Bröstcancer /MG

I Min vårdplan får du information om din sjukdom, behandling och rehabilitering och dina rättigheter. Du får också individuellt anpassade råd om egenvård, alltså vad du kan göra själv för att må bättre och sådant som sjukvården överlåter åt dig att göra. Råden du får i Min vårdplan ska vara kopplade till den planering du och vårdpersonalen gör tillsammans, så att du själv kan medverka på bästa sätt i din rehabilitering. Det ska vara tydligt för dig vilken planering som gäller.

Min vårdplan ska bidra till att du

• känner dig trygg, informerad och delaktig
• har inflytande över det som är viktigt för dig
• förstår vad som händer i din vård och behandling
• vet hur du kan stärka din hälsa före, under, mellan och efter behandlingsperioderna.

Du och kontaktsjuksköterskan, eller annan vårdpersonal, uppdaterar Min vårdplan tillsammans när vården och behandlingen ändras på ett sätt som har betydelse för dig.

Vad innehåller Min vårdplan?

Innehållet i Min vårdplan anpassas efter dina behov och önskemål. Det betyder att alla patienter har olika Min vårdplan. Du kan också bidra själv genom att skatta hur du mår, kommunicera med vårdpersonalen och vara delaktig i planeringen. Viss information är dock alltid med, eftersom den gäller alla som behandlas för din typ av cancer.

Informationen i Min vårdplan går att läsa som en bok från början till slut. Men den är mer tänkt som ett uppslagsverk som du kan komma tillbaka till när planeringen eller förutsättningarna ändras, eller när du vill läsa på om någon del.

Vem tar fram Min vårdplan?

Min vårdplan tas fram av Regionala cancercentrum i samverkan, RCC. Innehållet kvalitetsgranskas och uppdateras regelbundet.

Prata med din kontaktsjuksköterska eller annan vårdpersonal om du undrar över något i Min vårdplan.

Så kan du förbereda dig

Inför ditt besök kan du förbereda dig genom att skriva ner vad du vill berätta och fråga om. Du kan få fylla i ett formulär med frågor om hur du mår inför ditt besök.

Tänk igenom detta före besöket:

• Vilka är dina förväntningar på besöket?
• Är det något särskilt som besvärar dig?
• Vad är viktigt för dig just nu?
• Vilka frågor vill du ha svar på?

Du har rätt att förstå

När du besöker vården är det viktigt att du förstår vad som sägs och vad det innebär. Du har rätt att få information som är anpassad till dig. Du kan till exempel få hjälp av en tolk om du har nedsatt syn eller hörsel, eller om du har svårt att tala eller förstå svenska. Kontakta mottagningen före besöket och säg att du behöver en tolk. Om du har svårt att förstå information på grund av en funktionsnedsättning kan du ibland få hjälp av en arbetsterapeut.

Ha gärna med dig en närstående, som kan vara ett stöd och hjälpa till att komma ihåg vad som sägs. Det är alltid du som bestämmer om dina närstående ska få ta del av informationen. Personalen kommer att fråga vem de får lämna uppgifter till. Avsluta gärna mötet med att repetera vad du har uppfattat och stäm av att du har förstått rätt.

Om du har svårt att förstå informationen i Min vårdplan eller på andra webbsidor kan du använda ett verktyg i webbläsaren för att översätta det du ser på skärmen till ditt språk. Fråga vårdpersonalen hur du kan göra.

> Läs mer på 1177.se. Sök på Tolkning till mitt språk eller Tolktjänster för dig som har en funktionsnedsättning.

Du kan erbjudas ett digitalt vårdmöte

Vissa mottagningar erbjuder digitala vårdmöten. Då kopplar du upp dig via telefon, surfplatta eller dator till ett videosamtal med vården. Ett digitalt vårdmöte fungerar som ett vanligt besök, men du behöver inte åka till sjukhuset för att träffa till exempel din kontaktsjuksköterska, läkare eller fysioterapeut.

Du kan behöva gå igenom undersökningar och provtagningar i anslutning till digitala vårdmöten. I så fall får du veta hur du ska göra.

Du har rätt att vara delaktig

Du har rätt att vara delaktig i din vård och få information om

• ditt hälsotillstånd
• vilka alternativ du har för undersökningar, vård och behandlingar
• vilka för- och nackdelar som finns med olika undersökningar och behandlingar
• när och hur du ska få svar på dina undersökningar och provtagningar
• när och hur du kan förvänta dig att få vård och hjälp vid biverkningar och symtom
• vart du ska vända dig om du blir sämre
• vilken vård du kan behöva efter behandlingen och hur uppföljningen ser ut
• vad du kan göra själv eller med hjälp av en närstående eller personlig assistent.

Genom att vara delaktig ökar du möjligheten att påverka och få det stöd du behöver.

> Läs mer på 1177.se. Sök på Tips inför ditt besök i vården och Videosamtal med vården.

Var källkritisk

Det forskas mycket om cancer. Kunskapen om olika typer av cancer ökar därför snabbt, liksom tillgången på nya effektiva behandlingar. Men det krävs mycket kunskap för att tolka forskningsresultat. Därför återges slutsatserna från forskningen inte alltid helt korrekt i medierna. Ovetenskapliga och rent felaktiga uppgifter om cancer och cancerbehandlingar kan också få stor spridning i till exempel sociala medier. Det är därför viktigt att du tar ställning till om källan till informationen verkar trovärdig och pålitlig. Utvecklingen går också så snabbt att det är viktigt att ta reda på när informationen eller forskningen de hänvisar till publicerades.

Vilka informationskällor finns?

Vården i Sverige utgår från vårdprogram och nationella riktlinjer där aktuell och bästa tillgängliga kunskap finns samlad. Det du läser i Min vårdplan stämmer överens med vad som står i de nationella vårdprogrammen för cancersjukdomar och ska spegla den vård som ges vid svenska sjukhus. Dessutom är innehållet utvalt så att du bara får den information som är aktuell för dig.

Min vårdplan innehåller även länkar till andra webbplatser med innehåll som är kontrollerat och faktagranskat, till exempel 1177 och Livsmedelsverket.

Ibland vill du kanske läsa mer om sjukdomen. En del läser då direkt i vårdprogrammen eller i nationella kvalitetsregister. Det är viktigt att tänka på att informationen som står där är avsedd för vårdpersonal och beskriver hur det ser ut på gruppnivå. Information från register kan också behöva tolkas i ett sammanhang, till exempel när data samlades in.

Patientföreningarna kan vara en bra källa till information. Ibland kan man via deras webbplatser ställa frågor till en expert eller en chattbot, eller prata med andra som har samma sjukdom som du. Tänk på att den som svarar på frågorna inte har all information om just dig och din sjukdom och sällan kan ge exakta svar om din situation.

Fråga vårdpersonalen om du är osäker

Fråga gärna vårdpersonalen om du känner dig osäker på något du har läst om cancer, till exempel på internet.

Du och dina närstående kan även kontakta Cancerlinjen eller Cancerrådgivningen, där erfaren vårdpersonal svarar på allmänna frågor om cancer.

Cancerlinjen, Cancerfonden

> Webbplats: cancerfonden.se. Sök på Cancerlinjen.
> Telefon: 010-199 10 10

Cancerrådgivningen

> Webbplats med chatt: cancercentrum.se. Sök på Cancerrådgivningen.
> Telefon: 08-123 138 00

När du är inloggad på 1177 har du tillgång till tjänster som kompletterar informationen i Min vårdplan. Du kan till exempel

• se dina bokade tider, på de mottagningar som använder denna tjänst och som du eller vården lägger till under rubriken Mottagningar
• hantera dina läkarintyg och läkarutlåtanden 
• se och förnya dina recept om mottagningen är ansluten
• se hur långt du har kvar till frikort genom högkostnadsskyddet för läkemedel
• läsa delar av din journal.

Du väljer vilket innehåll du vill se

Du kommer aldrig direkt in i något av dessa system när du loggar in på 1177. Innehållet ligger dolt under olika ikoner eller flikar och du väljer aktivt vad du vill se.

Det varierar mellan olika regioner hur mycket och vilken information man kan se inloggad på 1177. Fråga vårdpersonalen om du undrar vilka tjänster som erbjuds. Vissa regioner använder andra appar och system som kan vara kopplade till 1177 eller användas fristående.

Viktigt att veta när du läser din journal

När du söker och får vård dokumenteras det i en journal. Syftet är att vårdpersonalen ska få tillräckligt med information om dig och din vård, så att vården blir så bra och säker som möjligt. Journalen är ett arbetsredskap för vårdpersonalen och kan därför vara svår att förstå.

När du öppnar Journalen i 1177 kan du välja att se även det nyaste innehållet som kanske inte har hunnit vidimeras, alltså kontrolleras, av den ansvariga vårdpersonalen. Den kan också innehålla ny information som du ännu inte har hunnit få höra av vårdpersonalen.

Prata med din kontaktsjuksköterska eller läkare om du har frågor eller tankar om något du har läst i din journal.   

Som vårdnadshavare kan du vara ombud och läsa barnets journal tills barnet har fyllt 13 år. Därefter kan du få förlängd tillgång i samråd med vården. Ungdomar kan själva läsa sin journal från 16 års ålder.

> Läs mer på 1177.se. Sök på När du loggar in på 1177
> Läs mer på 1177.se. Sök på Så gör du för att boka, omboka eller avboka en tid och Läs din journal på 1177.

Allmänläkaren är specialist i allmänmedicin och arbetar på vårdcentralen. När du inte behöver specialiserad cancervård ska du få en remiss till din läkare på vårdcentralen. Allmänläkaren har det medicinska huvudansvaret för allt som inte rör cancersjukdomen eller annan specialiserad vård. Allmänläkaren kallas även distriktsläkare eller husläkare.

Arbetsterapeuten kan stödja dig i att hitta nya sätt att utföra aktiviteter i vardagen som du kan uppleva utmanade eller som du inte kan utföra. Det kan till exempel handla om anpassningar i hemmet, hjälpmedel för att underlätta eller strategier för att fördela din energi under dygnet.

AT-läkaren är en grundutbildad läkare som arbetar under handledning för att få sin läkarlegitimation.

BT-läkaren är en legitimerad läkare som är i början av sin specialistutbildning.

Dietisten är specialiserad på att ge råd och stöd om mat och näring. Dietisten kan även skriva ut kosttillägg när den vanliga maten inte räcker till.

