MÖTET MED VÅRDEN
Mötet med vården
Min vårdplan gör att du kan vara delaktig i din vård så mycket du vill och kan. Innehållet ska alltid utgå från dina behov och aktiveras tillsammans med dig. Syftet är att ge tydlig information och stöd till dig och dina närstående.
I Min vårdplan får du information om din sjukdom, behandling och rehabilitering och dina rättigheter. Du får också individuellt anpassade råd om egenvård, alltså vad du kan göra själv för att må bättre och sådant som sjukvården överlåter åt dig att göra. Råden du får i Min vårdplan ska vara kopplade till den planering du och vårdpersonalen gör tillsammans, så att du själv kan medverka på bästa sätt i din rehabilitering. Det ska vara tydligt för dig vilken planering som gäller.
Min vårdplan ska bidra till att du
- känner dig trygg, informerad och delaktig
- har inflytande över det som är viktigt för dig
- förstår vad som händer i din vård och behandling
- vet hur du kan stärka din hälsa före, under, mellan och efter behandlingsperioderna.
Du och kontaktsjuksköterskan, eller annan vårdpersonal, uppdaterar Min vårdplan tillsammans när vården och behandlingen ändras på ett sätt som har betydelse för dig.
Vad innehåller Min vårdplan?
Innehållet i Min vårdplan anpassas efter dina behov och önskemål. Det betyder att alla patienter har olika Min vårdplan. Du kan också bidra själv genom att skatta hur du mår, kommunicera med vårdpersonalen och vara delaktig i planeringen. Viss information är dock alltid med, eftersom den gäller alla som behandlas för din typ av cancer.
Informationen i Min vårdplan går att läsa som en bok från början till slut. Men den är mer tänkt som ett uppslagsverk som du kan komma tillbaka till när planeringen eller förutsättningarna ändras, eller när du vill läsa på om någon del.
Vem tar fram Min vårdplan?
Min vårdplan tas fram av Regionala cancercentrum i samverkan, RCC. Innehållet kvalitetsgranskas och uppdateras regelbundet.
Prata med din kontaktsjuksköterska eller annan vårdpersonal om du undrar över något i Min vårdplan.
Du har rätt att förstå informationen du får och vara delaktig i din vård. Inför besöket kan du skriva ner vad du vill berätta och fråga om. Du kan få hjälp av en tolk om du behöver. Du kan också ta med en närstående som stöd.
Så kan du förbereda dig
Inför ditt besök kan du förbereda dig genom att skriva ner vad du vill berätta och fråga om. Du kan få fylla i ett formulär med frågor om hur du mår inför ditt besök.
Tänk igenom detta före besöket:
- Vilka är dina förväntningar på besöket?
- Är det något särskilt som besvärar dig?
- Vad är viktigt för dig just nu?
- Vilka frågor vill du ha svar på?
Du har rätt att förstå
När du besöker vården är det viktigt att du förstår vad som sägs och vad det innebär. Du har rätt att få information som är anpassad till dig. Du kan till exempel få hjälp av en tolk om du har nedsatt syn eller hörsel, eller om du har svårt att tala eller förstå svenska. Kontakta mottagningen före besöket och säg att du behöver en tolk. Om du har svårt att förstå information på grund av en funktionsnedsättning kan du ibland få hjälp av en arbetsterapeut.
Ha gärna med dig en närstående, som kan vara ett stöd och hjälpa till att komma ihåg vad som sägs. Det är alltid du som bestämmer om dina närstående ska få ta del av informationen. Personalen kommer att fråga vem de får lämna uppgifter till. Avsluta gärna mötet med att repetera vad du har uppfattat och stäm av att du har förstått rätt.
Om du har svårt att förstå informationen i Min vårdplan eller på andra webbsidor kan du använda ett verktyg i webbläsaren för att översätta det du ser på skärmen till ditt språk. Fråga vårdpersonalen hur du kan göra.
> Läs mer på 1177.se. Sök på Tolkning till mitt språk eller Tolktjänster för dig som har en funktionsnedsättning.
Du kan erbjudas ett digitalt vårdmöte
Vissa mottagningar erbjuder digitala vårdmöten. Då kopplar du upp dig via telefon, surfplatta eller dator till ett videosamtal med vården. Ett digitalt vårdmöte fungerar som ett vanligt besök, men du behöver inte åka till sjukhuset för att träffa till exempel din kontaktsjuksköterska, läkare eller fysioterapeut.
Du kan behöva gå igenom undersökningar och provtagningar i anslutning till digitala vårdmöten. I så fall får du veta hur du ska göra.
Du har rätt att vara delaktig
Du har rätt att vara delaktig i din vård och få information om
- ditt hälsotillstånd
- vilka alternativ du har för undersökningar, vård och behandlingar
- vilka för- och nackdelar som finns med olika undersökningar och behandlingar
- när och hur du ska få svar på dina undersökningar och provtagningar
- när och hur du kan förvänta dig att få vård och hjälp vid biverkningar och symtom
- vart du ska vända dig om du blir sämre
- vilken vård du kan behöva efter behandlingen och hur uppföljningen ser ut
- vad du kan göra själv eller med hjälp av en närstående eller personlig assistent.
Genom att vara delaktig ökar du möjligheten att påverka och få det stöd du behöver.
> Läs mer på 1177.se. Sök på Tips inför ditt besök i vården och Videosamtal med vården.
I medier och på internet finns mycket information om cancer men den är inte alltid korrekt. Om du undrar över något du har läst kan du fråga vårdpersonalen. Det du läser i Min vårdplan följer aktuella riktlinjer för svensk cancervård. En annan bra källa till information är patientföreningar.
Var källkritisk
Det forskas mycket om cancer. Kunskapen om olika typer av cancer ökar därför snabbt, liksom tillgången på nya effektiva behandlingar. Men det krävs mycket kunskap för att tolka forskningsresultat. Därför återges slutsatserna från forskningen inte alltid helt korrekt i medierna. Ovetenskapliga och rent felaktiga uppgifter om cancer och cancerbehandlingar kan också få stor spridning i till exempel sociala medier. Det är därför viktigt att du tar ställning till om källan till informationen verkar trovärdig och pålitlig. Utvecklingen går också så snabbt att det är viktigt att ta reda på när informationen eller forskningen de hänvisar till publicerades.
Vilka informationskällor finns?
Vården i Sverige utgår från vårdprogram och nationella riktlinjer där aktuell och bästa tillgängliga kunskap finns samlad. Det du läser i Min vårdplan stämmer överens med vad som står i de nationella vårdprogrammen för cancersjukdomar och ska spegla den vård som ges vid svenska sjukhus. Dessutom är innehållet utvalt så att du bara får den information som är aktuell för dig.
