedömning. Om detta inte är möjligt bör resektionsytor färgmarkeras enligt överenskommelse med respektive patologavdelning.
  • Tumören bör klassificeras enligt senaste WHO/TNM utgåvan.

För detaljerad information hänvisas till Patologföreningens KVAST-dokument.  

10.1

Patologins roll i den diagnostiska processen

Syftet med det histopatologiska utlåtandet är att ge behandlande läkare den information som behövs för optimal behandling och prognosbedömning av patientens malignitet. Diagnostiskt material inkommer ofta först som biopsier från misstänkt adenocarcinom. Om primär kirurgisk resektion utförs inkommer sedan ett operationsresektat. Om neoadjuvant behandling planeras krävs säkerställt adenocarcinom före behandlingsstart och förnyad biopsi är då aktuell. Även fjärrmetastaser, framför allt lever- och lungmetastaser, opereras och blir då föremål för diagnostik. Diagnostik baserad på ljusmikroskopisk vävnadsanalys av kolorektala tumörer är avgörande för beslut om endoskopisk/kirurgisk åtgärd och för beslut om preoperativ/adjuvant behandling. Återkoppling ges till MDK-teamet avseende radiologisk cTNM-bedömning, kirurgisk kvalitet och onkologiska behandlingsresultat.

10.2

Anvisningar för provtagarens hantering av provet

Kirurgklinik och patologilaboratorium bör enas om formerna för omhändertagande av preparat inklusive eventuell biobanking. Två principiella alternativ kan väljas:

  • Färskt preparat sänds rengjort till patologen utan fördröjning för att minimera autolys. Viktiga strukturer markeras.
  • Preparatet formalinfixeras i burk anpassad till preparatets form och man rekommenderar att mängden formalin ska uppgå till minst 6–10 gånger preparatets volym. Fixeringstid 24–48 timmar.

Biopsier från tumören läggs omedelbart i formalin och skickas till patologavdelningen. Ju större och mer centrala, djupare vävnadsbitar som tas, desto större är chansen att erhålla diagnostiskt material för cancerdiagnos. Malignitetskriteriet för carcinom i kolon/rektum är tumörinfiltration genom muscularis mucosae, varför denna struktur och delar av submukosan måste kunna identifieras i biopsierna. Lamina propria är normalt 1–2 mm tjock och i fall av tumöromvandling betydligt tjockare.

Biopsimaterial från polyper är ofta starkt termiskt artefaktpräglade och ger dessutom sällan en representativ bild av hela polypen, varför polypexcision rekommenderas för adekvat diagnostik.

Om det operativa ingreppet avser kolektomi med koloncancer så klipps tarmen upp fram till ca 1 cm proximalt och distalt om tumörområdet men ej igenom detta, för att på ett optimalt sätt kunna bedöma serosaytan och avstånd till resektionsytan i mesokolon. Vid rektalcancer lämnas alltid mesorektum intakt för optimal bedömning av den cirkumferentiella resektionsytan (CRM). En grovt perforerad plastslang eller skumgummitampong inläggs i lumen i tumörområdet för att underlätta fixering och motverka autolys av tumören.

10.3

Anamnestisk remissinformation

Insändaren bör ange indikation för provtagning (anamnes inklusive symtom och sjukdomsduration, diagnos, typ av behandling och frågeställning). Endoskopiska fynd och bedömning bör anges. Om biopsier tas från olika delar av tarmen bör tagställen noggrant anges. För operationspreparat bör typ av operation anges. Dessutom bör eventuell preoperativ behandling tydligt anges då detta påverkar bedömningen, eventuella tilläggsanalyser och svarsutformning.

10.4

Patologens hantering

10.4.1

Polypektomipreparat, mukosaresektat och TEM-preparat

Vid hantering av polypektomipreparat, mukosaresektat och TEM-preparat på patologavdelningen ska om möjligt resektionsytan identifieras och eventuellt tuschas. Polyper skärs i tunna skivor parallella med stjälken och bäddas i sin helhet. Mukosaresektat och TEM-preparat skivas i tunna skivor och bäddas i sin helhet. Om marginalen är mindre än 3 mm åt något håll bör man ta en bred skiva som i sin tur skivas vinkelrätt mot föregående snitt så att radikaliteten kan bedömas.