Distriktssköterskan är en specialistsjuksköterska som du träffar på vårdcentralen, hälsocentralen eller hemma. Du kan få hjälp med bland annat sprutor, omläggning och provtagning. Distriktssköterskan kan även stödja dig att leva hälsosamt under och efter behandlingen.

Fysioterapeuten, även kallad sjukgymnasten, ger råd och stöd om fysisk aktivitet, balans, smärta och andningsbesvär. Fysioterapeuten kan också skapa träningsprogram som är anpassade till dig. Fysioterapeuter kan ha olika specialiteter, till exempel bäckenbottenbesvär. Vissa är även lymfterapeuter.

Kirurgen är en läkare som är specialiserad på operation och ansvarar för vården före och efter en operation. 

Klinisk apotekare eller klinisk farmaceut ger råd om ordinationer och hantering av läkemedel.

Kontaktsjuksköterskan har specialistkunskaper om cancervård. Hen stöttar dig och dina närstående med information, råd och samtal om din diagnos, behandling, rehabilitering och uppföljning. Du och din kontaktsjuksköterska går tillsammans igenom planeringen av din vård. Kontaktsjuksköterskan förmedlar kontakt med andra yrkesgrupper inom vården när det behövs, informerar om nästa steg och ansvarar för att lämna över information till andra vårdgivare du träffar, till exempel andra sjukhus, vårdcentraler eller hemtjänsten.

Du kan ha fler än en kontaktsjuksköterska om du får flera behandlingar för din sjukdom. Du kan även ha kontakt med behandlingsansvarig sjuksköterska, behandlingssjuksköterska och omvårdnadsansvarig sjuksköterska.

Kuratorn ger samtalsstöd och kan hjälpa dig och dina närstående att hantera situationen känslomässigt. Kuratorn kan även vägleda dig vidare om du behöver hjälp med ekonomin eller behöver komma i kontakt med myndigheter.

Lymfterapeuten ger råd om och behandlar lymfödem.

Läkaren är ytterst ansvarig för att planera utredningen, ställa diagnos och behandla sjukdomen och ska informera dig om varje steg. Läkaren kallas ibland för fast vårdkontakt eller PAL, patientansvarig läkare.

Narkosläkaren, även kallad anestesiologen, är specialiserad på att söva och övervaka dig under och efter en operation eller undersökning i narkos.

Onkologen är en läkare specialiserad på cancersjukdomar och arbetar med medicinsk behandling och strålbehandling.

Plastikkirurgen är specialiserad på bröstrekonstruktion, en operation för att skapa ett nytt bröst.

Psykologen och psykoterapeuten kan ge samtalsstöd och hjälper dig och dina närstående att hantera situationen känslomässigt.

Rehabiliteringskoordinatorn ger stöd för att du ska kunna återgå till eller påbörja arbete och studier.

Röntgenläkaren eller radiologen är specialiserad på att tolka röntgenbilder.

Sexologen eller sexualrådgivaren kan ge samtalsstöd och råd om sex och samlevnad och stödja sexuell rehabilitering.

Sjuksköterskan har specialistkompetens inom omvårdnad och arbetar med att förbättra, återställa och bevara god hälsa.

Specialistsjuksköterskan är en sjuksköterska med specialistkompetens inom ett område, till exempel onkologi eller kirurgi.

ST-läkaren gör sin specialisttjänstgöring, till exempel inom kirurgi eller onkologi.

Undersköterskan och vårdbiträdet ansvarar för praktisk omvårdnad, till exempel personlig hygien.

> Läs mer på 1177.se. Sök på Kontaktsjuksköterskan – ditt stöd i vården vid cancer.

I IPÖ finns information om bland annat

• vårdkontakter, exempelvis besök och telefonsamtal
• undersökningar, exempelvis olika röntgenundersökningar
• behandlingar, exempelvis läkemedel, strålbehandling och operation
• analysresultat, exempelvis blodprover
• ifyllda enkäter, exempelvis svar på frågor om hur du mår.

Din läkare eller sjuksköterska kan skicka en kopia av din IPÖ till dig via 1177. Det du ser i 1177 uppdateras inte automatiskt när din IPÖ ändras. För att se nya uppgifter behöver du få en ny kopia.

Utredningen görs för att din läkare ska kunna ställa diagnos och rekommendera en behandling som passar dig. Den används också för att se vilka insatser du eller dina närstående behöver för att må så bra som möjligt under din behandling.

Vanliga undersökningar och provtagningar

Vid utredningen av bröstcancer är det vanligt att gå igenom några av följande undersökningar och provtagningar:

• Mammografi – en röntgenundersökning av bröstet.
• Ultraljud – en undersökning med ljudvågor som ger bilder av organ och vävnader.
• Vävnadsprover och cellprover – prover som analyseras i mikroskop för att upptäcka eventuella förändringar i vävnader och celler.

Ytterligare undersökningar och provtagningar du kan behöva göra:

• Datortomografi, DT, även kallad skiktröntgen eller CT – en röntgenundersökning som skapar mycket detaljerade bilder av kroppens organ.
• Galaktografi, duktografi – en röntgenundersökning av en mjölkgång i bröstet med hjälp av kontrastvätska.
• Magnetkameraundersökning, MR – en undersökning som ger detaljerade bilder av kroppens organ. Den utförs med hjälp av ett magnetfält och radiovågor.
• Kontrastmammografi, kontrastförstärkt mammografi – görs för att med röntgen få en ännu tydligare bild än med vanlig mammografi. Kontrastmedel sprutas in i ett kärl i armvecket. Om det finns en tumör i bröstet samlas kontrastmedlet i tumören.
• PET-DT – en bilddiagnostiskundersökning som använder ett radioaktivt ämne för att cancerceller ska synas tydligare.
• Skelettskintigrafi – bildtagning av skelettet med hjälp av en gammakamera och radioaktiva läkemedel.
• Ärftlighetsutredning – utförs om man misstänker att det finns en ärftlig orsak till bröstcancern.

Du kan behöva gå igenom fler undersökningar och provtagningar. Vilka som blir aktuella för dig beror på vilka symtom du har och resultatet av de undersökningar som har gjorts.

Du kan bli kallad till undersökningar och besök med kort varsel. Det är därför viktigt att du meddelar vården dina aktuella kontaktuppgifter.

Ärftlighet

Mellan 5 och 10 procent av all bröstcancer är ärftlig. Oftast går det inte att veta exakt hur den ärvs. Men ibland finns det en ärftlig förändring, en så kallad mutation, i någon av bröstcancergenerna.

Det kan handla om ärftlig bröstcancer om du har en nära släkting som har haft bröstcancer eller äggstockscancer, särskilt om de blev sjuka före 50 års ålder. Det gäller nära släktingar på både mammas och pappas sida. Om du får bröstcancer när du är under 40 år kan det också vara ärftligt, även om det inte finns släktingar till dig som har haft bröstcancer.

Om man misstänker ärftlig bröstcancer får du en remiss av din läkare för utredning.

Snabbspår av misstänkt ärftlig bröstcancer

Bröstcancer är oftast inte ärftlig. Men vissa har en medfödd genetisk förändring som kan öka risken att få bröstcancer. Syftet med att utreda i ett snabbspår för genetisk testning är att hitta personer med ärftlig ökad risk för bröstcancer. Detta påverkar vården under den första tiden, och även hur bröstcancern senare kommer att följas upp. Information om ärftlighet har betydelse för dig som testas, men kan också vara viktig för dina släktingar.

Om det finns anledning erbjuds du en analys av de gener som är kopplade till en ökad risk för bröstcancer. Analysen är frivillig och görs genom att du lämnar ett blodprov. Du kommer att få mer information av din läkare eller kontaktsjuksköterska.

Exempel på gener som kan ingå i analysen är BRCA1, BRCA2, PALB2, TP53, CHEK2, ATM, RAD51C, RAD51D och BARD1.

Om analysen inte visar en genetisk förändring, har vi inte hittat någon ärftlig orsak som har bidragit till att du har fått bröstcancer.

Om analysen visar en genetisk förändring, har vi hittat en ärftlig orsak som har bidragit till att du har fått bröstcancer. Du kommer att få besked om detta och om hur den planerade vården förändras. Du kommer också att remitteras till en cancergenetisk mottagning för mer information och familjeutredning.

Täta bröst

Bröst består av körtlar, bindväv och fettvävnad. Fördelningen av dessa vävnader avgör hur hög täthet brösten har. Ju högre andel fettvävnad, desto lägre täthet. Vanligen minskar tätheten med åldern. Det går inte själv att avgöra om man har täta bröst. Tätheten bedöms av mammografiläkare vid mammografiundersökning.

Att ha täta bröst kan öka risken att få bröstcancer. Det kan också göra det svårare att se en tumör på mammografibilder.

För det mesta går mammografibilder bra att bedöma även vid täta bröst, men ibland behöver man komplettera med andra undersökningar.

Forskning pågår för att i framtiden kunna mäta tätheten automatiskt.

Specialister diskuterar resultatet vid en konferens

När alla svar på dina undersökningar och provtagningar är klara, håller man ofta en multidisciplinär konferens, MDK. Där deltar flera olika specialister som kirurg, röntgenläkare, onkolog, patolog och kontaktsjuksköterska. De bedömer gemensamt resultatet av din utredning och diskuterar fram en rekommendation till nästa steg.

När får jag resultatet?

När utredningen börjar ska du få veta ungefär när du får resultatet av utredningen och den multidisciplinära konferensen. Resultatet får du vid ett läkarbesök, och du och läkaren diskuterar då gemensamt nästa steg.

Utredningen följer oftast ett standardiserat vårdförlopp

Utredningen av de flesta cancerdiagnoser ska följa ett standardiserat vårdförlopp, SVF. Det innebär att alla ska utredas och bedömas så lika som möjligt och utan onödig väntan. Vårdförloppet talar om vilka undersökningar som ingår i utredningen av en viss cancerdiagnos och hur lång tid utredningen bör ta.

Ett standardiserat vårdförlopp startar om det finns ett eller flera symtom och provsvar som klassas som välgrundad misstanke om någon cancerdiagnos. Vilka dessa symtom och provsvar är varierar mellan olika typer av cancer. Vårdförloppet avslutas när den första behandlingen startar, eller när cancer kan uteslutas.

Många som utreds enligt standardiserade vårdförlopp visar sig inte ha cancer, utan symtomen beror på något annat. Att utredas enligt ett standardiserat vårdförlopp är därför inte samma sak som att få en cancerdiagnos.

