MÖTET MED VÅRDEN
Mötet med vården
Om du får feber under behandlingen behöver du tänka på vissa saker. Ha därför koll på om du har feber. Om du får kortison kan det dölja feber. Då behöver du vara uppmärksam på andra tecken på infektion.
Ha en febertermometer hemma
Det är viktigt att du har en febertermometer hemma. Ta tempen i till exempel armhålan eller örat. Ta inte tempen i munnen eller rumpan, eftersom slemhinnorna kan vara känsliga under behandlingen.
Kontakta vårdavdelningen innan du tar febernedsättande
Ta inte febernedsättande medicin under behandlingen, innan du har pratat med din vårdavdelning. De kan ge råd om vad du ska göra.
Du kan behöva åka in till sjukhuset
Ha gärna en färdigpackad väska med saker som du vill ha med dig, om du behöver åka in till sjukhuset.
Kontakta genast din vårdavdelning i dessa fall:
- Om du har 38 grader eller mer i feber vid två tillfällen med en timme emellan.
- Om du har 38,5 grader eller mer i feber vid ett tillfälle.
- Om du behandlas med kortison och ditt allmäntillstånd är påverkat, till exempel om du är tröttare än vanligt. Det kan vara tecken på en infektion. Kortisonbehandlingen kan dölja feber.
Du får Min vårdplan för att du ska kunna vara delaktig i din vård, alltså vara med och bestämma om den. I Min vårdplan finns information och stöd till dig och din familj.
Du ska kunna vara delaktig i din vård så mycket som du vill. Därför får du Min vårdplan. Den ska alltid utgå från vad du behöver och görs tillsammans med dig. Syftet är att ge tydlig information och stöd till dig och din familj.
Min vårdplan ska bidra till att du
- känner dig trygg och vet vad som ska hända
- kan vara med och bestämma över det som är viktigt för dig
- förstår vad som händer i din vård och behandling.
Du väljer vilket innehåll du vill se
Du och vårdpersonalen uppdaterar Min vårdplan tillsammans när vården och behandlingen ändras.
Du väljer själv vilket innehåll du vill se i Min vårdplan. Du kan till exempel läsa om undersökningar du kan behöva göra och vad det finns för hjälp för besvär du kan ha. Det betyder att alla patienter har olika Min vårdplan.
Vem tar fram Min vårdplan?
Min vårdplan tas fram av Regionala cancercentrum i samverkan, RCC. Det är en organisation som har regeringens uppdrag att arbeta för en jämlik cancervård med hög kvalitet. Innehållet i Min vårdplan granskas och uppdateras regelbundet.
Prata med din kontaktsjuksköterska eller annan vårdpersonal om du undrar över något i Min vårdplan.
> Läs mer på 1177.se. Sök på Min vårdplan – ditt stöd för delaktighet och trygghet i cancervården.
Förbered dig gärna för besöket genom att skriva ner vad du undrar. Du har rätt att förstå informationen vid besöket. Du har också rätt att vara delaktig i din vård.
Skriv ner frågor och funderingar
Förbered dig gärna när du ska besöka vården. Tänk igenom detta och skriv ner dina frågor och funderingar:
- Vilka frågor vill du ha svar på?
- Är det något särskilt som är jobbigt?
- Vad är viktigt för dig just nu?
> Läs mer på 1177.se. Sök på Förbered ditt vårdbesök.
Du har rätt att förstå
Du har rätt att få information som du kan förstå. Du kan få en tolk om du har en hörsel- eller synnedsättning, eller om du har svårt att prata eller förstå svenska. Kontakta vårdpersonalen och säg att du behöver en tolk.
Avsluta gärna mötet med att säga vad du har uppfattat. Fråga om du har förstått rätt.
> Läs mer på 1177.se. Sök på Tolktjänster vid funktionsnedsättning eller Tolkning till mitt språk.