Vid adenocarcinom i polypektomipreparat, mukosaresektat eller TEM-preparat anges cancertyp enligt WHO 2010. Invasionsdjupet ska bedömas histopatologiskt för stjälkade polyper enligt Haggitts 4-gradiga nivåskala (Haggitt et al., 1985)och för bredbasiga polyper istället enligt Kikuchi-klassifikationen (Kikuchi et al., 1995), Sm1–3 för infiltrationsdjup i submukosa, eftersom eventuell ytterligare kirurgisk åtgärd kan komma att vidtas beroende på invasionsdjupet. De två systemen är delvis överlappande. Haggitts nivå 1–3 motsvarar Sm1. Nivå 4 kan representera såväl Sm1 som till och med Sm3. Om muscularis propria inte finns representerad i materialet kan Sm-subklassificering inte göras. För adenocarcinom anges om tumören är låg- eller höggradig och om ev. lymfovaskulär invasion ses. Radikalitetsbedömning görs med angivande av minsta avstånd mellan tumör och sido- respektive djup resektionsyta.

10.4.2

Biopsier

PAD ska innehålla uppgifter om eventuell dysplasigrad/cancer-förekomst och polyptyp/cancertyp enligt WHO 2019 med förbehåll för tumörheterogenitet. Optimalt är uppgifter om biopsiernas antal, storlek och grad av tumörengagemang och eventuell lymfovaskulär invasion.

10.4.3

Tarmresektat

Tarmresektat vid kolorektal cancer utgörs av ett flertal preparattyper såsom högersidiga kolektomier, delar av vänsterkolon, rektumresektat och rektumamputat samt en-bloc preparat som ibland innefattar bäckenets alla organ inklusive vidhängande tunntarmsslyngor och korsbenet. Här ges rekommendationer för hanteringen av högersidigt kolonresektat och rektumresektat, men anvisningarna kan med fördel appliceras även på övriga preparattyper.

Bedömning och adekvat sampling av de kirurgiska resektionsytorna är olika för de olika preparattyperna beroende på den varierande graden av serosatäckning respektive retroperitoneal anläggningsyta i kolorektums olika segment. I figur 6 nedan representerar A förhållandena i kolon ascendens och descendens, B proximala sigmoideum och transversum, C extraperitoneala rektum.

Figur 6. Schematisk presentation av serosatäckning (streckad linje) respektive retroperitoneal yta (heldragen linje) i kolon ascendens och descendens (A), proximala sigmoideum och colon transversum (B) samt extraperitoneala rektum (C). 

10.4.4

Färska operationspreparat

Färska preparat bör makrofotograferas för dokumentation av kirurgisk kvalitet och visning på multidisciplinär konferens (MDK). TME-preparat bedöms avseende form och yta. Om biobanking ska ske så öppnas tarmlumen någon cm proximalt om tumören, och tumören tillvaratas så att radikalitetsbedömningen inte äventyras. I övrig hanteras preparatet enligt ovan.

Makroskopisk bedömning av total mesorektal excisions(TME)- preparat enligt nedan är optimalt och ger information om kvaliteten på den kirurgiska tekniken och har visat sig ge prognostisk information om lokalrecidiv och fjärrmetastasering. Mesorektal gradering är lättare att utföra på färskt material. Den kan utföras även på fixerade preparat, men detta ska då anges i svaret. Vid bedömningen av rektumamputat exkluderas sfinkterområdet från bedömningen.

Tabell 4. Makroskopisk gradering av preparatets kvalitet (Quirke et al., 1986; West et al., 2010).

Komplett

Intakt mesorektum med endast mindre oregelbundenheter i den glatta mesorektala ytan. Ingen ytdefekt större än 5 mm. Ingen konform/avsmalning mot distala kanten av preparatet. Vid transversell snittning ses en jämn cirkumferentiell resektionsyta.

Nästan komplett

Måttlig bulk av mesorektum och oregelbundenheter i den mesorektala ytan. Måttlig konform/avsmalning distalt är tillåten. Tarmens muskelvägg är inte synlig undantaget levator-musklernas infästning. Rifter/ytdefekter större än 5 mm ses.

Inkomplett

Liten bulk av mesorektum med defekter nående ner till muscularis propria som är synlig och/eller mycket oregelbunden cirkumferentiell resektionsyta.

 

10.4.5

Fixerade operationspreparat

Sedvanlig dokumentation avseende preparattyp, preparatmått, tumörmått, makroskopisk bedömning av resektionsytor. Icke peritonealiserade resektionsytor tuschas med fördel.