> Läs mer på 1177.se. Sök på Bröstcancer, Datortomografi, Mammografi, PET-kameraundersökning, Att få vård enligt ett vårdförlopp, Undersökning med magnetkamera, Ultraljudsundersökning och Vävnadsprov från bröstet.
> Läs mer på brostcancerförbundet.se.
> Läs mer på cancerfonden.se. Sök på Cancer och ärftlighet.

En del personer har en ärftligt ökad risk att få cancer. Det beror på en medfödd genförändring. Gener är samma sak som arvsanlag. Alla har gener. Du har ärvt dina gener från de två personer som bidrog med ägget och spermien när du bildades. De är dina genetiska föräldrar.

Även om man har en ärftligt ökad risk är det inte säkert att man får cancer.

När görs en ärftlighetsutredning?

För att ta reda på om din cancer har en ärftlig orsak behövs en utredning. Det är frivilligt att delta i utredningen och att lämna blodprov, om du erbjuds att göra det.

Vid vissa cancerformer är det vanligare att det finns en ärftlig orsak.

Det är vårdpersonalen som bedömer om en ärftlighetsutredning behövs. Bedömningen kan gå till på olika sätt. Du kan få svara på frågor eller fylla i ett formulär, till exempel om vilka släktingar som har haft cancer. Ibland kan utredaren behöva ta del av dina släktingars journaler.

Så går det till

Utredningen görs på den klinik där du får behandling mot cancer, eller vid en cancergenetisk mottagning. Du får lämna ett särskilt blodprov som kallas anlagsbärartest. Blodprovet kan visa om det finns en ärftlig orsak till cancern.

Om man inte hittar någon genförändring

Det är ganska vanligt att det inte går att hitta någon genförändring. Det innebär oftast att du inte har någon ärftligt ökad risk för cancer.

Vad händer om jag har en ärftligt ökad risk för cancer?

Om du har en medfödd genförändring kan det påverka vilken cancerbehandling du får.

En del genförändringar ökar risken för mer än en sorts cancer. Beroende på vilken gen förändringen sitter i kommer du att få ett individuellt anpassat kontrollprogram.

En genförändring kan ha funnits i en släkt i flera generationer. Förändringen kan också uppstå hos en person som blir den första i sin släkt att kunna föra den vidare. Genförändringar kan föras vidare från föräldrar till barn. Men det är inte säkert att förändringen förs vidare till ett barn som ärver gener från dig.

En ärftligt ökad risk för cancer kan alltså ha betydelse inte bara för dig, utan även för dina genetiska släktingar. Du kommer att få hjälp av en cancergenetisk mottagning med hur du ska informera dina släktingar.

> Läs mer på 1177.se. Sök på Ärftligt ökad risk för cancer.

Medianåldern hos kvinnor vid diagnos är 64 år och 5 procent är under 40 år. Möjligheten att bli botad från bröstcancer ökar hela tiden och i dag överlever nära nio av tio kvinnor som fått bröstcancer.

Symtom på bröstcancer kan vara

• en knöl i bröstet eller armhålan
• förstorat eller hårt bröst
• rodnad hud
• apelsinhud
• indragningar i huden
• blod eller vätska från bröstvårtan.

Oftast går det inte att säga varför någon får cancer

Cancer uppstår på grund av en skada eller förändring i en eller flera celler. Cellen börjar sedan fungera alltmer annorlunda för varje celldelning och kan utvecklas till cancer.

Flera saker har betydelse för att cancer ska utvecklas. Det tar också olika lång tid för cancer att utvecklas. För det mesta är det omöjligt att säga varför någon får cancer.

Varför uppstår bröstcancer?

Det går aldrig att helt säkert säga varför en viss person får cancer, även om det finns faktorer som påverkar risken. Ärftlighet, hormonella faktorer, tät bröstvävnad och vissa levnadsvanor såsom alkoholkonsumtion kan ha betydelse. De kvinnliga könshormonerna östrogen och progesteron spelar en viktig roll för hur bröstcancer bildas. Tidigare strålbehandling mot bröstkorgen ökar också risken.

Att få mens tidigt och komma in i klimakteriet sent innebär att östrogen påverkar kroppen under längre tid, vilket kan öka risken för bröstcancer. Att behandlas med hormoner mot klimakteriebesvär mer än fem år kan också öka risken.

Cancer kan uppstå på olika ställen i bröstet

Bröstet består av bindväv, fettväv, mjölkkörtlar och mjölkgångar som mynnar ut i bröstvårtan.

Cancer kan uppstå på olika ställen i bröstet. Oftast uppstår bröstcancer i mjölkgångarna. Då kallas den duktal bröstcancer. Om den börjar i mjölkkörtlarna kallas den lobulär bröstcancer.

Bröstcancer upptäcks oftast tidigt

Ungefär 66 % av all bröstcancer upptäcks oftast i ett tidigt stadium, ofta vid mammografi. I cirka 15 procent av fallen har cancern spridit sig till lymfkörtlarna när den upptäcks.

Om cancerceller växer in i blodkärlen kan cancern sprida sig till andra delar av kroppen och bilda metastaser, även kallade dottertumörer. Metastaser kan finnas i till exempel skelettet, lungorna eller levern. Det är mycket ovanligt att bröstcancern har spridit sig till andra organ när den upptäcks.

Olika typer av bröstcancer behandlas olika

Det finns olika typer av bröstcancer. Typerna behandlas på olika sätt och har olika prognos.

Luminal bröstcancer

Luminal bröstcancer är den vanligaste typen och delas in i Luminal A och Luminal B.

Luminal A tumörer utgör ca 40% av all bröstcancer. Cancercellerna är hormonberoende och växer långsamt. Antihormonell behandling är vanlig men däremot behövs oftast inte cytostatika.

Luminal B tumörer utgör ca 35-40% av all bröstcancer. Cancercellerna är hormonberoende och växer snabbare. Antihormonell behandling är vanlig och ibland behövs cytostatika.

HER2-positiv bröstcancer

HER2-positiv bröstcancer utgör cirka 15 procent av all bröstcancer. HER2 är ett protein som styr hur en cell delar sig. Vid HER2-positiv bröstcancer har cancercellerna många fler sådana proteiner än normalt. Därför växer tumören snabbare.

Dessa tumörer behandlas med en antikropp mot HER2 tillsammans med cytostatika. HER2-positiv bröstcancer kan vara beroende eller oberoende av hormoner.

Trippelnegativ bröstcancer

Trippelnegativ bröstcancer utgör cirka 10 procent av all bröstcancer.

Den är oberoende av både hormoner och HER2. Dessa tumörer behandlas oftast med cytostatika och immunterapi som ges i kombination.

> Läs mer på 1177.se. Sök på Bröstcancer.

Det vanligaste symtomet är en knöl i bröstet. Du kan även ha smärta eller indragningar i bröstet eller vätska från bröstvårtan.

Cancer beror på en cellförändring som gör att cellerna börjar dela sig onormalt fort. När det blir tillräckligt många onormala celler bildas en tumör.

Cancer kan uppstå på olika ställen i bröstet

Bröstet består av bindväv, fettväv, mjölkkörtlar och mjölkgångar som mynnar ut i bröstvårtan.

Cancer kan uppstå på olika ställen i bröstet. Oftast uppstår bröstcancer i mjölkgångarna. Då kallas den duktal bröstcancer. Om den börjar i mjölkkörtlarna kallas den lobulär bröstcancer.

Bröstcancer upptäcks ofta senare hos män än hos kvinnor

Bröstcancer hos män diagnostiseras oftare i ett senare stadium än hos kvinnor. Delvis beror detta på att män inte känner till att de kan få bröstcancer. Den bästa prognosen ses vid tidig upptäckt.

Varför uppstår bröstcancer?

Risken att få bröstcancer påverkas av kroppens egna könshormoner. Alkoholkonsumtion, övervikt och leversjukdom påverkar dina östrogennivåer och därmed risken för bröstcancer. Tidigare strålbehandling mot bröstkorgen ökar också risken.

En av fem män med bröstcancer har en nära släkting, man eller kvinna, med sjukdomen. Män med den ärftliga bröstcancergenen BRCA2 har en livstidsrisk att få bröstcancer på 6 procent. Ungefär lika förhöjd är risken för män som har en extra X-kromosom (Klinefelters syndrom).

Behandling du kan få

Behandlingsprinciperna vid bröstcancer hos män följer oftast de som finns för kvinnor.

Eftersom bröstcancer hos män är så pass ovanlig finns det få behandlingsstudier. Data talar dock för att män har en lika god effekt av onkologisk behandling som kvinnor.

Operation

Hos män opererar man ofta bort hela bröstet, mastektomi. För att undersöka om cancern har spridit sig till lymfkörtlarna i armhålan gör man samtidigt en så kallad portvaktskörtelbiopsi (sentinel node-biopsi). Då tar man ut den eller de första lymfkörtlarna i armhålan som tar emot lymfflödet från bröstet och gör en mikroskopisk analys. Om cancern har spridit sig till lymfkörtlarna görs en axillutrymning, när man tar bort ungefär 10–15 lymfkörtlar. 

Strålbehandling

Du får som regel också strålbehandling om cancern har spridit sig till armhålans lymfkörtlar, för att minska risken för återfall här.

Antihormonell behandling

Om din bröstcancer är hormonberoende får du antihormonell behandling med tamoxifen. Det minskar risken för spridd bröstcancer och ökar överlevnaden.

Aromatashämmare som är ett alternativ vid antihormonell behandling av kvinnor med bröstcancer, fungerar sämre hos män.

Cytostatika

Du får cytostatika när tumörens egenskaper visar en något högre risk för återfall, liksom oftast när cancern har spridit sig till armhålans lymfkörtlar. 

Olika typer av bröstcancer behandlas på olika sätt

Det finns olika typer av bröstcancer. Typerna behandlas på olika sätt och har olika prognos.

Luminal bröstcancer

Luminal bröstcancer är den vanligaste typen och delas in i Luminal A och Luminal B.

Luminal A tumörer utgör ca 40% av all bröstcancer. Cancercellerna är hormonberoende och växer långsamt. Antihormonellbehandling är vanlig men däremot behövs oftast inte cytostatika.

Luminal B tumörer utgör ca 35-40% av all bröstcancer. Cancercellerna är hormonberoende och växer snabbare. Antihormonellbehandling är vanlig och ibland behövs cytostatika.

HER2-positiv bröstcancer

HER2-positiv bröstcancer utgör cirka 15 procent av all bröstcancer. HER2 är ett protein som styr hur en cell delar sig. Vid HER2-positiv bröstcancer har cancercellerna många fler sådana proteiner än normalt. Därför växer tumören snabbare.