Du har rätt att vara delaktig
Sedan år 2020 är barnkonventionen lag i Sverige. Den beskriver barns rättigheter. Alla barn är lika mycket värda och har samma rättigheter. Ingen får diskrimineras. Du har rätt att få respekt, säga vad du tycker och slippa onödiga behandlingar och undersökningar. Vid alla beslut som rör dig ska man ta hänsyn till ditt bästa.
Du har rätt att vara delaktig i din vård och få information som du kan förstå om
- din sjukdom
- undersökningar, vård och behandlingar
- fördelar och nackdelar med olika undersökningar och behandlingar
- hur du kan förbereda sig inför undersökningar och behandlingar och berätta hur du vill ha det.
- när och hur du ska få svar på dina undersökningar och provtagningar
- när och hur du kan få vård och hjälp om du har symtom och biverkningar
- vart du ska vända dig om du blir sämre
- vilken eftervård du kan behöva och hur du ska följas upp
- vad du kan göra själv eller med hjälp av någon hemma.
> Läs mer på unicef.se. Sök på Barnkonventionen.
> Läs mer på mediprep.se. Sök på Mina rättigheter i vården.
Vissa möten är digitala
Ibland kan du erbjudas ett digitalt möte med vården. Det fungerar som ett vanligt besök, men du behöver inte åka till sjukhuset. Ni ses i stället genom din mobil, dator eller surfplatta.
> Läs mer på 1177.se. Sök på Så blir du delaktig i din vård
> Läs mer på 1177.se. Sök på Videosamtal med vården.
När du hör eller läser något på internet om cancer måste du vara källkritisk. Du måste alltså fundera på om källan verkar pålitlig. Om du har svårt att veta vad som är sant – fråga vårdpersonalen.
Var källkritisk
Många forskar om cancer. Det kommer hela tiden ny kunskap och nya behandlingar. Men det kan vara svårt att tolka resultaten från forskningen, om man inte är expert. Ibland sprids det falska uppgifter om cancer i till exempel sociala medier. Därför måste du alltid fundera på om källan till informationen verkar pålitlig. Du behöver också ta reda på hur gammal informationen eller forskningen är, eftersom utvecklingen går så snabbt.
Fråga vårdpersonalen om du undrar något
Fråga gärna vårdpersonalen om du undrar över något du har hört eller läst på internet. Vården i Sverige utgår från vårdprogram och riktlinjer med aktuell kunskap.
> Läs mer på internetkunskap.se. Sök på Källkritik.
Från att du är 13 år är det du själv som loggar in på 1177. Där kan du till exempel se dina bokade tider. När du har fyllt 16 år kan du även läsa delar av din journal. I journalen skriver vårdpersonalen om den vård du har fått.
Vem kan logga in?
Dina vårdnadshavare kan logga in på 1177 och göra dina ärenden tills du fyller 13 år.
När du har fyllt 13 är det bara du som har rätt att logga in. Du loggar in med e-legitimation, till exempel bank-id eller Freja plus. Be gärna en vuxen om hjälp om du vill, men det är du själv som ska logga in.
Bank-id eller Freja plus skaffar du på din bank tillsammans med dina vårdnadshavare.
Vad kan jag göra på 1177?
På 1177 finns tjänster som kompletterar Min vårdplan. Tjänsterna kan vara olika i olika regioner. Exempel på vad du kan göra:
- Se dina bokade tider, på de mottagningar som du eller vårdpersonalen lägger till under rubriken Mottagningar.
- Se och förnya dina recept.
- Läsa delar av din journal.
Vissa regioner använder andra appar och system, som kan vara kopplade till 1177 eller användas fristående.
Vem får läsa min journal?
När du får vård skrivs det ner i en journal. Syftet är att vårdpersonalen ska få information om dig och din vård, så att vården blir bra och säker. Journalen är skriven av vårdpersonal och kan vara svår att förstå. Den kan också innehålla ny information som du inte har fått höra ännu. Prata med vårdpersonalen om du har frågor.
Dina vårdnadshavare kan läsa din journal och vara ditt ombud tills du fyller 13 år. Sedan kan de få förlängd tillgång till journalen, om de pratar med vården.