Vid rektalcancer skivas rektum från distal riktning i 4–5 mm tjocka transversella skivor fram till någon centimeter proximalt om tumören. Vid koloncancer skivas tumörområdet i 4–5 mm tjocka transversella skivor. Om tumörområdet är litet kan central transversell skiva och korssnitt mot normal slemhinna vara lämpligt. Skivorna bör läggas på en bricka och makrofotograferas för visning på MDK.

Den eller de skivor där tumören har maximalt infiltrationsdjup och/eller växer med minst marginal mot icke peritonealiserad resektionsyta, mesorektal eller mesokolisk resektionsyta, tillvaratas för storsnitt.

För att säkerställa representativitet avseende kärlinvasion och perineural tumörväxt samt för eventuella behov av tilläggsanalyser behöver ytterligare tumörsnitt tas i standardkassetter. I den bit som är tänkt för tilläggsanalyser bör hög tumörcellshalt eftersträvas. Ta alltid minst en standardkassett från tumören när storsnitt används. För bedömning av serosa där misstanke om genomväxt föreligger bör minst två standardkassetter bäddas från detta område. Minst material motsvarande fyra standardkassetter bör bäddas från tumören. Om tumören är ytligt växande (T1 till T2) bör hela tumörområdet bäddas för att inte missa eventuell inväxt eller genomväxt av m. propria. Lymfkörtlar framdissekeras. Utskärningsförfarandet dokumenteras noggrant och glaslista upprättas där det tydligt framgår vad det bäddade materialet representerar.

Det finns ingen internationell konsensus inom området men ett fåtal studier har utförts där bäddning av hela lymfkörtlar respektive nivåsnittning i efterhand på stora material inte medfört ändrad stadieindelning för enskilda patienter när övriga prognostiska faktorer inkluderats. Många patologavdelningar har prövat att delegera utskärningen av det fridissekerade tarmfettet från kolorektala tumörpreparat till specialutbildade biomedicinska analytiker, vilket har gett goda resultat avseende lymfkörtelskörd samt inneburit en avsevärt minskad åtgång av läkararbetstid.

10.5

Lymfkörtelstatus

Antalet undersökta körtlar är av största vikt för korrekt stadieindelning och lymfkörtelstatus är det enskilt viktigaste underlaget inför beslut om adjuvant behandling samt är en god indikator på utskärningskvaliteten (Jestin et al., 2005; Lykke et al., 2019; Y. Wang et al., 2019). Fynd av minst 12 negativa regionala lymfkörtlar är prediktivt för lymfkörtelnegativitet, pN0. Alla lymfkörtlar som återfinns i resektatet ska undersökas histologiskt. En lymfkörtel skiljs från ett lymfatiskt plaque genom att lymfkörteln har ett perifert sinus. Flertalet lymfkörtlar med metastaser är mindre än 0,5 cm i diameter. Fynd av isolerade tumörceller (ITC) <0,2 mm ändrar inte N-klass. Fynd av mikrometastas (>0,2 mm men <2,0 mm) ska klassificeras som N1(mic). För närvarande rekommenderas internationellt varken nivåer eller specialtekniker för den rutinmässiga histopatologiska analysen.

10.6

Bedömning av primärtumör

Tumören klassificeras som ovan beskrivet enligt TNM.

Prognostiska riskfaktorer bör särskilt beaktas.

10.6.1

Peritonealiserad tarmyta

Diagnosen mikroskopisk perforation av viscerala peritoneum klassificeras T4a och kräver histologisk identifiering av tumör subserosalt med utväxt på peritoneala ytan. Tumör nära serosaytan med lokaliserad inflammation eller mesotelcellsproliferation bör snittas i flera nivåer för bedömning av serosaengagemang. Om mesotelet saknas och endast inflammation skiljer tumören från serosaytan kan detta betraktas som infiltration och pT4a. Direkt överväxt på annat organ klassificeras som pT4b, medan kontinuerlig longitudinell växt till annan del av tarmen, exempelvis tumör i caekum som växer in i terminala ileum, inte påverkar T-stadiet. Peritoneala tumörknottror som är skilda från primärtumören är att betrakta som metastas och klassificeras då som pM1. Viktigt är att serosaengagemang inte ska klassificeras som icke radikal resektion. Värdet av att mäta avstånd till serosaytan från närmaste tumörväxt är omdiskuterat (Stewart et al., 2011). 