Dessa tumörer behandlas med en antikropp mot HER2 tillsammans med cytostatika. HER2-positiv bröstcancer kan vara beroende eller oberoende av hormoner.

Trippelnegativ bröstcancer

Trippelnegativ bröstcancer utgör cirka 10 procent av all bröstcancer.

Den är oberoende av både hormoner och HER2. Dessa tumörer behandlas oftast med cytostatika.

> Läs mer på 1177.se. Sök på Bröstcancer.

Så uppstår metastaser

Metastaser uppstår genom att cancerceller invaderar närliggande vävnad, och sedan sprider sig genom blod- och lymfsystemet till andra delar av kroppen. Vanligast är att metastaser från bröstcancer uppstår i skelettet, lungorna, levern och hjärnan.

Behandlingar kan bromsa sjukdomen

Det finns behandling som kan bromsa sjukdomen och lindra besvären som orsakas av metastaserna. Tack vare effektiv bromsande behandling kan många leva länge med god livskvalitet.

Metastasen har inte alltid samma egenskaper som primärtumören. För att veta vilken behandling som är bäst för dig, görs en utredning av tumören i det organ dit cancern har spridit sig. Tumörens egenskaper avgör sedan vilken behandling som du kommer att erbjudas.

Annat som kan påverka behandlingsförslaget är hur du mår, och om du har andra sjukdomar och mediciner. Vad du själv vill och behöver vägs också in.

De behandlingar som kan bli aktuella är olika former av antihormonell behandling, cytostatika, antikroppar, immunterapi eller strålbehandling. Om cancern har spridit sig till skelettet, kan du få bisfosfonater som en tilläggsbehandling.

Behandlingarna och eventuella biverkningar följs upp regelbundet med röntgen, provtagning och kontakt med din läkare och kontaktsjuksköterska.

Prognosen varierar

Det går att bromsa spridd bröstcancer, men inte bota den. Framgångsrik forskning har gett oss nya behandlingar, vilket har lett till längre överlevnad. I perioder lever många utan tecken på sjukdom.

Sjukdomsutvecklingen vid spridd bröstcancer går olika fort. Spridd bröstcancer är inte en enda sjukdom utan många olika. Dessa skiljer sig åt i symtom, sjukdomsutveckling och behandling. Vissa kan leva länge, medan andra får ett snabbare sjukdomsförlopp.

Det är en invasiv cancer som växer in i andra vävnader i bröstet. Sjukdomen kan sprida sig genom lymfkärlen till lymfkörtlar i armhålan, och genom blodet till andra organ i kroppen, till exempel skelettet, lungorna och levern.

Upptäcks ofta genom mammografi eller symtom

Duktal bröstcancer upptäcks ofta med mammografi, men kan också upptäckas på grund av symtom från bröstet. Exempel på symtom:

• en knöl i bröstet
• svullnad i bröstet
• värk i bröstet
• indragning av bröstvårtan
• irritation och rodnad i huden.

Prognosen och behandlingen varierar

Prognosen och behandlingen varierar och beror bland annat på tumörens storlek, eventuell spridning till lymfkörtlarna och tumörens egenskaper. Exempel på egenskaper är om tumören är hormonberoende och dess histologiska grad, alltså hur mycket cancercellerna avviker från de normala cellerna.

Operation kombineras med andra behandlingar

Behandlingen som rekommenderas är ofta bröstbevarande operation eller mastektomi, där delar av eller hela bröstet tas bort.

Operationen kombineras med en eller flera andra behandlingar, som operation i armhålan, cytostatikabehandling, antikroppsbehandling, antihormonell behandling eller strålbehandling.

Ger sällan symtom

Vid DCIS fylls mjölkgångarna av cancerceller så att mjölkgångarna förkalkas. Förkalkningarna kallas mikrokalk och kan upptäckas med mammografi. Diagnosen ställs med ett vävnadsprov.

DCIS ger sällan några symtom och bildar vanligtvis inte knölar i bröstet.

DCIS kan växa om den inte behandlas

DCIS kräver inte snabba åtgärder, men om den lämnas obehandlad under lång tid kan den växa och breda ut sig i stora delar av bröstet. Det finns också en risk för att DCIS till slut utvecklas till invasiv bröstcancer som växer ut i den omgivande bröstvävnaden, eller sprider sig genom lymfkärlen till lymfkörtlar i armhålan eller genom blodet till andra organ i kroppen.

Operation kan kombineras med andra behandlingar

Behandlingen av DCIS är oftast bröstbevarande operation följt av strålbehandling. Vid mycket utbredd DCIS rekommenderas du oftast en operation där hela bröstet tas bort. Vanligen behövs ingen tilläggsbehandling efter en operation när hela bröstet har tagits bort.

Vid mycket utbredd DCIS eller om risken är hög för att du samtidigt har invasiv cancer, kombineras ibland bröstoperationen med en operation i armhålan. Om det är aktuellt för dig får du mer information om det.

Inflammatorisk bröstcancer är en relativt ovanlig typ av bröstcancer (ca 0.2-2%) som oftare drabbar yngre kvinnor. Den kan lätt förväxlas med en infektion i bröstet, vilket är betydligt vanligare.

Cancern är ofta utbredd vid diagnos

Vid diagnos finns ofta en utbredd cancerväxt i bröstet men ingen avgränsad knöl, och cancern har ofta redan spridit sig till lymfkörtlar i armhålan.

Operation kombineras med andra behandlingar

Behandlingen som rekommenderas är ofta att börja med cytostatika för att få inflammationen att gå tillbaka. Efter det opereras hela bröstet bort, och oftast även lymfkörtlarna i armhålan. Sedan får du strålbehandling för att minska risken för återfall. Om cancercellerna är hormonberoende, får du även antihormonell behandling. Det kan även bli aktuellt med annan medicinsk behandling efter operationen.

Det är en invasiv cancer som växer ut i den omgivande bröstvävnaden. Sjukdomen kan även sprida sig genom lymfkärlen till lymfkörtlar i armhålan, och genom blodet till andra organ i kroppen, till exempel skelettet, lungorna och levern.

Växtsättet kan göra cancern svårare att upptäcka

Lobulär bröstcancer har ett särskilt sätt att växa. Cancercellerna växer i enkla rader i bröstet snarare än som en avgränsad knöl. Detta gör det svårare att känna cancern i bröstet och den kan även vara svårare att se med mammografi och ultraljud.

Ofta hormonberoende

Lobulär bröstcancer är ofta hormonberoende (av östrogen eller progesteron eller båda) och HER2-negativ.

Något vanligare med sena återfall och spridning

Vid lobulär bröstcancer är sena återfall något vanligare än vid andra typer av bröstcancer. Ett sent återfall uppstår mer än 10 år efter diagnos och behandling.

Återfall med spridning utanför bröstet är också vanligare än vid andra typer av bröstcancer.

Operation kombineras med andra behandlingar

Behandlingen som rekommenderas är ofta bröstbevarande operation eller mastektomi, där delar av eller hela bröstet tas bort.

Operationen kombineras med en eller flera andra behandlingar, som operation i armhålan, cytostatika, antikroppar, antihormonell behandling eller strålbehandling. Antihormonell behandling är effektiv och mycket viktig vid lobulär bröstcancer.  

De flesta som får Pagets sjukdom är över 50 år.

Vanligt att ha annan bröstcancer samtidigt

Det är vanligt att ha en annan typ av bröstcancer samtidigt som man har Pagets sjukdom. Vanligast är att ha duktal cancer in situ, DCIS. Endast i sällsynta fall har man bara Pagets sjukdom.

Symtom och diagnos

Sjukdomen visar sig i form av utslag, flagning och irritation i huden vid bröstvårtan. Den kan lätt förväxlas med ett vanligt eksem eller någon annan godartad hudförändring. I början kan hudförändringarna komma och gå.

Ofta har symtomen funnits i flera månader när diagnosen ställs. För att ställa diagnosen tas ett vävnadsprov från bröstvårtan.

Operation är rekommenderad behandling

Behandlingen som rekommenderas är operation. Antingen mastektomi där hela bröstet opereras bort, eller en bröstbevarande operation där cancern i bröstet och hela bröstvårtan och vårtgården tas bort.

Knappt 10 procent av alla nya bröstcancerfall är trippelnegativa.

Ofta kombineras flera behandlingar

De behandlingar som rekommenderas är operation, cytostatika, immunterapi, målriktad behandling och strålbehandling. Ofta kombinerar man dessa. Trippelnegativ bröstcancer har cancerceller som ofta delar sig snabbare än hormonkänslig bröstcancer. När cancerceller delar sig snabbare är de mer känsliga för cytostatika så därav har cytostatika ofta bättre effekt än vid andra typer av bröstcancer. Ibland ges behandling före operationen och ibland efter.

Specialister ger förslag på en lämplig behandling

När utredningen är klar diskuteras ditt fall på en multidisciplinär konferens där olika specialister deltar. De kommer överens om ett förslag på lämplig behandling, enligt riktlinjerna i det nationella vårdprogrammet för din diagnos. Vårdprogrammet innehåller rekommendationer för sjukvården om hur cancern ska behandlas enligt bästa medicinska kunskap.

Samma cancerdiagnos kan behandlas olika beroende på att sjukdomens egenskaper varierar. Behandlingsförslaget ska ta hänsyn till just din situation och dina förutsättningar, men ska inte påverkas av var i landet du får vård.

Tumörer är känsliga för olika typer av behandling

Tumörer har olika egenskaper som bland annat påverkar hur snabbt de växer och vilken typ av behandling de är känsliga för. En tumör kan till exempel vara beroende av hormoner för att växa och då kan hormonell behandling ha effekt.

Annat som påverkar förslaget

Andra faktorer som kan påverka behandlingsförslaget är om cancercellerna har spridit sig till lymfkörtlarna, skelettet, levern eller andra delar av kroppen. Storleken på tumören kan också ha betydelse, liksom hur du mår och dina andra sjukdomar och läkemedel. Likaså om du är gravid eller ammar. Vad du själv vill och behöver vägs också in.

Ofta kombineras olika behandlingar

Cancer kan behandlas med operation, strålbehandling eller olika typer av läkemedel, till exempel cytostatika, målriktad behandling eller hormoner. Det är vanligt att få en kombination av dessa behandlingar.