När du har fyllt 16 kan du kan själv läsa din journal.
> Logga in på 1177.se.
> Läs mer på 1177.se. Sök på Boka, omboka eller avboka tid
> Läs mer på 1177.se. Sök på Läs din journal via nätet.
I vården jobbar personal med många olika yrken. Här kan du läsa om några som du kan träffa och vad de jobbar med.
Arbetsterapeuten kan hjälpa dig att göra saker i vardagen på nya sätt. Du kanske behöver anpassningar hemma, hjälpmedel eller tips på hur du kan orka bättre.
Barnkirurgen är en läkare som är specialiserad på att operera barn.
Barnneurokirurgen är en läkare som är specialiserad på att operera i hjärnan och nervsystemet hos barn.
Barnläkaren är en läkare som är specialiserad på barnsjukvård.
Barnonkologen är en barnläkare som är specialiserad på barncancer.
Barnsjuksköterskan är en sjuksköterska som är specialiserad på barns och ungdomars hälsa och sjukdomar. Kallas också specialistsjuksköterska barn och ungdom.
Barnsköterskan jobbar med att ta hand om sjuka barn och unga. Hen kan exempelvis ta tempen och blodtrycket, och mata och tvätta barn som behöver det.
Dietisten ger råd om mat och näring. Hen kan även skriva ut tillskott när den vanliga maten inte räcker till.
Farmaceuten är expert på läkemedel. Hen stöttar vårdpersonalen och dig och dina närstående i att hantera läkemedel på sjukhus och hemma.
Forskningssjuksköterskan eller forskningskoordinatorn jobbar med forskningsprojekt och studier.
Fysioterapeuten ger råd om exempelvis träning, balans och smärta. Kallas också sjukgymnast.
Genetikern undersöker de små delarna i cancercellerna som kallas gener, för att se vad som har förändrats och gjort att cancern har bildats. Det hjälper läkaren att veta vilken sorts cancer du har och vilken behandling som passar dig bäst.
Kirurgen är en läkare som är specialiserad på operation. Hen ansvarar för vården före och efter en operation.
Klinisk apotekare eller klinisk farmaceut är expert på läkemedel.
Konsultsjuksköterskan är en sjuksköterska med lång erfarenhet av barncancervård. Hen kan stötta er under hela vårdtiden och exempelvis ha kontakt med förskolan eller skolan. Konsultsjuksköterskor finns på alla barncancercentrum.
Kontaktsjuksköterskan är en sjuksköterska som har specialistkunskaper inom barncancervård. Hen kan stötta er med information, råd och samtal om diagnos, behandling, rehabilitering och uppföljning.
Kuratorn kan hjälpa dig om du behöver hjälp med oro, nedstämdhet eller andra känslor. Hen kan även vägleda dig och dina närstående i kontakten med myndigheterna, exempelvis Försäkringskassan.
Lekterapeuten är till exempel en förskollärare. I lekterapin kan du få skapa och leka med andra barn.
Narkosläkaren eller anestesiologen är specialiserad på att söva och övervaka dig under och efter en operation eller undersökning i narkos.
Patologen är en läkare som undersöker olika sorters vävnader, till exempel vävnadsprov från en tumör, för att hitta sjukdomar.
Psykologen och psykoterapeuten kan hjälpa dig om du behöver hjälp med oro, nedstämdhet eller andra känslor.
Röntgenläkaren eller radiologen är specialiserad på att tolka röntgenbilder.
Sjuksköterskan ser till att du får så bra vård och mår så bra som möjligt. Hen ansvarar också för att ge cytostatika och annan medicin.
Sjukhusläraren är en lärare som jobbar på sjukhusskolan. Hen hjälper dig med skolarbetet på sjukhuset och har kontakt med din vanliga skola.
Specialistsjuksköterskan är specialiserad på ett område, till exempel vård för barn och unga.
ST-läkaren är en läkare som gör sin specialistutbildning, till exempel inom barnsjukvård.
Strålonkologen är en läkare som är specialiserad på strålbehandling.