Min vårdplan innehåller även länkar till andra webbplatser med innehåll som är kontrollerat och faktagranskat, till exempel 1177 och Livsmedelsverket.
Ibland vill du kanske läsa mer om sjukdomen. En del läser då direkt i vårdprogrammen eller i nationella kvalitetsregister. Det är viktigt att tänka på att informationen som står där är avsedd för vårdpersonal och beskriver hur det ser ut på gruppnivå. Information från register kan också behöva tolkas i ett sammanhang, till exempel när data samlades in.
Patientföreningarna kan vara en bra källa till information. Ibland kan man via deras webbplatser ställa frågor till en expert eller en chattbot, eller prata med andra som har samma sjukdom som du. Tänk på att den som svarar på frågorna inte har all information om just dig och din sjukdom och sällan kan ge exakta svar om din situation.
Fråga vårdpersonalen om du är osäker
Fråga gärna vårdpersonalen om du känner dig osäker på något du har läst om cancer, till exempel på internet.
Du och dina närstående kan även kontakta Cancerlinjen eller Cancerrådgivningen, där erfaren vårdpersonal svarar på allmänna frågor om cancer.
Cancerlinjen, Cancerfonden
> Webbplats: cancerfonden.se. Sök på Cancerlinjen.
> Telefon: 010-199 10 10
Cancerrådgivningen
> Webbplats med chatt: cancercentrum.se. Sök på Cancerrådgivningen.
> Telefon: 08-123 138 00
Min vårdplan är en del av e-tjänsterna på 1177. Där kan du också till exempel se dina bokade tider och läsa din journal. Du väljer själv vilket innehåll du vill se när du är inloggad. Innehållet kan också variera mellan olika regioner och mottagningar.
När du är inloggad på 1177 har du tillgång till tjänster som kompletterar informationen i Min vårdplan. Du kan till exempel
- se dina bokade tider, på de mottagningar som använder denna tjänst och som du eller vården lägger till under rubriken Mottagningar
- hantera dina läkarintyg och läkarutlåtanden
- se och förnya dina recept om mottagningen är ansluten
- se hur långt du har kvar till frikort genom högkostnadsskyddet för läkemedel
- läsa delar av din journal.
Du väljer vilket innehåll du vill se
Du kommer aldrig direkt in i något av dessa system när du loggar in på 1177. Innehållet ligger dolt under olika ikoner eller flikar och du väljer aktivt vad du vill se.
Det varierar mellan olika regioner hur mycket och vilken information man kan se inloggad på 1177. Fråga vårdpersonalen om du undrar vilka tjänster som erbjuds. Vissa regioner använder andra appar och system som kan vara kopplade till 1177 eller användas fristående.
Viktigt att veta när du läser din journal
När du söker och får vård dokumenteras det i en journal. Syftet är att vårdpersonalen ska få tillräckligt med information om dig och din vård, så att vården blir så bra och säker som möjligt. Journalen är ett arbetsredskap för vårdpersonalen och kan därför vara svår att förstå.
När du öppnar Journalen i 1177 kan du välja att se även det nyaste innehållet som kanske inte har hunnit vidimeras, alltså kontrolleras, av den ansvariga vårdpersonalen. Den kan också innehålla ny information som du ännu inte har hunnit få höra av vårdpersonalen.
Prata med din kontaktsjuksköterska eller läkare om du har frågor eller tankar om något du har läst i din journal.
Som vårdnadshavare kan du vara ombud och läsa barnets journal tills barnet har fyllt 13 år. Därefter kan du få förlängd tillgång i samråd med vården. Ungdomar kan själva läsa sin journal från 16 års ålder.
> Läs mer på 1177.se. Sök på När du loggar in på 1177
> Läs mer på 1177.se. Sök på Så gör du för att boka, omboka eller avboka en tid och Läs din journal på 1177.
Allmänläkaren arbetar på vårdcentralen. När du inte längre behöver specialiserad cancervård remitteras du åter till din läkare på vårdcentralen.
Arbetsterapeuten kan stödja dig i att hitta nya sätt att utföra aktiviteter i vardagen som du kan uppleva utmanade eller som du inte kan utföra. Det kan till exempel handla om anpassningar i hemmet, hjälpmedel för att underlätta eller strategier för att fördela din energi under dygnet.
Cytologen eller patologen är specialiserad på att analysera cell- och vävnadsprov.
Dietisten är specialiserad på att ge råd och stöd om mat och näring. Dietisten kan även skriva ut näringstillskott när den vanliga maten inte räcker till.
Distriktssköterskan är en specialistsjuksköterska som du träffar på vårdcentralen, hälsocentralen eller hemma. Du kan få hjälp med bland annat sprutor, omläggningar och provtagning. Distriktssköterskan kan även stödja dig att leva hälsosamt under och efter behandlingen.
Fysioterapeuten, även kallad sjukgymnasten, ger råd och stöd om fysisk aktivitet, balans, smärta och andningsbesvär. Fysioterapeuten kan också skapa träningsprogram som är anpassade till dig. Fysioterapeuter kan ha olika specialiteter, till exempel bäckenbottenbesvär. Vissa är även lymfterapeuter.
Kirurgen är specialiserad på operation och ansvarar för vården före och efter en operation.
Klinisk apotekare eller klinisk farmaceut ger råd om ordinationer och hantering av läkemedel.
Kontaktsjuksköterskan har specialistkunskaper om cancervård. Hen stöttar dig och dina närstående med information, råd och samtal om din diagnos, behandling, rehabilitering och uppföljning. Du och din kontaktsjuksköterska går tillsammans igenom planeringen av din vård. Kontaktsjuksköterskan förmedlar kontakt med andra yrkesgrupper inom vården när det behövs, informerar om nästa steg och ansvarar för att lämna över information till andra vårdgivare du träffar, till exempel andra sjukhus, vårdcentraler eller hemtjänsten.
Du kan ha fler än en kontaktsjuksköterska om du får flera behandlingar för din sjukdom. Du kan även ha kontakt med behandlingsansvarig sjuksköterska, behandlingssjuksköterska och omvårdnadsansvarig sjuksköterska.
Kuratorn ger samtalsstöd och kan hjälpa dig och dina närstående att hantera situationen känslomässigt. Kuratorn kan även vägleda dig vidare om du behöver hjälp med ekonomin eller behöver komma i kontakt med myndigheter.
Lymfterapeuten ger råd om och behandlar lymfödem.
Läkaren är ytterst ansvarig för att planera utredningen, ställa diagnos och behandla sjukdomen och ska informera dig om varje steg. Läkaren kallas ibland för PAL (patientansvarig läkare) eller fast vårdkontakt.
Medicinska sekreteraren eller vårdadministratören arbetar med exempelvis journaler och intyg.