Du diskuterar förslaget med din läkare

Du diskuterar behandlingsförslaget tillsammans med din läkare, och ni kommer överens om vilken behandling du ska få. Om du inte vill eller orkar vara med och bestämma kan du låta vårdpersonalen bestämma. Du har alltid rätt att tacka nej till behandling. Närstående har inte rätt att bestämma.

Om du inte är nöjd med behandlingsförslaget har du rätt till en ny medicinsk bedömning av en annan specialist.

Behandlingen kan ändras med tiden

Din behandling kan komma att ändras allteftersom den följs upp, och man ser hur sjukdomen svarar på behandlingen och hur du mår.

Vid behandling av bröstcancer används olika metoder. De vanligaste behandlingarna är

• operation
• strålbehandling
• behandling med läkemedel, till exempel cytostatikabehandling, antihormonell behandling, immunterapi och målriktad behandling.

Operation kan kombineras med andra behandlingar

Det är vanligast att behandlingen inleds med operation men ibland ger man läkemedel innan operationen. De behandlingar som kan bli aktuella i kombination med operation är olika former av antihormonell behandling, cytostatika, målriktad behandling, immunterapi, skelettstärkande mediciner eller strålbehandling. Kombinationen av behandlingar anpassas efter varje patient.

Det är viktigt att du och dina vårdgivare diskuterar din behandling.

Du får ett behandlingsförslag

Efter utredningen tar vården fram ett förslag till behandling utifrån sjukdomens egenskaper, dina förutsättningar och riktlinjerna i det nationella vårdprogrammet. Vilken eller vilka behandlingar som rekommenderas för just dig diskuteras på en multidisciplinär konferens, MDK.

Faktorer som kan påverka vilket behandlingsförslag du rekommenderas är

• om cancerceller har spridit sig till andra delar av kroppen eller inte
• om tumören är hormonberoende eller inte, ER-positiv, PR-positiv, ER-negativ eller PR-negativ
• om tumören är HER2-positiv eller HER2-negativ
• i vilken grad tumörens vävnad liknar den normala vävnaden
• hur snabbt tumören växer, vilket anges med måttet Ki67
• storleken på tumören
• hur du mår, och om du har andra sjukdomar och mediciner
• vad du själv vill och behöver.

Du diskuterar behandlingsförslaget med din läkare och ni kommer överens om vilken behandling du ska få. Du har alltid rätt att tacka nej till behandling. Närstående har inte rätt att bestämma.

Behandlingen kan behöva ändras

Din behandling kan komma att ändras allteftersom den följs upp, och man ser hur sjukdomen svarar på behandlingen och hur du mår.  

Behandlingen bromsar sjukdomen

Behandling av spridd bröstcancer kan pågå livet ut. Behandlingen bromsar sjukdomen och kan till och med stoppa utvecklingen en tid. I perioder lever många utan tecken på sjukdom.

Metastasens egenskaper avgör behandlingen

Det händer att metastasen inte har samma egenskaper som primärtumören. För att veta vilken behandling som är bäst för dig tas om möjligt ett vävnadsprov, en biopsi, från tumören i det organ dit cancern har spridit sig. Tumörens egenskaper avgör sedan vilken behandling som du kommer att erbjudas.

När en behandling ger för många biverkningar eller inte längre har effekt, finns flera andra behandlingar.

Behandlingar du kan erbjudas

Aktuella behandlingar kan vara

• cytostatika
• antihormonell behandling
• strålbehandling
• operation
• målriktad behandling
  • antikroppar
  • CDK 4/6-hämmare
  • immunterapi.

Om cancern har spridit sig till skelettet, får du ofta bisfosfonater som tilläggsbehandling. Syftet är att stärka ditt skelett.

Behandling vid spridd hormonberoende bröstcancer

De behandlingar som kan bli aktuella är olika former av antihormonell behandling, cytostatika, målriktad behandling, immunterapi, skelettstärkande mediciner och strålbehandling.

Grunden är antihormonell behandling. Den kan kombineras med ett läkemedel som kallas CDK 4/6-hämmare som förstärker effekten av den antihormonella behandlingen. Behandlingen kan ges under lång tid.

Andra typer av cytostatika kan också bli aktuella. Man strävar efter att ge behandlingen på ett sådant sätt att biverkningarna begränsas.

Cancerbehandling är även målriktat mot cancercellerna. Antihormonell behandling är målriktad mot mottagare för hormoner som kallas hormonreceptorer och cytostatikabehandling målriktad mot specifika cancercellers förmåga att fördubbla sitt DNA och dela sig.

Det finns många olika målriktade behandlingar. Vilken typ av målriktad behandling du får beror på egenskaper hos din tumör.

Det är viktigt att du och dina vårdgivare diskuterat målet med din behandling.

Strålbehandling ges till exempel för att lindra smärta eller minska metastasernas storlek.

Ibland kan det bli aktuellt att operera bort metastasen eller metastaserna.

Behandling vid spridd HER2-positiv bröstcancer

Grunden är målriktad behandling med antikroppar. Den kombineras vanligen med cytostatika, och i vissa fall antihormonell behandling. Behandlingen kan ges under lång tid.

När de första behandlingarna inte längre fungerar, finns det andra behandlingar. Det finns både sådana som är baserade på antikroppar och sådana som verkar på ett annat sätt.

Strålbehandling ges till exempel för att lindra smärta eller minska metastasernas storlek.

Ibland kan det bli aktuellt att operera bort metastasen eller metastaserna.

Behandling vid spridd trippelnegativ bröstcancer

Grunden är cytostatika. Cytostatikan ges på ett sådant sätt att biverkningarna begränsas. Detta kan göras genom att anpassa dosen eller intervallen mellan behandlingarna.

Immunterapi har visat sig ha god effekt i vissa fall.

Strålbehandling ges till exempel för att lindra smärta eller minska metastasernas storlek.

Ibland kan det bli aktuellt att operera bort metastasen eller metastaserna.

Behandling vid spridd BRCA-muterad bröstcancer

Behandlingsmöjligheterna vid ärftlig bröstcancer har förbättrats de senaste åren. Vissa cancertyper kan behandlas med målriktade behandlingar, så kallade PARP-hämmare. 

Proteinet PARP är viktigt för att reparera trasigt DNA och celldöd. PARP är också nödvändigt för att BRCA-muterad cancer ska överleva. Därför är BRCA-muterade tumörer mer känsliga för PARP-hämmare.  

Prata med din kontaktsjuksköterska eller läkare om du har frågor om dina möjligheter att få barn. Innan behandlingen börjar ska de berätta hur fertiliteten kan påverkas, och fungera som stöd om du behöver prata mer om detta. 

Fertilitet under och efter cytostatikabehandling och antihormonell behandling

Både cytostatikabehandling och behandling som påverkar kroppens hormoner kan minska din produktion av könshormoner. Det kan leda till att menstruationen eller spermieproduktionen upphör. Både kvinnor och män kan få liknande symtom som vid klimakteriet.

Det är svårt att säga i förväg om du kommer att bli infertil av behandlingen, men ju högre doser och ju äldre du är, desto större är risken. 

Fertilitet efter målriktad behandling

Det är ännu osäkert om och i så fall hur målriktade läkemedel påverkar din förmåga att få barn, på liknande sätt som cytostatika och hormonell behandling kan göra.

Det finns hjälp att få

Det går att frysa ner spermier, ägg, befruktade ägg och i vissa fall äggstocksvävnad, som senare kan användas till konstgjord befruktning. Detta kallas fertilitetsbevarande eller fertilitetsfrämjande åtgärder.

Regionerna har olika regler för vilken hjälp man kan få med konstgjord befruktning efter en cancerbehandling. Bland annat finns det åldersgränser och regler kring kostnader. Din läkare kan berätta vad som gäller i din region. Läkaren kan också skriva remiss till en reproduktionsmedicinsk mottagning om du behöver det. 

Att ha fått tillgång till fertilitetsbevarande åtgärder är ingen garanti för att kunna bli förälder. Men de flesta som vill få barn efter en cancerbehandling lyckas med det, ofta på naturlig väg.

Om du är eller blir infertil kan du få stöd för att hantera det känslomässigt. Prata med din kontaktsjuksköterska eller läkare för att få hjälp.

Använd preventivmedel under och en tid efter behandlingen

För alla cancerläkemedel gäller att det är viktigt att du inte blir gravid eller gör någon gravid under behandlingen, eftersom läkemedlen kan påverka fostret. Vissa läkemedel kan påverka fostret i flera månader efter att behandlingen är slut.

Använd därför säkra preventivmedel, och rådgör med din läkare eller kontaktsjuksköterska om när det är lämpligt att försöka bli förälder. P-piller eller P-stav är inte lämpligt vid bröstcancer. Kondom, pessar eller kopparspiral rekommenderas i stället. Kondom skyddar även sköra slemhinnor.

Prata med din läkare om vilket preventivmedel som blir bäst för dig. Läkaren kan också svara på hur länge efter behandlingen du bör vänta med att försöka få barn.

> Läs mer på 1177.se. Sök på Fertiliteten efter cancerbehandlingen.

Hänsyn tas till dig och barnet

Utredning och behandling av cancer är alltid skräddarsydd, men under graviditet tas hänsyn till både dig och ditt barn i magen. Utredningen och behandlingen följer de vanliga riktlinjerna för bröstcancer så långt som möjligt.

Samarbete mellan vårdteamet och specialistmödravården

Du kommer att ha ett vårdteam med personal från olika yrkesgrupper runt omkring dig. Du kommer också att ha kontakt med specialistmödravården som kan svara på frågor om din graviditet och förlossning. Det samarbetet möjliggör att du får den bästa behandlingen anpassad för dig och att ditt barn utsätts för minsta möjliga risk under graviditeten.

Din läkare och kontaktsjuksköterska kommer att berätta vad som gäller just för dig.

> Läs mer på cancercentrum.se. Sök på Cancer under graviditet.

Du kan få behandling före operationen

Ibland ges behandling med målet att krympa tumören inför en operation. Det ökar chansen att ta bort så mycket som möjligt av tumören. Detta kallas neoadjuvant eller preoperativ behandling.

Preoperativ behandling kan vara cytostatikabehandling, antihormonell behandling, immunterapi eller målriktad behandling.

Genom preoperativ behandling kan man följa effekten och byta behandling om det behövs. Behandlingen kan då bli bättre och mer effektiv.

Du kan få behandling efter operationen

När du har opererats för att ta bort en tumör, kan du få fortsatt behandling för att minska risken att cancern kommer tillbaka. Det kallas adjuvant behandling eller tilläggsbehandling.