Syskonstödjaren ger stöd till syskon till barn med cancer. Stödet kan vara aktiviteter eller att träffa andra i samma situation.
Tandläkaren utreder, förebygger och behandlar sjukdomar och skador i munnen och käkarna.
Tumörortopeden är en läkare som är specialiserad på tumörer i skelettet, musklerna och lederna.
Undersköterskan jobbar med att ta hand om dig som är sjuk. Hen kan exempelvis ta blodprov och lägga om sår.
Underläkaren är en läkare som ännu inte är specialiserad på något område.
> Läs mer på barncancerfonden.se. Sök På de sex barnonkologiska centra i landet finns det konsultsjuksköterskor.
> Läs mer på 1177.se. Sök på Kontaktsjuksköterskan.
I vården används ibland svåra ord. Här förklarar vi några av dem.
| Ord | Förklaring |
| Agraff | Klämma av metall som används för att stänga ett operationssår. |
| Amputation | En del av skelettet behöver tas bort. |
| Anamnes | Sjukdomshistoria. Du får berätta för läkaren hur du mår och vilka sjukdomar du har haft. |
| Anestesi | Narkos. Du får medicin som gör att du sover och inte känner smärta. |
| Antibiotika | Medicin mot infektioner som orsakas av bakterier. Penicillin är en typ av antibiotika. |
| Antiemetika | Medicin mot illamående. |
| Antikroppsbehandling | Medicin som kan göra att vissa typer av cancerceller inte växer. |
| Behandlingsprotokoll | Ett schema som beskriver din planerade behandling. |
| Benmärg | Benmärgen finns i skelettet. Där bildas röda och vita blodkroppar och blodplättar. |
| Benmärgsprov | Benmärgsprovet tas med en nål från baksidan av höften. Nålen går in en halv centimeter i höftbenet och suger upp lite benmärg. |
| Binjurar | Små hormonproducerande körtlar som sitter precis ovanför njurarna. |
| Biopsi | En liten bit vävnad som undersöks i mikroskop. Kallas även vävnadsprov. |
| Biverkning | Oönskad effekt av läkemedel eller annan behandling. |
| Blodtransfusion | Du får de blodkroppar som du behöver genom ett dropp. |
| Blodvärden | Blodprover som man tar inför en behandling, till exempel röda och vita blodkroppar och blodplättar. |
| Cancer | Ett samlingsnamn för många olika sjukdomar där celler delar sig för mycket och på fel sätt. |
| Central dialyskateter, CDK | En tunn slang i ett blodkärl som används till exempel för att samla stamceller. |
| Central venkateter, CVK | En tunn slang i ett större blodkärl på halsen eller under nyckelbenet. Används för att ge medicin, blod och näring eller ta blodprover. |
| Cytostatika, cellgifter eller kemoterapi | En grupp mediciner som förstör cancerceller eller gör så att de slutar växa. Kallas ibland guldmedicin. |
| Datortomografi, skiktröntgen, DT eller CT (computer tomography) | Röntgenundersökning som ger mycket tydliga bilder av dina organ. |
| Deformitet | Kroppsdel som har onormal form på grund av en missbildning, sjukdom eller skada. |
| Dränage | En tunn slang som leder bort vätska från till exempel ett operationsområde. |
| Egenvård | Vård du kan och får göra själv eller med hjälp av någon i familjen. |
| Epiduralkateter | En sitter nära ryggraden och används för att ge medicin som minskar smärta. |
| Fasta | Du får inte äta eller dricka när du ska sövas, för att magsäcken behöver vara tom. |
| Fatigue | En särskild trötthet som du inte kan vila bort. Den kan bero på sjukdomen eller behandlingen. |
| Forskning | Arbete för att ta fram ny kunskap. |
| Fertilitet | Kroppens förmåga att få barn. |
| Genetik | Läran om gener. Gener är som små koder i kroppens celler som till exempel kan påverka om man får cancer. |
| Granulom | En röd svullnad runt stomin. |
| Gray, Gy | Enhet för att mäta strålningsdos. |
| Hereditet | Ärftlighet. |
| Hospis | En plats för dig som vårdas i livets slut. Vården fokuserar på att lindra symtom och öka din livskvalitet. |