Narkosläkaren, även kallad anestesiologen, är specialiserad på att söva och övervaka dig under och efter en operation eller undersökning i narkos.
Onkologen är specialiserad på tumörsjukdomar och arbetar med medicinsk behandling och strålbehandling.
Ortopeden är en kirurg som är specialiserad på kroppens rörelseorgan. Hen ansvarar för vården före och efter en operation.
Ortopedteknikern och ortopedingenjören arbetar tillsammans för att prova ut och anpassa hjälpmedel som proteser och ortoser.
Psykologen och psykoterapeuten kan ge samtalsstöd och hjälper dig och dina närstående att hantera situationen känslomässigt.
Rehabiliteringskoordinatorn ger stöd för att du ska kunna återgå till eller påbörja arbetsliv och studier.
Röntgenläkaren eller radiologen är specialiserad på att tolka röntgenbilder.
Sexologen eller sexualrådgivaren kan ge samtalsstöd och råd om sex och samlevnad och stödja sexuell rehabilitering.
Sjuksköterskan har specialistkompetens inom omvårdnad och arbetar med att förbättra, återställa och bevara god hälsa.
Specialistsjuksköterskan är en sjuksköterska med specialistkompetens inom ett område, till exempel onkologi eller kirurgi.
ST-läkaren gör sin specialisttjänstgöring, till exempel inom kirurgi eller onkologi.
Undersköterskan och vårdbiträdet ansvarar för praktisk omvårdnad, till exempel personlig hygien.
> Läs mer på 1177.se. Sök på Kontaktsjuksköterskan – ditt stöd i vården vid cancer.
I vården kan du möta ord du inte känner igen. Här får du förklaringar till några av de vanligaste orden.
| Ord | Förklaring |
| Adjuvant behandling | Tilläggsbehandling, till exempel cytostatika efter operation. |
| Agraff | Klämma av metall för att stänga ett operationssår. |
| Anamnes | Sjukdomshistoria. |
| Anestesi | Att inte känna. Ofta i betydelsen narkos, sövning. |
| Antikroppsbehandling | Samlingsnamn för en grupp läkemedel som kan blockera tillväxt hos vissa typer av cancerceller. |
| Atypi | Avvikelse från det normala. |
| Benign | Godartad, alltså inte cancer. |
| Biopsi | Vävnadsprov från organ eller vävnad som undersöks i mikroskop av en patolog. |
| Brytpunktssamtal | Samtal mellan dig som patient, dina närstående och läkaren när man går över från botande och bromsande vård till palliativ vård i livets slutskede. |
| Bål | Överkroppen, till exempel mag- och ryggmuskulaturen. |
| Central venkateter, CVK | Tunn slang i ett av kroppens större blodkärl på halsen eller under nyckelbenet. Används bland annat för att ge läkemedel, blod eller näring direkt i blodet eller ta blodprover. |
| Cytostatika, cellgifter eller kemoterapi | Läkemedel som dödar cancerceller eller gör så att de slutar växa. |
| Datortomografi, DT, skiktröntgen eller CT | Röntgenundersökning som ger mycket detaljerade bilder av kroppens organ. |
| Differentieringsgrad | Anger hur mycket en tumör skiljer sig från den friska vävnaden. En låg differentieringsgrad betyder att tumören skiljer sig mycket från den friska vävnaden, medan en hög betyder att den skiljer sig lite. |
| Dränage | Tunn slang som leder bort vätska från till exempel ett operationsområde. |
| Egenvård | Sådant du kan göra själv eller med hjälp av en närstående eller personlig assistent. Det kan vara saker du själv kan göra för att må så bra som möjligt, till exempel pröva avslappningsövningar mot sömnbesvär. Det kan också vara uppgifter som sjukvården överlåter åt dig, till exempel ta blodförtunnande sprutor. |
| Extremitet | En kroppsdel, till exempel en arm eller ett ben. |
| Fatigue | En särskild trötthet som du inte kan vila bort. Kan uppstå i samband med sjukdom och behandling. |
| Fertilitet | Förmågan att få biologiska barn. |
| Gray, Gy | Enhet för att mäta strålningsdos. |
| Hereditet | Ärftlighet |
| Immunterapi | Läkemedel som aktiverar kroppens immunförsvar så att det angriper cancercellerna och gör så att de slutar växa. |
| Individuell patientöversikt, IPÖ | IPÖ är ett komplement till din journal. IPÖ ger en grafisk sammanställning av ditt sjukdomsförlopp och dina behandlingar på en tidslinje. Är under utveckling och finns i dag för vissa diagnoser i vissa verksamheter. |
| Intravenös | När du får till exempel läkemedel, näring eller annan vätska i ett blodkärl. |
| Isotopinjektion | Spruta med radioaktivt ämne som kan ges vid till exempel en skintigrafi eller operation för att kunna se eventuella metastaser. |
| Kirurgi | Operation. |
| Komplementär och integrativ medicin, KIM | Ett samlingsnamn för många olika metoder som oftast inte används inom den vanliga hälso- och sjukvården. |
| Lambå | Hud eller muskel som flyttas för att täcka ett operationsområde. |
| Lymfkörtlar | Körtlar anslutna till lymfbanor längs blodkärlen och som är en del av kroppens immunförsvar. |
| Lymfödem | Lymfvätska som har samlats i en kroppsdel så att kroppsdelen svullnar. |
| Magnetkameraundersökning, MR | Undersökning som ger detaljerade bilder av kroppens organ. Utförs med hjälp av ett magnetfält och radiovågor. |
| Malign | Elakartad. Maligna tumörer är det som i dagligt tal kallas cancer. |
| Malignitetsgrad, tumörgrad | Anger hur aggressiv en cancer är. |
| Metastas, dottertumör | Tumör som har bildats efter spridning från ursprungstumören. |
| Multidisciplinär konferens, MDK | En konferens där olika yrkesgrupper träffas, diskuterar och tar fram förslag på bästa behandling. |
| Målinriktad behandling, målstyrd behandling | Läkemedelsbehandling riktad direkt mot cancercellerna. Man utnyttjar till exempel antikroppars funktion att identifiera och koppla till antigener på cancercellen, eller proteinkinashämmare som kan påverka processer som är unika för en viss sorts cancerceller. |
| Neoadjuvant behandling | Förberedande behandling som ges före annan behandling. Det kan till exempel vara cytostatikabehandling med målet att krympa tumören innan en operation. |
| Neutropeni | Lågt antal vita blodkroppar vilket gör dig mer känslig för infektioner. |
| Non-steroidal anti-inflammatory drugs, NSAID | Läkemedel som används för att behandla bland annat smärta, inflammationer och feber. Kan innehålla verksamma ämnen som ibuprofen, naproxen, nabumeton och acetylsalicylsyra. |
| Ny medicinsk bedömning, second opinion | Sjukdomen bedöms av en annan specialist än den som har gjort den ursprungliga bedömningen. |