Tilläggsbehandling kan vara antihormonell behandling, strålbehandling, cytostatikabehandling, immunterapi eller målriktad behandling.

Du kan få palliativ vård under lång tid, samtidigt som du får behandling som bromsar sjukdomen. Genom att tidigt uppmärksamma dina behov av palliativ vård ökar möjligheten till god livskvalitet. Målet med din vård och behandling ska vara tydligt för både dig, dina närstående och vårdpersonalen, och det är viktigt att lägga upp en plan för den fortsatta vården. Du kan till exempel få lindring av symtom som smärta, och stöd genom att prata om det som är viktigt för dig.

Vad är viktigt för mig?

Det är bra om du funderar över vad som är viktigt för dig och vilket stöd du behöver. Om du vill kan du göra det tillsammans med någon som står dig nära.

Du har rätt till samtal om din situation. Närstående kan vara med om du vill. Samtalen kan till exempel handla om följande:

• dina tidigare erfarenheter
• vad du vill och kan göra själv
• dina önskemål och prioriteringar
• din sjukdom och behandling.

Prata med din läkare, kontaktsjuksköterska och kurator om vad som är viktigt för dig. Tillsammans kan ni planera vården så att du känner dig trygg och får det stöd du behöver.

Vilken hjälp kan jag få?

Här är några exempel på hjälp och stöd:

• Du kan få lindring eller förebyggande hjälp mot till exempel smärta, illamående och trötthet.
• Du kan få stöd att hantera känslor som oro eller ångest, eller hantera tankar om livet och döden.
• Du kan få praktisk hjälp, till exempel med intyg eller ekonomisk vägledning så att du kan ordna vardagen på bästa sätt.
• Du kan få hjälpmedel som kan underlätta vardagen.

Tillsammans med vårdpersonalen får du regelbundet uppdatera din plan för vård och behandling utifrån dina behov.

Om det är något du funderar på, tveka inte att fråga din kontaktsjuksköterska eller annan vårdpersonal.

Var kan jag få palliativ vård?

Beroende på vilka behov du har, vad du vill och vad som är möjligt, kan du få palliativ vård till exempel hemma, på ett vård- och omsorgsboende eller på sjukhus. Dina behov och vad du vill kan också ändras när sjukdomen förändras. Till exempel kan du behöva vara en kortare tid på sjukhuset för att sedan vårdas hemma. Ibland kan du behöva få hjälp av flera olika vårdenheter.

> Läs mer på 1177.se. Sök på Planerad vård hemma.

Film: Palliativ vård hjälper dig att leva så bra som möjligt med cancer

Cancerbehandling med bromsande och lindrande effekt

När det inte går att bli av med sjukdomen kan du få cancerbehandling med syfte att bromsa sjukdomen, förlänga livet och ge dig en så god livskvalitet som möjligt. Bromsande och symtomlindrande behandling har ofta god effekt på hur du mår och på sjukdomens utveckling och kan pågå så länge som den har önskad effekt. Om en bromsande behandling inte har önskad effekt kan man i många fall byta till en annan.

Med tiden kan effekten bli sämre

Med tiden är det vanligt att cancersjukdomen påverkar dig allt mer. Samtidigt kan cancerbehandlingen med tiden få sämre effekt och i stället ge fler och mer påtagliga biverkningar. Det kan nå en punkt där du inte längre har nytta av den. Tillsammans med din läkare behöver du då överväga om det är lämpligt att avbryta behandlingen.

I sådana situationer kommer du fortfarande att få palliativ vård, som syftar till att förebygga och lindra symtom som sjukdomen orsakar. Målet är att ge dig den bästa möjliga livskvaliteten och hjälpa dig att hantera sjukdomens påverkan på bästa sätt.

Vid palliativ vård i livets slutskede bedöms du ha kort tid kvar att leva, dagar eller veckor.

Det här kan vara tecken på att döden närmar sig:

• Du kan vara mer sängliggande.
• Du kan ha svårt att svälja.
• Du kan bara dricka små mängder vätska.
• Du kan ha sämre cirkulation och andning.
• Du kan ha sänkt medvetande eller vara förvirrad i perioder.

Vårdpersonalen tar hänsyn till vad du vill och behöver

Din läkare samtalar med dig och dina närstående om situationen. Ibland är även en sjuksköterska eller undersköterska med under samtalet. Även vårdteamet runt dig informeras om att du är döende.

Vårdpersonalen ska ta hänsyn till dina önskemål om vården i livets slut, och respektera dina andliga och existentiella behov.

Du ska få de läkemedel du behöver för att lindra besvärliga symtom.

Vårdpersonalen kommer att ta reda på hur du mår med jämna mellanrum. Om du inte kan berätta själv tittar man efter vissa tecken, till exempel ditt ansiktsuttryck, hur du andas och hur ditt hjärta slår. Vårdpersonalen kommer också att prata med dina närstående om hur du mår. 

Om du har särskilda behov kontaktar vårdteamet personal med rätt kompetens. Det kan vara till exempel ett smärtteam, en andlig företrädare eller en annan enhet på sjukhuset.

> Läs mer på 1177.se. Sök på Vård i slutet av livet.
> Dina närstående kan läsa mer på narstaende.se.

Du rekommenderas behandling med läkemedel innan du ska opereras. Du kan få målriktad behandling, immunterapi, cytostatika och antihormonell behandling. Efter operationen kan du också få strålbehandling.

Vilken behandling du rekommenderas, hur ofta den ska ges och hur länge anpassas till dig.

Målriktad behandling

Om du får målriktad behandling kan den pågå under tiden du opereras och återhämtar dig efter operationen.

Cytostatika eller antihormonell behandling

Om du får cytostatika eller hormonell behandling görs ett uppehåll för operationen.

Efter operationen kan behandlingen fortsätta eller ändras

Efter operationen kan behandlingen fortsätta, eller så påbörjas behandling med andra läkemedel.

Du kan också få strålbehandling. Strålbehandlingen ges vanligen under 1–3 veckor.

Om du rekommenderas hormonell behandling är det vanligt att få behandling i 5–10 år.

Uppföljning

Du följs upp i 5–10 år. Uppföljningen baseras på vilken typ av bröstcancer du har haft, och ska följa rekommendationerna i det nationella vårdprogrammet. 

Du rekommenderas behandling med läkemedel efter att du har opererats. Du kommer att få cytostatikabehandling. Andra behandlingar du kan få är målriktad behandling, strålbehandling och antihormonell behandling.

Vilken behandling du rekommenderas, hur ofta den ska ges och hur länge anpassas till dig.

Cytostatika

Efter operationen får du cytostatika. Cytostatikabehandlingen eftersträvas att starta inom 3-4 veckor efter operationen.

Målriktad behandling

Du kan också rekommenderas målriktad behandling samtidigt som eller efter cytostatikabehandlingen.

Strålbehandling

Du kan också få strålbehandling efter cytostatikabehandlingen. Strålbehandlingen ges vanligen under 1–3 veckor.

Antihormonell behandling

Om du rekommenderas antihormonell behandling startar den efter cytostatikabehandlingen. Det är vanligt att få antihormonell behandling i 5–10 år.

Uppföljning

Du följs upp i 5–10 år. Uppföljningen baseras på vilken typ av bröstcancer du har haft, och ska följa rekommendationerna i det nationella vårdprogrammet.

Du rekommenderas strålbehandling efter att du har opererats. Du kan också rekommenderas antihormonell behandling.

Vilken behandling du rekommenderas, hur ofta den ska ges och hur länge anpassas till dig.

Strålbehandling

Efter operationen får du strålbehandling. Strålbehandlingen eftersträvas att starta inom 6 veckor efter operationen och pågår i 1–3 veckor.

Antihormonell behandling

Om du rekommenderas antihormonell behandling startar den samtidigt som eller efter strålbehandlingen. Det är vanligt att få hormonell behandling i 5–10 år.

Uppföljning

Du följs upp i 5–10 år. Uppföljningen baseras på vilken typ av bröstcancer du har haft, och ska följa rekommendationerna i det nationella vårdprogrammet.

Två olika operationsmetoder

Det finns två huvudsakliga operationsmetoder vid bröstcancer:

• Bröstbevarande operation, där en bit av bröstet tas bort. Kallas även partiell mastektomi eller sektorresektion.
• Mastektomi, där hela bröstet tas bort.

I de flesta fall opereras du även i armhålan för att man vill undersöka om cancern har spridit sig till lymfkörtlarna. Det kallas portvaktskörtelbiopsi.

Efter operationen analyseras tumören och lymfkörtlarna för att man ska kunna erbjuda rätt fortsatt behandling.

Faktorer som påverkar vilken metod som passar dig

Alla operationsmetoder passar inte för alla kvinnor. Du och din kirurg kommer överens om vilken metod som är bäst för dig.

Flera faktorer påverkar vilken metod du rekommenderas:

• Tumörens storlek i förhållande till bröstets storlek.
• Hur tumören växer.
• Hur många tumörer som finns i bröstet.
• Var i bröstet tumören sitter.
• Om du kan strålbehandlas.
• Dina önskemål.

Strålbehandling efter operationen

Vid bröstbevarande operation strålbehandlas nästan alltid bröstet efter operationen. För att styra strålbehandlingen till tumörområdet används små metallclips. Dessa placeras i bröstet under operationen.

Även vid mastektomi kan strålbehandling ibland rekommenderas.

Bröstets utseende efter operationen

Bröstet kan ändra utseende och form efter operationen.

Om du ska operera bort hela bröstet behöver du diskutera med läkaren om du vill ha en bröstrekonstruktion direkt vid operationen, senare eller inte alls.

> Läs mer på 1177.se. Sök på Operation vid bröstcancer.  

Hälsosamma vanor kan göra stor skillnad på både kort och lite längre sikt. Om du opereras akut kan du ändå påverka resultatet genom att leva hälsosamt efter operationen.

Tobak och nikotin

Den som använder tobak får syrebrist i kroppens vävnader, och det är den vanligaste orsaken till komplikationer efter en operation. En annan effekt är att kroppen får sämre förmåga att bilda bindväv, vilket gör att sår läker sämre. Om du slutar att använda tobak minskar risken att få blodpropp, lunginflammation och sårinfektion efter operationen. Såret kommer också att läka bättre.

Tobak och nikotin finns i cigaretter, e-cigaretter, snus och upphettade tobaksprodukter. Du bör därför undvika alla produkter med tobak eller nikotin före och efter operationen.