10.6.2

Icke peritonealiserad resektionsyta (CRM)

Icke peritonealiserade resektionsytor i kolon är svåra att identifiera på färska preparat och synnerligen svåra att identifiera på fixerade preparat. Caekum, transversum och sigmoideum är oftast helt täckta av peritoneum och där utgörs cirkumferentiell resektionsmarginal (CRM) av den mesenteriella resektionsytan. Växt genom peritonealbeklädd yta ska inte anges som icke-radikal resektion, vilket utgörs av tumörväxt i kirurgisk resektionsrand.

Minsta avstånd mellan CRM och tumör uppmäts på glas och anges i millimeter med en decimal. Patologen ger med detta mått underlag för radikalitetsbedömning. Om tumörväxt ses i kirurgisk resektionsyta ska det anges som mikroskopiskt icke-radikal resektion.

10.6.3

Kärlinvasion

För T1-tumörer med lokal excision ska förekomst av lymfovaskulär och eller intramural venös invasion (i submucosa och muskularis propria) bedömas. Lymfatisk invasion (L) kan särskiljas från retraktionsfenomen med immunhistokemisk färgning, D2-40 (endotelceller i lymfkärl) och CD 34 (endotelceller både i lymfkärl och i vener). Venös invasion (V) är tumör i ett endotelklätt hålrum med röda blodkroppar omgivande muskelstråk. Elastinfärgning eller immunhistokemisk färgning för kärlendotel kan underlätta bedömningen av kärlinvasion. Som riktmärke kan man ha att laboratorier bör detektera venös kärlinväxt i minst ca 30 % av alla fall av kolorektal cancer (Loughrey et al., 2017; Quirke et al., 2007). Typ av kärlinvasion ska anges där så är möjligt, L0/1 alt V0/1. Om man inte kan avgöra kärlets typ anges förekomst av kärlinvasion som L/V0/1.

För större resektat ska förekomst av extramural venös invasion (EMVI) bedömas. EMVI är en oberoende prognostisk faktor och förekomst av detta ska negeras eller bejakas. Vid rundade eller avlånga tungor av tumör som inte är i direkt kontakt med tumörinfiltrationsfronten och där dessa ligger i närheten av artär utan medföljande ven talar detta starkt för invasion trots avsaknad av endotelceller. En positiv elastinfärgning runt dessa kan ytterligare ge stöd för bedömningen att venös kärlinvasion föreligger (EMVI).

10.6.4

Nervinvasion

Med perineural växt avses tumörväxt i någon av nervskidans lager (epi-, peri- eller endoneurium) eller tumörfokus utanför nerven som är i kontakt med mer än 33 % av nervens omkrets.

10.7

Tumörkrympning efter preoperativ behandling

Tumörkrympning (regression) ska bedömas och anges enligt den 4-gradiga skala som AJCC anger med stöd av College of American Pathologists (CAP):

Tabell 5. Grad av tumörkrympning

0

 Komplett respons

 Inga viabla cancerceller

1

 Måttlig respons

 Enstaka eller små grupper av tumörceller

2

 Minimal respons

 Kvarvarande cancer överskuggas av fibros

3

 Dålig respons

 Minimal eller ingen påverkan på tumören

Bedömningen behöver inte utföras på rektalcancer som fått kort strålbehandling (5x5 Gy) med direktoperation då denna behandling inte syftar till tumörkrympning.

Det saknas internationell konsensus avseende preparathantering vid ypT0 (ingen kvarvarande primärtumör efter preoperativ behandling). Ändå är det av största vikt att hanteringen är enhetlig för att säkra optimalt underlag för studier och nationella behandlingsjämförelser. Om ingen tumör hittas rekommenderas därför att hela tumörområdet bäddas och om möjligt också snittas ned.  

10.8

Klassificering av tumören med TNM

Patologen ska grunda sin bedömning på WHO Classification of Tumours of the Digestive System 2019, 5th edition och 8:e utgåvan av UICC TNM Classification of Malignant Tumours (Brierley et al., 2017; Digestive System Tumours). För att säkra nationell enhetlighet och kvalitet bör hanteringen av preparat ske enligt de rekommendationer som anges i detta vårdprogram och PAD bör utformas enligt den strukturerade svarsmall som beskrivs nedan.

Adenocarcinom, NOS, graderas i låggradig och höggradig istället för den tidigare använda differentieringsgraderingen så att högt och medelhögt differentierad cancer inkluderas i kategorin låggradig (50% körtelformationer eller mer), medan lågt differentierad blir höggradig (<50% körtelformationer). 