| Närstående | En person som du har en nära relation till. |
| Opioider | Receptbelagt läkemedel som bland annat används för att behandla svår smärta. |
| Palliativ onkologisk behandling | Cancerbehandling som ges för att förlänga livet, bromsa sjukdomen, lindra symtom och besvär och förbättra livskvaliteten när sjukdomen inte går att bota. |
| Palliativ vård | Vård som ges för att lindra symtom och främja livskvaliteten vid livshotande sjukdom. Vården ska ta hänsyn till fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov och erbjuda stöd till närstående. |
| Palpabel | Som går att känna med händer och fingrar. |
| Patologisk anatomisk diagnos, PAD | Sammanfattande iakttagelser när man har undersökt ett vävnadsprov i mikroskop. |
| Perifer neuropati | Känselbortfall och stickningar i händer och fötter. Kan göra att du får svårare att röra händer och fötter. |
| Perifert inlagd central venkateter, PICC-line | En tunn slang som läggs in i ett av kroppens större blodkärl via ett mindre kärl på överarmen. Används bland annat för att ge läkemedel, blod eller näring direkt i blodet eller ta blodprover. |
| Perifier venkateter, PVK | En tunn slang som läggs in i ett ytligt blodkärl. Används bland annat för att kunna ge läkemedel, blod eller näring direkt i blodet eller ta blodprover. |
| PET-kameraundersökning, PET-DT eller PET-CT | En undersökning som med ett radioaktivt ämne gör att cancerceller och inflammatoriska celler syns tydligare |
| Postoperativ | Efter operation. |
| Prehabilitering | Förebyggande insatser som rör fysisk förmåga, näring, levnadsvanor och psykosocial situation. |
| Preoperativ | Före operation. |
| Primärtumör | Den ursprungliga tumören, där cancercellerna först uppstod. |
| Progress | Att tumören växer eller sprider sig. |
| Punktion | Stick i vävnad eller hålighet för att ta prov. |
| Recidiv | Återfall. |
| Regimer för läkemedel | Schema för behandling med läkemedel. |
| Rehabilitering | Insatser som ska förebygga och minska biverkningar av sjukdomen och behandlingen. Insatserna ska ge dig och dina närstående stöd och förutsättningar för att leva ett så bra liv som möjligt. |
| Remission | Cancern har minskat. Komplett remission innebär att hela cancern är borta. Partiell remission innebär att cancern har minskat men inte är helt borta. |
| Resektion | Borttagande eller avlägsnande. När man resekerar en tumör tas den bort genom operation. Total resektion betyder att hela tumören tas bort, vilket även kallas exstirpation. |
| Röntgen | Undersökning av kroppens inre delar med hjälp av strålning. Visar förändringar i till exempel skelett eller lungor. |
| Skelettskintigrafi | En metod för att ta bilder av skelettet med hjälp av ett radioaktivt spårämne. Visar förändringar i skelettet, till exempel metastaser. |
| Standardiserade vårdförlopp, SVF | Utredning av misstänkt cancer enligt ett speciellt schema och inom en viss tid. |
| Strålbehandling, radioterapi – yttre | Joniserande stålning som ges via en accelerator som riktar strålning mot tumören. |
| Subkutan venport, SVP | Liten dosa med en slang som opereras in under huden, under nyckelbenet och som har förbindelse med ett av kroppens större blodkärl. Används för att ge bland annat läkemedel, blod eller näring direkt i blodet eller ta blodprover. Kallas ibland port-a-cath. |
| Terapi | Behandling. |
| Transfusion | Överföring av blod eller blodprodukter genom ett dropp i ett blodkärl. |
| Trombocytopeni | Lågt antal blodplättar, vilket gör att blödningar har svårare att stanna av. |
| Tumör | En knöl som beror på att celler har börjat föröka sig. Tumörer kan vara godartade (benigna) eller elakartade (maligna). |
| Tumör nod (lymfkörtel) metastas, TNM | Ett internationellt klassificeringssystem som sammanfattar tumörers storlek och om de har spridit sig till lymfkörtlar eller andra organ. |
| Ultraljud | Undersökning med ljudvågor som ger en bild av inre organ och vävnader. |
| Undertrycksbehandling, Vac Pac – Vacuum assisted closure | Behandling för att påskynda sårläkning genom ett undertryck. |
| Vårdcentral, hälsocentral, husläkarmottagning eller distriktsläkarmottagning | Mottagning inom primärvården. |
| Vårdprogram | Nationella riktlinjer som anger hur patienter med en viss sjukdom ska vårdas på bästa sätt. Programmet bygger på forskning, kunskap och samsyn inom hälso- och sjukvården. |
| Vävnad | Celler med liknande utseende och samma egenskaper som tillsammans bygger upp kroppens olika delar. |
IPÖ står för individuell patientöversikt och är ett komplement till din journal. Översikten visar ditt sjukdomsförlopp och dina behandlingar på en tidslinje.
I IPÖ finns information om bland annat
- vårdkontakter, exempelvis besök och telefonsamtal
- undersökningar, exempelvis olika röntgenundersökningar
- behandlingar, exempelvis läkemedel, strålbehandling och operation
- analysresultat, exempelvis blodprover
- ifyllda enkäter, exempelvis svar på frågor om hur du mår.
Din läkare eller sjuksköterska kan skicka en kopia av din IPÖ till dig via 1177. Det du ser i 1177 uppdateras inte automatiskt när din IPÖ ändras. För att se nya uppgifter behöver du få en ny kopia.
UTREDNING OCH DIAGNOS
Utredning
En utredning av cancer syftar till att ställa diagnos och rekommendera nästa steg.
Utredningen syftar till att fastställa
- din diagnos
- hur din primärtumör sitter och om den har vuxit fast i något annat organ
- om det finns några tecken till att din tumör har spridit sig till andra organ.
Under utredningen undersöker man också hur du mår. Vid behov sätter man in prehabiliterande och rehabiliterande insatser, så att du ska må så bra som möjligt under behandlingen.
Vanliga undersökningar och provtagningar
Vid utredning av sarkom är det vanligt att göra följande undersökningar och provtagningar:
- Magnetkameraundersökning (MR) – en undersökning som ger detaljerade bilder av kroppens organ. Undersökningen görs med hjälp av ett magnetfält och radiovågor. MR är rutinutredning vid sarkom.
- Datortomografi (DT) – en undersökning som skapar detaljerade bilder av kroppens organ. Kallas även skiktröntgen eller CT.
- PET-kameraundersökning (PET-DT) – en undersökning som skapar detaljerade bilder av kroppens organ. Undersökningen görs med hjälp av ett radioaktivt spårämne som sprutas in i blodet.