| Högdosbehandling | En mycket hög dos cytostatika som förstör cancercellerna. |
| Höggradiga tumörer | Tumörer som växer snabbt. Kallas också högmaligna. |
| Infart | En infart kan till exempel vara en CVK, central venkateter, eller PVK, perifer venkateter. |
| Infertilitet | Att man inte kan få biologiska barn. |
| Intravenös | När du får till exempel medicin eller näring i ett blodkärl, som spruta eller dropp. |
| Isotopinjektion | Spruta med ett radioaktivt ämne. Ämnet används för att hitta cancerceller. |
| Kapillärprovtagning | Blodprov som tas genom ett stick i fingret. |
| Kirurgi | Operation. |
| Klimakteriet | När kvinnan inte längre kan få barn och slutar att ha mens. Det sker normalt efter 45 års ålder. |
| Kognition | Hjärnans förmåga att ta emot, lagra, bearbeta och ta fram information. Svårigheter med kognition kan innebära problem att minnas och lära sig nya saker, eller andra utmaningar som är kopplade till tankeförmågan. |
| Komplementär och alternativ medicin, KAM | Ett samlingsnamn för många olika metoder som oftast inte används i vården. Metoderna kan göra att du mår bättre, men kan inte bota cancern. Kallas även integrativ medicin. |
| Komplikation | Något oväntat och negativt som händer vid en operation eller annan behandling. |
| Kontrastvätska | Vätska som gör röntgenbilder tydligare. |
| Kortison | Läkemedel som du kan få tillsammans med cytostatika mot cancer och biverkningar. |
| Lumbalpunktion | Prov som tas på vätskan som finns runt hjärnan och i ryggmärgen. Provet tas i ryggen. |
| Lustgas | Gas som lugnar och lindrar smärta. Du får gasen genom en mask över näsan och munnen. |
| Låggradiga tumörer | Räknas som cancer, men dessa tumörer växer långsamt. Kallas också lågmaligna. |
| Magnetkameraundersökning, MR | Undersökning som ger tydliga bilder av dina organ. Görs med hjälp av ett magnetfält och radiovågor. |
| Malign | Elakartad cancer. |
| Malignitetsgrad, tumörgrad | Säger hur aggressiv cancern är. |
| Menopaus | Tidpunkten för kvinnans sista mens. |
| Metastas, dottertumör | Tumör som har bildats efter att cancerceller från den första tumören har spridit sig. |
| Multidisciplinär konferens, MDK | Ett möte där vårdpersonal med olika yrken träffas och diskuterar vilken behandling som de tror är bäst för dig. |
| MIBG-skintigrafi | Undersökning där ett radioaktivt ämne sprutas in i blodet. Används främst om du har diagnosen neuroblastom, för att utreda om tumören har spridit sig. |
| Mukosit | Inflammation i slemhinnor som kan ge sår i munnen, matstrupen, magsäcken och tarmarna. |
| Multiresistenta bakterier | Bakterier som kan stå emot flera sorters antibiotika. |
| Neurologisk | Betyder att något har att göra med hjärnan och nerverna i kroppen. |
| Neuropati | Du får sämre känsel och stickningar i händer och fötter. |
| Neutropen feber | Feber samtidigt som du har brist på en viss typ av vita blodkroppar. Kan komma bland annat efter cytostatikabehandling. Om du får neutropen feber behöver du vårdas på sjukhus. |
| Nyckelmottagning | En mottagning där du följs upp under tonåren efter din cancerbehandling. |
| Närstående | En person som du tycker att du har en nära relation till. Ni behöver inte vara släkt. |
| Onkologi | Läran om tumörsjukdomar. |
| Palliativ vård | Vård för att lindra symtom och öka livskvaliteten när du har en livshotande sjukdom som cancer. |
| Palpabel | Som går att känna med händer och fingrar. |
| Parasympatiska nervsystemet | Nervsystem som hjälper kroppen att vila och återhämta sig. |
| Patologisk anatomisk diagnos, PAD | Resultat av en mikroskopisk undersökning av ett vävnadsprov. |
| Petekier | Små, punktformade blödningar från hudens minsta blodkärl. Blödningarna kan komma i huden, ögonen och slemhinnorna. |