Cancer i kolon och rektum kan subklassificeras i flera olika undergrupper, där mer än 90 % av de kolorektala cancertumörerna utgörs av konventionellt adenocarcinom. Mucinös cancer är en slembildande variant av adenocarcinom där> 50 % av tumören utgörs av tumörepitelinnehållande slemsjöar. Enligt senaste versionen av WHO Classification of Tumours of the Digestive System (5th Ed., 2019) skall dessa graderas i låggradiga och högradiga på samma sätt som konventionella adenocarcinom, huvudsakligen på basen av graden av körtelrörsbildning och cellulär mognadsgrad. Signetringcells-carcinom är också en variant av adenocarcinom där> 50 % av tumörcellerna utgörs av signetringceller och dessa graderas som höggradiga. MSI/MMR-status påverkar inte längre graderingen i låggradig respektive höggradig.

Tabell 6. Primärtumör - klassifikation enligt TNM 8

TX

Tumörens utbredning kan inte bedömas

T0

Inga tecken till primärtumör

Tis

Carcinoma in situ: Intraepitelial eller invasion i lamina propria

T1

Tumören invaderar submukosan

Subklassifikation T1

Sm1

Invasion av den ytligaste 1/3 av submukosan

Sm2

Invasion ner i 2/3 av submukosan

Sm3

Invasion ner i djupaste delen, 3/3 av submukosan

T2

Tumören invaderar m. propria

T3

Tumören invaderar genom m. propria ut i perikolorektal vävnad

Subklassifikation T3*

T3a

minimal invasion, <1 mm utanför m. proprias gräns

T3b

lätt invasion, 1–5 mm invasion utanför m. proprias gräns

T3c

måttlig invasion,> 5–15 mm utanför m. proprias gräns

T3d

extensiv invasion,> 15 mm utanför m. proprias gräns

T4a

Tumören penetrerar viscerala peritoneums yta

T4b

Tumören invaderar andra organ eller strukturer

* Djupet av infiltration har rapporterats påverka prognosen oavsett om det finns lymfkörtelmetastaser. Subklassifikation av T3 ingår inte i TNM men kan betraktas som optimal tilläggsinformation.

Prefix
c: klinisk klassifikation
p: histopatologisk klassifikation
y: klassifikation efter preoperativ behandling
r: recidiv efter tumörfritt intervall.

Tabell 7. Regionala lymfkörtlar (N)

Nx

Nodalt status inte känt/regionala lymfkörtlar kan inte bedömas

N0

Inga regionala lymfkörtelmetastaser

N1

Metastas i 1–3 regionala lymfkörtlar

N1a

Metastas i 1 regional lymfkörtel

N1b

Metastas i 2–3 regionala lymfkörtlar

N1c*

”Tumour deposits” i subserosa, mesenterium eller icke peritonealiserad perikolisk eller perirektal vävnad utan förekomst av regional lymfkörtelmetastasering

N2

Metastas i 4 eller fler regionala lymfkörtlar

N2a

Metastas i 4–6 regionala lymfkörtlar

N2b

Metastas i 7 eller fler regionala lymfkörtlar

*En ”tumour deposit” (fri tumörhärd) i perikolorektal fettväv kan representera såväl diskontinuerlig tumörspridning som kärlinvasion med extravaskulär spridning eller en helt tumörgenomvuxen lymfkörtel.

Tabell 8. Fjärrmetastasering (M)

M0

Inga fjärrmetastaser

M1

Kända fjärrmetastaser

M1a

Metastasering till ett organ eller en lokal men utan peritoneal metastasering

M1b

Metastasering till mer än ett organ/lokal

M1c

Metastasering till peritoneum med eller utan annan metastasering

Kommentar: Patologen gör patologisk klassifikation, pTN. Klassificeringen pTNM kräver mikroskopisk undersökning av den metastassuspekta förändringen.

Tabell 9. Stadieindelning

Stadium

T

N

M

0

Tis

N0

M0

I

T1

N0

M0

T2

N0

M0

IIA

T3

N0

M0

IIB

T4a

N0

M0

IIC

T4b

N0

M0

IIIA

T1–T2

N1/N1c

M0

T1

N2a

M0

IIIB

T3–T4a

N1/N1c

M0

T2–T3

N2a

M0

T1–T2

N2b

M0

IIIC

T4a

N2a

M0

T3–T4a

N2b

M0

T4b

N1–2

M0

IVA

Any T

Any N

M1a

IVB

Any T

Any N

M1b

 Tabell 10. R–klassificering av eventuell kvarvarande tumör

R0

Komplett tumörresektion med alla resektionsytor histologiskt tumörfria.