- Skelettröntgen – en undersökning som kan visa om det finns någon förändring eller skada i skelettet.
- Vävnadsprover, biopsi – provbitar från den misstänkta tumören, som undersöks i mikroskop för att ställa rätt diagnos.
- Blodprover – för att analysera blodvärden.
Du kan behöva göra ytterligare undersökningar och provtagningar. Vilka du behöver beror på vilka symtom du har och resultatet av de undersökningar som har gjorts.
När du får besked om att en undersökning ska göras, får du också veta när och hur du kommer att få svaret.
Utredningen bedöms ofta vid en multidisciplinär konferens
När alla svar på dina undersökningar och provtagningar är klara, genomförs ofta en multidisciplinär konferens, MDK. Där deltar flera olika specialister, till exempel röntgenläkare, onkolog, tumörortoped, cytolog eller patolog och kontaktsjuksköterska. De bedömer gemensamt resultatet av din utredning och diskuterar fram en rekommendation till nästa steg.
Om ditt fall är mer avancerat kan det även tas upp på en nationell multidisciplinär konferens, NMDK. Där deltar alla sarkomcentrum från hela landet för att diskutera den bästa rekommendationen.
När får jag resultatet av utredningen?
När utredningen börjar ska du få veta ungefär när du får resultatet av utredningen och den multidisciplinära konferensen. Resultatet får du vid ett läkarbesök eller ett telefonsamtal eller videosamtal. Du och läkaren diskuterar då gemensamt nästa steg.
Utredningen följer ofta ett standardiserat vårdförlopp
Utredningen av de flesta cancerdiagnoser ska följa ett standardiserat vårdförlopp, SVF. Det innebär att alla som utreds ska bedömas så lika som möjligt. Vårdförloppet talar om vilka undersökningar som ingår i utredningen av en viss cancerdiagnos och hur lång tid utredningen bör ta.
Det standardiserade vårdförloppet startar vid en välgrundad misstanke om cancer. Vilka dessa symtom och provsvar är varierar mellan olika typer av cancer. Vårdförloppet avslutas när den första behandlingen startar.
> Läs mer på 1177.se. Sök på Att få vård enligt ett vårdförlopp.
> Läs mer på 1177.se. Sök på Undersökning med magnetkamera.
> Läs mer på 1177.se. Sök på Datortomografi.
> Läs mer på 1177.se. Sök på PET-kameraundersökning.
> Läs mer på 1177.se. Sök på Skelettröntgen.
Översiktlig bild av det standardiserade vårdförloppet, i form av ett flödesschema.
> Läs mer på 1177.se. Sök på Att få vård enligt ett vårdförlopp.
Ibland har cancer en ärftlig orsak. För att ta reda på det behövs en utredning som innebär att du får lämna ett blodprov. Du får göra utredningen om vårdpersonalen bedömer att det behövs och du själv vill. Om din cancer har en ärftlig orsak kan det påverka vilken behandling du får.
En del personer har en ärftligt ökad risk att få cancer. Det beror på en medfödd genförändring. Gener är samma sak som arvsanlag. Alla har gener. Du har ärvt dina gener från de två personer som bidrog med ägget och spermien när du bildades. De är dina genetiska föräldrar.
Även om man har en ärftligt ökad risk är det inte säkert att man får cancer.
När görs en ärftlighetsutredning?
För att ta reda på om din cancer har en ärftlig orsak behövs en utredning. Det är frivilligt att delta i utredningen och att lämna blodprov, om du erbjuds att göra det.
Vid vissa cancerformer är det vanligare att det finns en ärftlig orsak.
Det är vårdpersonalen som bedömer om en ärftlighetsutredning behövs. Bedömningen kan gå till på olika sätt. Du kan få svara på frågor eller fylla i ett formulär, till exempel om vilka släktingar som har haft cancer. Ibland kan utredaren behöva ta del av dina släktingars journaler.
Så går det till
Utredningen görs på den klinik där du får behandling mot cancer, eller vid en cancergenetisk mottagning. Du får lämna ett särskilt blodprov som kallas anlagsbärartest. Blodprovet kan visa om det finns en ärftlig orsak till cancern.
Om man inte hittar någon genförändring
Det är ganska vanligt att det inte går att hitta någon genförändring. Det innebär oftast att du inte har någon ärftligt ökad risk för cancer.
Vad händer om jag har en ärftligt ökad risk för cancer?
Om du har en medfödd genförändring kan det påverka vilken cancerbehandling du får.
En del genförändringar ökar risken för mer än en sorts cancer. Beroende på vilken gen förändringen sitter i kommer du att få ett individuellt anpassat kontrollprogram.
En genförändring kan ha funnits i en släkt i flera generationer. Förändringen kan också uppstå hos en person som blir den första i sin släkt att kunna föra den vidare. Genförändringar kan föras vidare från föräldrar till barn. Men det är inte säkert att förändringen förs vidare till ett barn som ärver gener från dig.
En ärftligt ökad risk för cancer kan alltså ha betydelse inte bara för dig, utan även för dina genetiska släktingar. Du kommer att få hjälp av en cancergenetisk mottagning med hur du ska informera dina släktingar.
> Läs mer på 1177.se. Sök på Ärftligt ökad risk för cancer.
Diagnos
Cancer är ett samlingsnamn för många olika sjukdomar. Alla cancersjukdomar beror på att celler förändras och börjar fungera annorlunda. Att allt fler får en cancerdiagnos beror på att vi blir äldre och att vården blir bättre på att hitta cancer.
Cancersjukdomar har olika symtom och behandlas på olika sätt
Cancer uppstår på grund av en skada eller förändring i en eller flera celler. Cellen börjar sedan fungera allt mer annorlunda för varje celldelning och kan utvecklas till cancer. Cancer kan uppstå på olika ställen i kroppen och olika cancersjukdomar har olika symtom och behandlas på olika sätt. Chanserna att bli av med cancern varierar också mellan olika cancersjukdomar.
Oftast går det inte att säga varför någon får cancer
Flera saker har betydelse för att cancer ska utvecklas. Många cancerformer är vanligare vid högre ålder. Det tar också olika lång tid för cancer att utvecklas. För det mesta är det omöjligt att säga varför en enskild person får cancer.
Cancer är vanligt
Mer än 60 000 svenskar får någon form av cancer varje år. Av dessa är cirka 40 procent under 65 år. I dag finns det runt 500 000 människor i Sverige som antingen har eller tidigare har haft cancer. Att fler och fler personer får en cancerdiagnos nu beror dels på att befolkningen blir äldre och dels på att sjukvården har blivit bättre på att hitta cancer.
> Läs mer på 1177.se. Sök på Vad är cancer?