| Premedicinering | Medicin som du får före en undersökning eller behandling. Oftast är det medicin som förebygger överkänslighet eller lugnar. |
| Perifer venkateter, PVK | En tunn slang som läggs in i ett blodkärl i armen eller handen. Används för att ge medicin, blod och näring eller ta blodprover. |
| Perifert inlagd central venkateter, PICC-line | En tunn slang som går in i ett större blodkärl genom ett mindre kärl på överarmen. Används för att ge medicin, blod och näring eller ta blodprover. |
| Perkutan endoskopisk gastrostomi, PEG | En tunn slang genom huden på magen till magsäcken. Används för att ge näring och medicin. |
| PET-kameraundersökning, PET-DT eller PET-CT | En röntgenundersökning med ett radioaktivt ämne som gör att cancerceller syns tydligare. |
| Postoperativ | Efter operation. |
| Prehabilitering | Förebyggande insatser för att du ska må så bra som möjligt. |
| Preoperativ | Före operation. |
| Primärtumör | Den tumör där cancercellerna först uppstod. |
| Protokoll | Schema för behandling. |
| Protonstrålning | En osynlig stråle av mycket små partiklar som kallas protoner. |
| Recidiv | Återfall. |
| Rehabilitering | Insatser som ska minska biverkningar av din sjukdom och behandling. Insatserna ska göra att du och din familj kan leva ett så bra liv som möjligt. |
| Reproduktionsmedicinsk mottagning | Mottagning som utreder och behandlar infertilitet. |
| Sedering | Behandling med lugnande medicin som du kan få inför en undersökning eller operation. |
| Sepsis | När en infektion påverkar hela kroppen så att viktiga organ inte fungerar som de ska. Sepsis kallades förut blodförgiftning. Men sepsis orsakas av immunförsvarets reaktion på en infektion, vare sig bakterierna finns i blodet eller inte. |
| Skelettskintigrafi | En metod för att ta bilder av skelettet med hjälp av radioaktiva läkemedel. |
| Sond | En mjuk slang genom näsan till magsäcken som används för att ge näring eller medicin. |
| Stamceller | Celler som finns i benmärgen och som kan utvecklas till alla sorters blodceller i kroppen. |
| Strålbehandling, radioterapi – yttre | Strålning mot cancerceller med hjälp av en särskild apparat. |
| Subkutan venport, SVP | En dosa med en tunn slang som opereras in under huden. Slangen leder in i ett av kroppens större blodkärl. Används för att ge medicin, blod och näring eller ta blodprover. Kallas ibland port-a-cath. |
| Sympatiska nervsystemet | Nervsystem som sätts igång när kroppen behöver använda mycket av sina krafter. Det kan till exempel vara när du blir stressad eller rädd. |
| Trombocyttransfusion | Du får de blodplättar (trombocyter) som du behöver genom ett dropp. |
| Tumör | En knöl som beror på att celler har börjat föröka sig. Tumörer kan vara godartade (benigna) eller elakartade (maligna). |
| Ultraljud | Undersökning med ljudvågor som ger en bild av dina organ och vävnader. |
| Urinkateter | Mjuk slang som går genom urinröret till urinblåsan och tömmer den på kiss. |
| V-sond | Tunn, mjuk slang som går genom näsan till magsäcken. Genom den kan du få flytande näring. |
| Vårdgivare | Myndighet, region, kommun eller företag som erbjuder vård. |
| Vårdnadshavare | En person som har ansvar för dig enligt lagen tills du är 18 år. Det är oftast en eller båda föräldrarna men kan också vara en annan vuxen |
| Vårdprogram | Riktlinjer som beskriver hur patienter med en viss sjukdom ska vårdas på bästa sätt. Riktlinjerna bygger på forskning, kunskap och erfarenheter i vården. |
| Vävnadsprov | En liten bit vävnad som undersöks i mikroskop. Kallas även biopsi. |
Lekterapin är ett ställe på sjukhuset där du kan göra sådant du gillar. Det kan vara skönt att till exempel måla eller lyssna på musik, även om du är trött. Personalen på lekterapin kan hjälpa dig att hitta bra saker att göra.