Råd till dig som använder tobak och nikotin

Avstå från tobak och nikotin så långt före operationen som möjligt, minst 4 och gärna 8 veckor. Prata med vårdpersonalen för att få råd om hur du ska göra. Du kan också få hjälp och stöd av vårdcentralen.

Alkohol

Att dricka alkohol tiden före en operation ökar risken för sårinfektion, urinvägsinfektion och lunginflammation. Alkohol höjer även blodtrycket och ökar risken för blödning och hjärt- och kärlpåverkan. Genom att undvika alkohol så långt före operationen som möjligt kan din kropp återhämta sig från alkoholens negativa effekter.

Du kan få hjälp och stöd av vården med att sluta dricka alkohol.

Narkotika och andra droger

Berätta för din läkare om du använder narkotika eller andra droger innan du ska opereras. Det är säkrast för dig och du kan få hjälp att sluta. Läkaren har tystnadsplikt.

Fysisk aktivitet

Olika former av fysisk aktivitet och träning underlättar en snabb återhämtning och minskar risken för komplikationer efter operationen. En operation försämrar tillfälligt din fysiska förmåga. Om du tränar eller rör på dig extra mycket före operationen ökar blodets förmåga att ta upp syre och blodtrycket sänks. Genom att vara fysiskt aktiv innan du opereras kan du alltså ge hjärtat, kärlen och lungorna ett så bra utgångsläge som möjligt.

Råd om fysisk aktivitet

Hur mycket och hur intensiv fysisk aktivitet du klarar är individuellt, men all rörelse är bättre än ingen rörelse. Den allmänna rekommendationen är att röra på sig så att pulsen ökar och man blir varm och lätt andfådd 150–300 minuter i veckan, eller på en mer ansträngande nivå 75–150 minuter i veckan. Aktiviteten bör spridas över veckan. All rörelse räknas och det behöver inte vara organiserad träning. Om du kan får du gärna röra dig mer än rekommendationen.

Du kan behöva förebyggande andningsträning, om du har en lungsjukdom eller nedsatt fysisk funktion sedan tidigare. Den kan innebära träning av andningsmusklerna eller olika tekniker för att rensa uftvägarna från slem.

Kontakta en fysioterapeut om du behöver råd om fysisk aktivitet och träning inför operationen.

Matvanor

Hälsosamma matvanor och en normal vikt minskar risken för komplikationer såsom trycksår, infektion, dålig sårläkning, hjärtinfarkt och hjärtsvikt. Den stress som kroppen utsätts för under en operation gör att behovet av protein och energi ökar. Se till att få i dig tillräckligt med näring både före och efter operationen, så att du kan återhämta dig bättre.

Om du håller vikten och kan äta som vanligt, kan du följa de kostråd som rekommenderas för allmänheten. Det är bra om du även får i dig extra protein. Bra proteinrika livsmedel är till exempel fisk, kyckling, ägg, nötter, fröer, bönor, ärtor och linser, ost och andra mejeriprodukter.  

Om du har minskat i vikt eller har svårt att äta, kan du behöva kontakt med en dietist. Du kan då få kostråd och eventuellt särskilda kosttillägg.

Allmänna råd för hälsosamma matvanor

• Ät regelbundet och tillräckligt.
• Ät mycket grönsaker, frukt och bär.
• Ät mycket fullkorn.
• Ät fisk, bönor, ärtor och linser ofta, och kött ibland.
• Välj nyckelhålsmärkta mejeriprodukter och matfetter.
• Håll igen på det söta, salta och feta – läsk, sötsaker och snacks.

> Läs mer på livsmedelsverket.se. Sök på Kostråd för vuxna.
> Läs mer på 1177.se. Sök på Levnadsvanor i samband med en operation.

I din kallelse får du detaljerad information om hur du ska förbereda dig. Här får du allmän information.

Inskrivning

Inför din operation har du ett inskrivningssamtal. Samtalet genomförs via telefon, video eller som ett besök på sjukhuset. Förbered dig genom att skriva ner dina frågor och ha gärna med en närstående till samtalet. Ibland sker samtalet när du kommer till sjukhuset för operationen.

Om du ska till sjukhuset på ett besök, ta med legitimation och eventuella läkemedel du behöver under dagen. Ta också med din läkemedelslista och eventuellt behandlingskort för blodförtunnande läkemedel. Om du tar naturläkemedel är det viktigt att du berättar det.

Provtagning

Du kan behöva lämna blodprover inför operationen. Antingen gör du det vid inskrivningen eller så får du en remiss för att lämna proverna på en vårdcentral eller ett laboratorium. Du får veta var du kan lämna proverna.

Läkemedel

Inför operationen kan du behöva göra uppehåll med de eventuella läkemedel och naturläkemedel du tar, eller ändra dosen. Du kan också behöva ta nya läkemedel inför operationen. Din läkare berättar vad som gäller för dig.

EKG – mätning av hjärtats aktivitet

Du kan behöva undersökas med EKG, som mäter hjärtats elektriska aktivitet. Det är läkaren som avgör om det behövs.

Duscha

Du ska duscha och tvätta kroppen inför operationen. Efter att du har duschat är det viktigt att du tar på dig rena kläder.

Fasta

Det är viktigt att du fastar före operationen, annars kan du kräkas och få ner maginnehåll i lungorna. Du får alltså inte äta eller dricka ett antal timmar innan du ska sövas. Följ instruktionerna du får.

Ta alltid med dig:

• legitimation
• telefonnummer till närstående
• läkemedel och läkemedelslista
• tidsfördriv, till exempel böcker
• egna anteckningar och frågor
• mobiltelefon, laddare med lång sladd och hörlurar
• sköna kläder som är enkla att ta på.

Ta med dig om du ska stanna över natten:

• inneskor som är stabila och lätta att ta av och på
• extra kläder
• hygienartiklar, till exempel tandborste, tandkräm och hudkräm.

Ta inte med dig:

• värdesaker
• stora summor pengar.

> Läs mer på 1177.se. Sök på Narkos – att bli sövd, EKG och Att lämna blodprov

I din kallelse får du veta hur du ska förbereda dig, när du ska komma till sjukhuset och vart du ska gå. Här får du allmän information.

Innan du ska sövas

På sjukhuset får du byta om till särskilda kläder och låsa in dina saker i ett skåp. Du får lägga dig i en säng eller sitta i en fåtölj när du väntar på din tur.

Du får en perifer venkateter, PVK, i ett blodkärl i handen eller armen. Venkatetern är en tunn plastslang som gör att du kan få läkemedel och dropp direkt i blodet.

Personalen följer dig till operationsavdelningen när det är dags för din undersökning eller operation.

Så går det till att sövas

När det är dags att sövas får du sömnmedel i venkatetern. Du får andas extra syrgas i en mask framför munnen och näsan.

När du är sövd övervakar narkospersonalen dig och ditt hjärtas och dina lungors funktion.

När du vaknar

När du vaknar har du redan förts till en uppvakningsavdelning. Personalen där tar hand om dig tills du kan komma till en vårdavdelning eller gå hem.

> Läs mer på 1177.se. Sök på Narkos – att bli sövd och Venkateter i armen eller handen

Bröstbevarande operation med onkoplastikteknik

Om Operationen gör att bröstets form ändras mycket, kan man kan flytta bröstkörtelvävnad för att ändra formen. Ingreppet kallas onkoplastikkirurgi. Ibland opererar man även det andra bröstet för att brösten ska se lika ut. På bilderna nedan kan du se olika onkoplastiska tekniker.

Efter en bröstbevarande operation får du nästan alltid strålbehandling för att minska risken för återfall.

Tumören kan markeras

Ibland går det inte att känna var i bröstet tumören finns. Då kan man lokalisera den med ultraljud eller mammografi och märka den så att kirurgen ska veta var den finns. Det finns flera olika sätt att markera var tumören finns, till exempel metalltråd, kol, clips eller radioaktiva eller magnetiska korn.

Så går det till

Operationen tar 1–2 timmar, inklusive operation av lymfkörtlar i armhålan. I enstaka fall läggs ett dränage in under operationen för att leda bort sårvätska de första dagarna.

Hur mår jag efteråt?

Antingen kan du åka hem samma dag eller så får du stanna över natten.

Sjukskrivning

Du behöver vara sjukskriven 1–3 veckor, beroende på hur du mår och vad du arbetar med.

Ärr

Hur ärret ser ut varierar, bland annat beroende på var tumören sitter.

Ibland behövs ytterligare en operation

Du kan behöva ytterligare en operation om marginalerna till den friska vävnaden blir för små. Det händer vid ungefär var tionde operation.

Återbesök

Efter operationen gör du ett återbesök. Då får du information om du behöver någon ytterligare operation. Du får också svar på vävnadsanalyserna, det vill säga vilka egenskaper tumören har.

Bröstrekonstruktion direkt, senare eller inte alls

Du och din läkare diskuterar de alternativ du har inför en mastektomi. Till exempel om du vill ha och om det är lämpligt med en bröstrekonstruktion direkt vid operationen, senare eller inte alls.

Om du inte gör en bröstrekonstruktion i samband med operationen, erbjuds du en löstagbar bröstprotes av silikon som du kan lägga i en protesbehå eller fästa direkt på huden. Den kan du börja använda efter cirka en månad när såret är läkt. Direkt efter operationen kan om du vill använda en tillfällig så kallad läkningsprotes. Valet att använda bröstprotes är frivilligt och alla vill inte göra det.

Om du inte vill ha en bröstrekonstruktion görs en så kallad estetisk platt stängning. Det innebär att bröstkorgen blir så slät som möjligt efter operationen.

Så går det till

Operationen tar 1–2 timmar, inklusive operation av lymfkörtlar i armhålan.

Ibland läggs ett dränage in under operationen för att leda bort sårvätska de första dagarna.

Hur mår jag efteråt?

Antingen kan du åka hem samma dag eller så får du stanna över natten

Sjukskrivning

Du behöver vara sjukskriven 1–3 veckor, beroende på hur du mår och vad du arbetar med.

Ärr

Ärret efter en mastektomi är oftast horisontellt över bröstet.

Återbesök

Efter operationen gör du ett återbesök. Då får du veta om du behöver någon ytterligare operation. Du får också svar på vävnadsanalyserna, det vill säga vilka egenskaper tumören har.  

En rekonstruktion av bröstvårtan och vårtgården kan ibland göras vid ett senare tillfälle.

Så går det till

Operationen tar 1–2 timmar, inklusive operation av lymfkörtlar i armhålan.