Sarkom är en cancer som kan uppstå någonstans i kroppens stödjevävnad, det vill säga skelettet, brosket, musklerna, bindväven, blodkärlen, nerverna eller fettet.
Sarkom kan uppstå hos personer i alla åldrar.
Ofta delar man upp sarkom i skelettsarkom och mjukdelssarkom. Ungefär 370 personer i Sverige får sarkom varje år. Av dem får cirka 2 av 3 mjukdelssarkom och resten skelettsarkom.
Varför uppstår sarkom?
Oftast vet man inte varför sarkom uppstår.
Personer som har fått strålbehandling för cancer kan i sällsynta fall senare i livet få sarkom i den del av kroppen som har strålats. Det kan bland annat ses efter tidigare strålbehandling för exempelvis bröstcancer.
> Läs mer på 1177.se. Sök på Sarkom.
Mjukdelssarkom kan uppstå i blodkärlen, fettet, under eller i huden, inuti en muskel eller mellan muskler. Totalt finns cirka 40 olika typer av mjukdelssarkom och flera undergrupper. De är alla mycket ovanliga. Ett mjukdelssarkom kan uppstå var som helst på kroppen.
Vanligt att inte ha symtom men du kan ha värk
Det är vanligt att mjukdelssarkom inte ger några symtom. Sjukdomen upptäcks ofta när man har känt en knuta eller förhårdnad i ett ben, en arm eller någon annanstans i kroppen.
Omkring 20 procent drabbas av värk som kan orsakas av en blödning eller ökat tryck runt området där tumören sitter.
Prognosen beror på tumörens egenskaper
Chansen att bli botad varierar mycket, och beror bland annat på tumörens egenskaper:
- hur stor den är
- hur den växer
- hur aggressiv den är
- var på kroppen den sitter
- hur tidigt den upptäcktes.
Tumören delas in i olika malignitetsgrader, som beskriver hur elakartad den är. Din läkare kan ge mer information om hur elakartad din tumör är och din prognos.
Behandlingen beror på flera faktorer
Efter utredningen tar vården fram ett behandlingsförslag utifrån sjukdomens egenskaper, dina förutsättningar och riktlinjerna i det nationella vårdprogrammet. Vårdprogrammet innehåller rekommendationer för vården om hur cancer ska behandlas enligt bästa medicinska kunskap. Samma cancerdiagnos kan behandlas olika beroende på att sjukdomens egenskaper varierar.
Tumörer har olika egenskaper som bland annat påverkar hur snabbt de växer och vilken typ av behandling de är känsliga för. Andra faktorer som påverkar behandlingsförslaget är om cancercellerna har spridit sig till någon annan del av kroppen. Storleken på tumören kan också ha betydelse, liksom hur du mår och om du har andra sjukdomar och läkemedel. Vad du själv vill och behöver vägs också in.
Du diskuterar förslaget med din läkare
Du diskuterar behandlingsförslaget tillsammans med din läkare och ni kommer överens om vilken behandling du ska få. Du har alltid rätt att tacka nej till behandling. Närstående har inte rätt att bestämma.
Din behandling kan komma att ändras allteftersom den följs upp, och man ser hur sjukdomen svarar på behandlingen och hur du mår.
Behandlingen är i första hand operation
Den främsta behandlingen är att operera bort tumören. Ortopeden tar också bort vävnad runt tumören, eftersom det kan finnas cancerceller där.
Ofta får du även strålbehandling och ibland cytostatika
Ofta kombineras operationen med strålbehandling. Vanligen får du strålningen efter operationen. Du kan också få strålbehandling eller cytostatika, eller båda, innan för att krympa tumören före operationen.
Om det inte går att operera alls får du i stället strålbehandling eller cytostatika.
Strålbehandling eller cytostatika kan också användas om cancern har spridit sig eller kommit tillbaka.
Cytostatika för att minska risken för spridning och återfall
Vissa mjukdelssarkom har egenskaper som ökar risken för att tumören sprider sig eller kommer tillbaka. Då kan du erbjudas cytostatika som tilläggsbehandling efter operationen. Effekten av cytostatika varierar mellan olika typer av mjukdelssarkom. Några är mycket känsliga och då erbjuds ofta cytostatika. Andra är helt okänsliga och då erbjuds sällan cytostatika.
Målriktade läkemedel om sarkomet inte går att bota
Målriktade läkemedel kan bli aktuellt som livsförlängande behandling, om ditt sarkom inte går att bota med operation, strålbehandling eller cytostatika.
Liposarkom är en typ av mjukdelssarkom som uppstår i fett.
Det är oftast medelålders och äldre personer som får liposarkom, men även yngre kan få det. Det är lika vanligt hos män och kvinnor.
Den vanligaste platsen är armar och ben, men det kan även uppstå på andra platser i kroppen.
Det finns flera olika typer av liposarkom. Behandling och prognos kan skilja sig mellan de olika typerna.
Behandlingen är i första hand operation
Den främsta behandlingen är att operera bort tumören. Ortopeden tar också bort vävnaden runt tumören, eftersom det kan finnas cancerceller där.
Du kan få strålbehandling före eller efter operationen
Oftast kombineras operation med strålbehandling. Vanligen får du strålningen efter operationen. Du kan också få den innan för att krympa tumören före operationen.
En typ av liposarkom som kallas myxoida liposarkom är särskilt känsliga för strålbehandling. Då övervägs alltid strålbehandling före operationen.
Du kan få cytostatika efter operationen
Vissa liposarkom har egenskaper som ökar risken för att tumören sprider sig eller kommer tillbaka. Då kan du erbjudas cytostatika som tilläggsbehandling efter operationen. Cytostatika fungerar olika bra för olika liposarkom.
Leiomyosarkom är en typ av mjukdelssarkom som uppstår i glatt muskulatur. Det är muskler som du inte kan styra med egen vilja. Dessa muskler finns exempelvis runt livmodern, luftstrupen, matstrupen, blodkärlen och tarmarna, men även på många andra platser i kroppen.
Det är oftast medelålders eller äldre personer som får leiomyosarkom, men även yngre kan få det.
Den vanligaste platsen är i buken och bäckenet, men det förekommer även på andra platser i kroppen.
Behandlingen är i första hand operation
Den främsta behandlingen är att operera bort tumören. Ortopeden tar också bort vävnad runt tumören, eftersom det kan finnas cancerceller där.
Du kan få strålbehandling före eller efter operationen
Oftast kombineras operationen med strålbehandling. Vanligen får du strålningen efter operationen. Du kan också få den innan för att krympa tumören före operationen.
Du kan få cytostatika efter operationen
Vissa leiomyosarkom har egenskaper som ökar risken för att tumören sprider sig eller kommer tillbaka. Då kan du erbjudas cytostatika som tilläggsbehandling efter operationen.