När du är sjuk kan du känna att du har mindre ork för att göra sådant som du brukar gilla. Men det mesta går att göra, även om det ibland måste göras på ett annat sätt.
Exempel på vad som kan vara bra att göra
Att till exempel skapa med olika material, måla, spela spel eller lyssna på musik kan vara bra sätt att uttrycka känslor. Det kan också minska din oro och stress och hjälpa dig att bearbeta känslor och erfarenheter.
Personalen kan hjälpa till
På alla barnsjukhus i Sverige finns lekterapier. För dig som är lite äldre påminner det om en fritidsgård. Här kan du göra sådant som du själv tycker är roligt. Du behöver inte boka tid och du kan komma i rullstol eller säng. Syskon och familj får gärna följa med.
Personalen som kallas lekterapeuter finns tillhands och hjälper till att hitta något som passar just dig.
Lekterapeuten kan också komma till ditt rum och ta med sig material dit.
Information till vårdnadshavare
Att veta vad som ska hända i vården gör både dig och barnet tryggare. Förbered först dig själv och sedan barnet. Vårdpersonalen kan ge tips på hur du kan stötta ditt barn.
Sjukhuset är för många en helt ny miljö. För att du och ditt barn ska känna er trygga är det viktigt med information om vad som händer. Det är vårdpersonalens ansvar att ge information om vilka undersökningar och behandlingar barnet ska gå igenom. De ska också ge stöd i er nya vardag där ni kan uppleva nya känslor, tankar och praktiska utmaningar.
Barn behöver information för att vara trygga och delaktiga i sin vård
Barn förstår och upplever verkligheten ur ett barnperspektiv. Det kan göra att de känner mer oro än vuxna inför nya situationer. Att förbereda barn på vad som kommer att hända i olika situationer kan göra dem tryggare och ge en känsla av kontroll. Då kan de ha lättare att samarbeta exempelvis vid en undersökning eller provtagning.
Det är viktigt att barn får information, eftersom det är de som kommer att gå igenom en tuff behandling. Barnen får då möjlighet att vara delaktiga i sin egen vård. De kan också få ökat förtroende för de vuxna och ha lättare att berätta om sina tankar och känslor.
Det finns olika hjälpmedel för att ge information till barnet, till exempel böcker, filmer eller texter. Fråga vårdpersonalen om tips.
Det är viktigt att vara ärlig – berätta att det kan göra ont en liten stund men att det går över.
Berätta för vårdpersonalen vad som fungerar för er
Du vet vad som gör ditt barn tryggt och är den som känner barnet bäst. Vårdpersonalen uppskattar om du berättar om era tidigare erfarenheter, och vad som fungerar eller inte fungerar för barnet och för dig som förälder. Det ger bra förutsättningar för att hjälpa er på bästa sätt.
Vårdpersonalen kan ge tips på hur du kan stötta ditt barn, exempelvis att läsa och massera.
Förbered först dig själv och sedan barnet
Om du känner dig välinformerad och trygg, blir också ditt barn tryggt. Förbered därför först dig själv och sedan ditt barn.
> Läs mer på 1177.se. Sök på Barn och cancer, under rubriken Barn och vuxna kan reagera olika på ett cancerbesked.
> Läs mer på barncancerfonden.se. Sök på Mitt barn har fått cancer – vad händer nu?
> Läs mer på 1177.se. Sök på Förbereda barn för besök i vården.
> Läs mer på narkoswebben.se.
> Läs mer på mediprep.se.