Ibland läggs ett dränage in under operationen för att leda bort sårvätska de första dagarna.

Hur mår jag efteråt?

Antingen kan du åka hem samma dag eller så får du stanna över natten

Sjukskrivning

Du behöver vara sjukskriven 1–3 veckor, beroende på hur du mår och vad du arbetar med.

Ärr

Ärret efter en mastektomi är oftast horisontellt över bröstet.

Återbesök

Efter operationen gör du ett återbesök. Då får du veta om du behöver någon ytterligare operation. Du får också svar på vävnadsanalyserna, det vill säga vilka egenskaper tumören har.

Oftast undersöks den första lymfkörteln, den så kallade portvaktskörteln. Den heter på engelska ”sentinel node”, och därför kallas denna undersökning ofta sentinel node-biopsi. Om cancern har spridit sig till mer än två lymfkörtlar kan du behöva operera bort flera lymfkörtlar. Det kallas för axillutrymning.

Om du har metastaser, det vill säga dottertumörer, påverkar det vilken efterbehandling du rekommenderas.

Ett ämne sprutas in under huden

Före operationen sprutas ett ämne in under huden intill brösttumören eller i kanten av vårtgården. De vanligaste ämnena är radioaktiv isotop, magnetisk järnoxid eller blåfärg. De kan användas var för sig eller i kombination. Syftet är att hitta portvaktskörtlarna (1–3 stycken).

Så går det till

Operationen tar mellan 10 minuter och 1 timme.

Om flera lymfkörtlar måste tas bort kan du behöva ett dränage i såret. Det är en slang med en påse som sitter utanför kroppen, och som gör att sår- och lymfvätska kan rinna ut i stället för att samlas under huden.

Hur mår jag efteråt?

Antingen kan du åka hem samma dag eller så får du stanna över natten.

Den blå färgen färgar urinen och ibland avföringen blågrön 1–2 dygn efter operationen. På bröstet kan det bli en blå eller brun fläck som bleknar bort så småningom.

Om du har ett dränage tas det oftast bort efter ett dygn, men det kan sitta i upp till en vecka.

Sjukskrivning

Du behöver vara sjukskriven 1–3 veckor, beroende på hur du mår och vad du arbetar med.

Ärr

Du kan få ett ärr i armhålan.

Ibland behövs en ytterligare operation

Efter operationen undersöker man portvaktskörteln. Ibland upptäcks då att cancern har spridit sig till lymfkörtlarna. Det kan innebära att du måste opereras igen för att ta ut fler lymfkörtlar.

Vid operationen tas den märkta lymfkörteln bort tillsammans med portvaktskörteln eller portvaktskörtlarna.

Operationen kallas targeted axillary dissection, TAD.

Om alla lymfkörtlar är friska

Om alla lymfkörtlar är friska vid operationen behöver du ingen ytterligare operation i armhålan.

Om någon lymfkörtel innehåller rester av bröstcancer

Om någon av lymfkörtlarna innehåller rester av bröstcancer efter operationen kan du behöva en utvidgad operation i armhålan. Då tar man bort ett tiotal lymfkörtlar. Det kallas axillutrymning.

Bröstet kan återskapas med olika metoder:

• implantat
• implantat med vävnadsmatrix och nät
• kroppsegen vävnad.

Direkt eller senare

Rekonstruktionen av bröstet kan påbörjas samtidigt som bröstcancern opereras bort. Det kallas direktrekonstruktion. Det kan också utföras vid ett senare tillfälle. Det kallas senrekonstruktion.

Vid vissa rekonstruktioner kan bröstvårtan och vårtgården behållas. Om bröstvårtan måste tas bort kan oftast en rekonstruktion göras senare. Senrekonstruktionen kan tidigast påbörjas 1–2 år efter avslutad behandling.

Fördelen med att påbörja rekonstruktionen direkt är att man kan använda hud på bröstet. Du kan även minska antalet operationer och sjukskrivningsperioder. Det kan krävas flera operationer och i genomsnitt tar det cirka ett halvår upp till 1,5 år, inklusive tatuering av bröstvårta, innan en direktrekonstruktion är helt klar.

Att välja metod

Du diskuterar de olika metoderna med din läkare. Vilken metod som är lämplig för dig beror vilken sorts bröstcancer du har, din ålder, din kroppsbyggnad, hur du mår och vad du själv vill.

I vissa fall är det inte lämpligt att göra en bröstrekonstruktion, till exempel om du har mycket övervikt eller är rökare.

Vissa operationer görs inte på alla sjukhus, men du kan få en remiss av ditt hemsjukhus för att opereras på ett annat sjukhus.

Det nya bröstet kan se annorlunda ut

Ett återskapat bröst liknar inte alltid det ursprungliga bröstet. Det går aldrig att exakt återskapa det bröst som har tagits bort. Det är viktigt att du har realistiska förväntningar på hur dina bröst kommer att se ut efter operationen. I det nya bröstet kan det bli kraftiga ärr och känseln kan ofta bli nedsatt. Det kan finnas ojämnheter och tunnare eller stramare hudområden. Om du har fått ett implantat är det bröstet hårdare än det andra.

Ibland erbjuds du operation av den friska sidans bröst för att brösten ska bli mer lika. Operationen kan innebära lyft, förminskning eller förstoring.

> Läs mer på 1177.se. Sök på Bröstrekonstruktion efter bröstcancer.

Rekonstruktion med implantat kan ibland vara en tillfällig lösning. Om det behövs kan de bytas till kroppens egen vävnad senare.

Det finns både fördelar och nackdelar med rekonstruktion med implantat jämfört med kroppens egen vävnad.

Fördelar

• Operationstiden och sjukskrivningen är kortare än vid operationer med kroppens egen vävnad.
• Du får inget ärr på övriga kroppen.
• Du har kvar viss känsel i bröstet.

Nackdelar

• Implantatet är inte lika mjukt som kroppens egen vävnad.
• De flesta patienter gör ett lyft på den friska sidan för att brösten ska bli mer lika.
• Det finns risk för kapselbildning som kan göra att du behöver opereras igen.

Så går det till

Operationen tar 1–2,5 timme beroende på om mastektomi görs samtidigt.

Implantatet läggs in under huden, antingen framför eller bakom bröstmuskeln.

Vid mindre bröst lägger man oftast in ett permanent implantat. Vid större bröst används ofta ett så kallat expanderimplantat.

Expanderimplantat

Expanderimplantat används när storleken på implantatet gör att bröstmuskeln och huden behöver tänjas ut successivt för att få plats med implantatet utan negativ påverkan på blodförsörjning till hud och bröstvårta. Expanderimplantatet kan liknas vid en uppblåsbar ballong med en ventil för att fylla på koksaltlösning. Implantatet fylls på efter att det har placerats.

Påfyllningen påbörjas under operationen och upprepas vid ett eller flera tillfällen tills bröstet har fått den storlek det ska ha. Påfyllningen görs genom en tunn slang genom huden. Det kan spänna lite i början.

Expanderimplantat kan opereras in i ett eller två steg beroende på typen av implantat. Vid två steg får du först ett tillfälligt expanderimplantat, som senare byts ut mot ett permanent implantat när bröstet har fått den storlek det ska ha.

Hur mår jag efteråt?

Vårdtiden varier beroende på vilken typ av bröstrekonstruktion som du har gjort, oftast behöver du sova en till två nätter på sjukhus.

Sjukskrivning

Du behöver vara sjukskriven 3–4 veckor, beroende på hur du mår och vad du arbetar med.

Ärr

Ärret varierar beroende på var tumören sitter och vilken teknik man väljer. Vanligast är ett horisontellt ärr mitt över bröstet eller ett vertikalt ärr samt ett ärr under bröstet.

Eventuella biverkningar och komplikationer

Ont i bröstmuskeln

Beroende på implantatets placering kan du få ont i bröstmuskeln. Smärtan kan kännas som en kraftig träningsvärk i upp till 1–2 veckor efter operationen. Du får olika smärtstillande läkemedel mot det.

Kapselbildning

Eftersom implantat är främmande för kroppen bildas naturligt en tunn kapsel runt alla bröstimplantat. I vissa fall blir denna kapsel tjock och drar ihop sig runt implantatet, vilket gör bröstet hårt. I svåra fall kan det även göra så att implantatet flyttas. Risken för kapselbildning är störst om du också strålbehandlas.

Om du får kapselbildning kan du behöva göra en ny operation.

Infektion

Om du får en infektion efter operationen kan det leda till att implantatet måste tas bort.

Bröstimplantatassocierat anaplastiskt storcellslymfom BIA-ALCL

 Idag finns cirka 650 fall rapporterade i världen, varav samtliga är associerade till texturerade implantat som lagts för antingen bröstrekonstruktion eller ren bröstförstoring. Med tanke på den stora mängden kvinnor med bröstimplantat är det en mycket ovanlig diagnos.  BIA-ALCL kan komma flera år efter operationen.

Det vanligaste symtomet är bröstet svullnar på en sida på grund av vätska runt implantatet, men det kan även finnas förhårdnader i bröstet och armhålan. Vid nytillkommen svullnad som uppstår ett år eller mer från implantatinläggning ska man söka vård för att göra ultraljud och provtagning på vätskan. Prognosen är god om det upptäcks i tid. Behandlingen innebär att implantatet och kapseln runt implantatet tas bort.

Vävnadsmatrix görs av till exempel gris eller kalv. Nätet är syntetiskt och resorberbart. Det kan användas i kombination med implantatet och sys då in som en förlängning av bröstmuskeln och täcker implantatets nedre del

Fördelar

• Operationstiden är relativt kort.
• Du har kvar viss känsel i bröstet.
• Du får inget ärr på övriga kroppen.
• Materialet är relativt mjukt och ger en naturlig bröstform.

Nackdelar

• Materialet är inte lika mjukt som kroppens egen vävnad.
• Du kan behöva ett dränage som leder bort blod- och sårvätska i upp till cirka 10 dagar.
• Vid implantat finns risk för kapselbildning.

Så går det till

Operationen tar cirka 1–1,5 timme.

Ibland läggs ett dränage in som leder bort sårvätska de första dagarna.

Sjukskrivning

Du behöver vara sjukskriven 3–4 veckor, beroende på hur du mår och vad du arbetar med.

Ärr

Ärret beror på bröstets storlek och form, och var tumören sitter. Vanligast är ett horisontellt ärr mitt över bröstet eller ett vertikalt ärr samt ett ärr under bröstet.