Leiomyosarkom har en måttlig känslighet för cytostatika. Det innebär att det är medelstor chans att cytostatika dödar cancercellerna. Detta vägs in i beslutet om du erbjuds cytostatika eller inte.
Angiosarkom är en typ av mjukdelssarkom som uppstår i kärlväggen.
Den vanligaste platsen är i benen, följt av armarna och bröstkorgen, men det kan även sitta på andra platser i kroppen.
Angiosarkom kan ibland vara orsakade av tidigare strålbehandling för exempelvis bröstcancer. Angiosarkomet förekommer då i området som har strålats.
Vanligt att inte ha symtom men du kan ha värk
Det är vanligt att angiosarkom inte ger några symtom, men du kan ha värk. Sjukdomen upptäcks ofta när du har känt en knuta, förhårdnad eller hudförändring.
Behandlingen är i första hand operation
Den främsta behandlingen är att operera bort tumören. Ortopeden tar också bort vävnad runt tumören, eftersom det kan finnas cancerceller där.
Du kan få strålbehandling före eller efter operationen
Oftast kombineras operationen med strålbehandling. Vanligen får du strålningen efter operationen. Du kan också få den innan för att krympa tumören före operationen.
Du kan få cytostatika efter operationen
Angiosarkom har en måttlig känslighet för cytostatika. Det innebär att det är medelstor chans att cytostatika dödar cancercellerna. Detta vägs in i beslutet om du erbjuds cytostatika eller inte.
Malign perifer nervskidetumör (MPNST) är en typ av mjukdelssarkom som uppstår i nervernas stödjevävnad. Stödjevävnadernas viktigaste uppgifter är att stödja, skydda och hålla ihop olika delar av kroppen.
MPNST uppstår oftast hos vuxna.
Behandling är i första hand operation
Den främsta behandlingen är att operera bort tumören. Ortopeden tar också bort vävnad runt tumören, eftersom det kan finnas cancerceller där.
Du kan få strålbehandling före eller efter operationen
Oftast kombineras operationen med strålbehandling. Vanligen ges strålningen efter operationen. Du kan också få den innan för att krympa tumören före operationen.
Du kan få cytostatika efter operationen
Vissa MPNST har egenskaper som ökar risken för att tumören sprider sig eller kommer tillbaka. Då kan du erbjudas cytostatika som tilläggsbehandling efter operationen.
MPNST har en låg känslighet för cytostatika. Det innebär att det är liten chans att cytostatika dödar cancercellerna. Detta vägs in i beslutet om du erbjuds cytostatika eller inte.
Fibrosarkom är en typ av mjukdelssarkom som uppstår i bindväv. Bindväv finns överallt i kroppen och stödjer och håller ihop vävnader och organ.
Den vanligaste platsen är armar och ben, men det kan även förekomma på huvudet eller halsen och på andra platser i kroppen.
Det finns flera typer av fibrosarkom. Behandling och prognos kan skilja sig mellan de olika typerna.
Behandlingen är i första hand operation
Den främsta behandlingen är att operera bort tumören. Ortopeden tar också bort vävnad runt tumören, eftersom det kan finnas cancerceller där.
Om tumören växer nära huden kan du behöva en transplantation av hud för att täcka såret efter operationen.
Du kan få strålbehandling före eller efter operationen
Oftast kombineras operationen med strålbehandling. Vanligen får du strålningen efter operationen. Du kan också få den innan för att krympa tumören före operationen.
Du kan få cytostatika efter operationen
Vissa fibrosarkom har egenskaper som ökar risken för att tumören sprider sig eller kommer tillbaka. Då kan du erbjudas cytostatika som tilläggsbehandling efter operationen.
Synoviala sarkom är en typ av mjukdelssarkom med okänt ursprung. Det innebär att man inte kan säga var i kroppen det uppstår.
Personer i alla åldrar kan få synoviala sarkom, men det är vanligast hos yngre. Det är också vanligare hos män än kvinnor.
Den vanligaste platsen är runt knät, men det kan även förekomma på andra platser i kroppen.
Behandlingen är i första hand operation
Den främsta behandlingen är att operera bort tumören. Ortopeden tar också bort vävnad runt tumören, eftersom det kan finnas cancerceller där.
Du kan få strålbehandling före eller efter operationen
Oftast kombineras operationen med strålbehandling. Vanligen får du strålningen efter operationen. Du kan också få den innan för att krympa tumören före operationen.
Du kan få cytostatika efter operationen
Vissa synoviala sarkom har egenskaper som ökar risken för att tumören sprider sig eller kommer tillbaka. Du kan erbjudas cytostatika efter operationen för att minska risken.
Synovialt sarkom har ofta en hög känslighet för cytostatika. Det innebär att det är stor chans att cytostatika dödar cancercellerna. Därför erbjuds du ofta cytostatika om din tumör anses ha stor risk att sprida sig eller komma tillbaka.
Rabdomyosarkom är en typ av mjukdelssarkom som uppstår i musklerna.
Det är oftast barn och yngre personer som får rabdomyosarkom.
Den vanligaste platsen är armar och ben, men det kan även förekomma på andra platser i kroppen.
Det finns flera typer av rabdomyosarkom. Behandling och prognos kan skilja sig mellan de olika typerna.
Behandlingen är i första hand operation
Den främsta behandlingen är att operera bort tumören. Ortopeden tar också bort vävnad runt tumören, eftersom det kan finnas cancerceller där.
Du kan få strålbehandling före eller efter operationen
Oftast kombineras operationen med strålbehandling. Vanligen får du strålningen efter operationen. Du kan också få den innan för att krympa tumören före operationen.
Du kan få cytostatika efter operationen
Rabdomyosarkom har egenskaper som ökar risken för att tumören sprider sig eller kommer tillbaka. Du kan därför erbjudas cytostatika för att minska risken.
Rabdomyosarkom har varierande känslighet för cytostatika. Det innebär att det är olika chans vid olika typer att cytostatika dödar cancercellerna.
Embryonala och alveolära rabdomyosarkom är oftast mycket känsliga för cytostatika. Då erbjuds du cytostatika. Däremot är pleomorft rabdomyosarkom ofta inte så känslig för cytostatika. Då erbjuds du oftast inte cytostatika.
Kaposis sarkom är en typ av mjukdelssarkom som uppstår i hudens blodkärl.
Kaposis sarkom kan uppstå hos personer som har nedsatt immunförsvar. Det är vanligast hos hivsmittade eller hos äldre som har behandlats med kortison.
Humant herpes 8-virus (HHV8) är den bakomliggande orsaken till sjukdomen. Men HHV8-infektion är mycket vanligare än Kaposis sarkom. Alla som bär på viruset utvecklar alltså inte sjukdomen. I de flesta fall av Kaposis sarkom är det en kombination av HHV8 och ett nedsatt immunförsvar som orsakar sjukdomen.