R1

Inkomplett tumörresektion med histologiskt men ej makroskopiskt tumörengagerande resektionsytor.

R2

Inkomplett tumörresektion makroskopiskt och histologis tumörengagerande resektionsytor.

Kommentar:

Patologen ger i sitt svar underlag för radikalitetsbedömning, R–klassificering men kan ju inte bedöma om tumörvävnad lämnats kvar.

Patolog bedömer om resektionsytan är tumörfri eller om det ses tumörceller i resektionsytan. Avstånd anges i mm med en decimal till närmaste tumörväxt.

Tabell 11. Prognostiska faktorer

CEA

Carcinoembryonalt antigen

TD

Tumour deposits

CRM

Cirkumferentiell resektionsmarginal

PN

Perineural invasion

MSI

Mikrosatellitinstabilitet-MMR-status-immunhistokemi

TRG

Tumör regressionsgrad

V

Kärlinvasion

EMVI

Extramural kärlinvasion

L

Lymfkärlsinvasion

RAS

Genetisk analys K-RAS, N-RAS status

BRAF

Genetisk analys negativ prognostisk faktor vid mCRC

 

10.9

Molekylärpatologiska analyser

I takt med att utvecklingen går framåt och allt fler målriktade terapier introduceras växer kravet på molekylärpatologiska analyser.

Så kallad reflextestning bör utföras av MMR/MSI-status både som behandlingsprediktiv markör och för att identifiera patienter med Lynchs syndrom (se kapitel 7 Ärftlig kolorektal cancer).

Man kan genomföra analysen med immunhistokemi, eller molekylärbiologiska metoder så som Polymeraskedjereaktion (PCR) eller massiv parallellsekvensering med Next Generation Sequencing (NGS). Överensstämmelsen mellan de olika metoderna är hög.

Immunhistokemiska färgningar finns för MLH1, PMS2, MSH2 och MSH6.

Bevarat uttryck = positiv kärninfärgning i tumörceller, besvaras som bevarat uttryck

Avsaknad av infärgning i tumörceller men bevarat uttryck i omgivande icke-tumörceller = förlust.

Svaga och heterogena infärgningar kan vara tecken till bakomliggande defekt men också en effekt av icke optimal färgning. Immunhistokemisk analys kan detektera MSI-high men kan inte skilja mellan MSI-low och mikrosatellitstabilitet (MSS) Om analysen istället genomförs med genetiskt test ska svaret avspegla detta och då kan det finnas möjlighet att skilja mellan MSS och MSI-low.

Mutationsanalyser i både prediktivt och prognostiskt syfte ska kunna genomföras. Oftast analyseras formalinfixerad vävnad från primärtumör men också metastaser kan analyseras. Färsk vävnad kan också användas. Utifrån dagens behandlingsstrategier och läkemedelsindikationer bör molekylärpatologiska analyser utföras efter bedömning på MDK och omfatta åtminstone mutationsanalyser av KRAS, NRAS och BRAF. Då avses mutationer i exon 2, 3 och 4 i KRAS- respektive NRAS-generna och BRAF V600 (Sepulveda et al., 2017b).

Andra genförändringar kan vara av intresse att analysera men det bör i så fall föregås av en diskussion mellan inremitterande och patolog. Över tid kommer rimligen kravet på fler analyser, både till antal och typ, att öka.

Analyserna bör utföras på patologiavdelning med molekylärpatologisk kompetens och med validerad metodologi i enlighet med Kvalitets och standardiseringskommittén (KVAST)-dokumentet för molekylär patologi.

10.10

Standardiserad svarsmall

En standardiserad svarsblankett finns framtagen för Svenska Kolorektalcancerregistret och bör användas. Svaren kan då direkt överföras till registret (på sikt med automatik). Patologen ansvarar således för kvaliteten i registreringen. Handläggning, utskärningsförfarande och förklarande bitförteckning ska dokumenteras. Detta kan stå i den makroskopiska beskrivningen på utlåtandet eller dokumenteras i det laboratoriedata systemet, allt enligt lokala rutiner. Uppgifterna ska finnas tillgängliga vid eventuell eftergranskning. Svarsblanketten återfinns via denna länk.

Nästa kapitel
11 Multidisciplinär konferens