Till sidinnehåll

Bilaga 19. Handläggning av radiologiskt påvisad urachusrest utan overt malignt utseende med eller utan symptom

Prevalensen av kvarstående urachusrest är låg, även om förbättrad radiologi har visat någon form av urachusrest hos upp till 1 % av barn (1). Handläggningen av vuxna med kvarstående urachusrest är utmanande pga få och motsägelsefulla studier angående risken för utveckling av urachuscancer. Både CT och MR används i diagnostiken, men säkra radiologiska kriterier som skiljer benigna rester från malignitet saknas.

Urachusrest förekommer i fyra former; persisterande urachus, urachuscysta (där både den proximala och distala delen av urachus är oblitererad), urachussinus (öppen proximalt) och urachusdivertikel (öppen distalt) (1,2). Sekretion från naveln är vanligt vid proximalt öppetstående urachus. Urachuscancer utgår till 90 % från den blåsnära delen (2).

Cystoskopi och vid behov TUR-B med resektionsbiopsi rekommenderas. Normal cystoskopi och resektionsbiopsi kan dock inte utesluta urachuscancer (3,4).

Patienter med symtomgivande urachusrest kan erbjudas resektion av urachusresten om svampnavel och andra differentialdiagnoser uteslutits (1,3-5). Ingreppet kan vara förknippat med komplikationer (6).

Symtomfria patienter med mindre, radiologiskt okomplicerad urachusrest och invändningsfri cystoskopi kan handläggas konservativt. Patienterna bör följas radiologiskt med förloppskontroll vid ett eller två tillfällen, och både ultraljud och CT har föreslagits som monitorering (1,4). Resultat från långtidsuppföljning av denna patientgrupp saknas.

Urachuscancer kan vara solid, cystisk eller av blandform och förkalkningar förekommer i 70 % (2). Buksmärta är ett vanligt symtom och upp till 75 % av patienterna har haft hematuri. Mucosuri förekommer hos en av fem patienter med urachuscancer (3,4). Förekomst av förhöjda nivåer av CEA i serum har beskrivits vid urachuscancer (7). För behandlingsrekommendationer vid urachuscancer se avsnitt 11.1.2.1 Kurativ behandling.

Referenser

  1. Gleason JM, Bowlin PR, Bagli DJ et al. A Comprehensive review of Pediatric Urachal Anomalies and Predictive Analysis for Adult Urachal Adenocarcinoma. J Urol 2015;193: 632-636
  2. Villavicecio CP, Adam SZ, Nikolaidis P et al. Imaging of the Urachus: Anomalies, Complications and Mimics. RG 2016;36: 2049-2063
  3. Meeks JJ, Herr HW, Bernstein M et al. Preoperative Accuracy of Diagnostic Evaluation of the Urachal Mass. J Urol 2012;189: 1260-1262
  4. Hassanbhai DH, Ng FC, Koh L. Is excision necessary in the management of adult urachal remnants?: a 12-year experience at a single institution. Scand J Urol 2018;52:432-436
  5. Ashley RA, Inman BA, Routh JC et al. Urachal Anomalies: A longitudinal study of Urachal Remnants in Children and Adults. J Urol 2007;178: 1615-1618
  6. Fode M, Pedersen GL, Azawi N. Symptomatic urachal remnants: Case series with results of a robot-assisted laparoscopic approach with primary umbilicoplasty. Scand J Urol. 2016;50: 463-467
  7. Reis H, Krafft U, Niedworok C et al. Biomarkers in Urachal Cancer and Adenocarcinomas in the Bladder: A Comprehensive Review Supplemented by Own Data. Dis Markers. 2018;2018:7308168