Vanligaste symtomet är hudförändringar
Kaposis sarkom yttrar sig ofta som hudförändringar. Den vanligaste platsen är handflator eller fotsulor.
Behandlingen beror på hur utbrett sarkomet är
Den främsta behandlingen är att optimera immunförsvaret. Bromsmediciner vid hiv, minskade kortisondoser eller att minska eller byta immunsuppression efter transplantation kan ibland räcka som behandling.
Vid mindre utbredda Kaposis sarkom är den främsta behandlingen strålbehandling.
Om sjukdomen är utbredd rekommenderas cytostatikabehandling.
Odifferentierat pleomorft sarkom är en typ av mjukdelssarkom med okänt ursprung. Det innebär att man inte kan säga var i kroppen det uppstår.
Odifferentierat pleomorft sarkom är vanligast hos medelålders och äldre personer, men även yngre kan få det.
Den vanligaste platsen är armarna, benen och bålen, men det kan även förekomma på andra platser i kroppen.
Det finns flera typer av odifferentierat pleomorft sarkom. Behandling och prognos kan skilja sig mellan de olika typerna.
Behandlingen är i första hand operation
Den främsta behandlingen är att operera bort tumören. Ortopeden tar också bort vävnad runt tumören, eftersom det kan finnas cancerceller där.
Du kan få cytostatika efter operationen
Vissa odifferentierade pleomorfa sarkom har egenskaper som ökar risken för att tumören sprider sig. Då kan du erbjudas cytostatika som tilläggsbehandling efter operationen.
Odifferentierade pleomorfa sarkom är dock relativt svåra att behandla med cytostatika. Effekten kan variera något mellan olika typer. Det vägs in i beslutet om du erbjuds cytostatika eller inte.
Skelettsarkom kallas också primär skelettcancer. Det betyder att sarkomet har sitt ursprung från celler i skelettet. Det finns tre huvudtyper av skelettsarkom:
- Osteosarkom är den vanligaste typen. Det uppstår oftast hos barn och unga vuxna, men förekommer även hos äldre.
- Ewings sarkom är det näst vanligaste skelettsarkomet hos barn och unga vuxna.
- Kondrosarkom är vanligare hos äldre.
Dessa har i sin tur flera undergrupper.
Vanligaste symtomet är smärta på en sida
Det vanligaste symtomet är att du har ensidig smärta utan någon känd orsak som ett fall eller en skada. Smärtan kan komma vid rörelse och belastning, men även i vila. Du kan också ha en svullnad, även då bara på en sida. Smärtan och svullnaden kommer i området där tumören sitter.
Prognosen beror på sjukdomens egenskaper
Prognosen varierar beroende på vilken typ av skelettsarkom det är, hur stor tumören är och var den sitter.
Behandlingen är oftast operation
Behandlingen skiljer sig beroende på vilket skelettsarkom det är. För att kunna bota ett skelettsarkom behöver det som regel opereras bort. Ofta får du även cytostatika och strålbehandling.
Kondrosarkom utgår från broskceller, oftast i bäckenet, revbenen, överarmen, lårbenet eller skenbenet. I ovanliga fall kan de även uppstå i kroppens mjukdelar, som muskler, bindväv och fett.
Kondrosarkom uppstår oftast hos äldre personer. Det är vanligare bland män.
Kondrosarkom kan uppstå nästan var som helst i kroppen, men är vanligast i bäckenet, revbenen, överarmen, lårbenet eller skenbenet.
Kondrosarkom anses inte vara ärftliga, men personer med underliggande skelettsjukdomar har ökad risk att få det. Det gäller till exempel Pagets sjukdom, Olliers sjukdom och Maffuccis syndrom.
Det finns flera typer av kondrosarkom. Behandling och prognos kan skilja sig mellan de olika typerna.
Vanligaste symtomet är smärta
Vanliga symtom är att känna smärta där tumören sitter. Det är vanligt att smärtan kommer och går och den upplevs ofta värre i vila och på natten. Du kan också ha en svullnad i området, liksom stelhet i en led.
Kondrosarkom i bäckenet kan orsaka värk i ryggen och låren, och därför kan det förväxlas med ischias eller förslitning i höftleden.
Prognosen varierar
Chansen att bli botad varierar mycket, och beror bland annat på tumörens egenskaper:
- hur stor den är
- hur den växer
- hur aggressiv den är
- var på kroppen den sitter
- hur tidigt den upptäcktes.
Tumören delas in i olika malignitetsgrader, vilket beskriver hur elakartad den är. Din läkare kan ge mer information om hur elakartad tumören är samt din prognos.
Behandlingen beror på flera faktorer
Efter utredningen tar vården fram ett behandlingsförslag utifrån sjukdomens egenskaper, dina förutsättningar och riktlinjerna i det nationella vårdprogrammet. Vårdprogrammet innehåller rekommendationer för vården om hur cancer ska behandlas enligt bästa medicinska kunskap. Samma cancerdiagnos kan behandlas olika beroende på att sjukdomens egenskaper varierar.
Tumörer har olika egenskaper som bland annat påverkar hur snabbt de växer och vilken typ av behandling de är känsliga för. Andra faktorer som påverkar behandlingsförslaget är om cancercellerna har spridit sig till någon annan del av kroppen. Storleken på tumören kan också ha betydelse, liksom hur du mår och om du har andra sjukdomar och läkemedel. Vad du själv vill och behöver vägs också in.
Du diskuterar förslaget med din läkare
Du diskuterar behandlingsförslaget tillsammans med din läkare och ni kommer överens om vilken behandling du ska få. Du har alltid rätt att tacka nej till behandling. Närstående har inte rätt att bestämma.
Din behandling kan komma att ändras allteftersom den följs upp, och man ser hur sjukdomen svarar på behandlingen och hur du mår.
Behandlingen är i första hand operation
Den främsta behandlingen är att operera bort tumören. Ortopeden tar också bort vävnad runt tumören, eftersom det kan finnas cancerceller där.
Du får oftast inte cytostatika eller strålbehandling
Cytostatika och strålbehandling har sällan bra effekt vid de vanligaste typerna av kondrosarkom. Det rekommenderas därför sällan, men det kan förekomma.
Osteosarkom innebär att en cancertumör har börjat växa inuti skelettet.
Det är den vanligaste typen av sarkom i skelettet. De flesta som får osteosarkom är barn och ungdomar.
Osteosarkom uppstår i skelettbenens slutändar, huvudsakligen i de långa rörbenen såsom skenbenet, lårbenet och överarmsbenet. Den vanligaste platsen är kring knälederna, men osteosarkom kan också finnas i andra skelettben i kroppen.
Det finns flera typer av osteosarkom. Behandling och prognos kan skilja sig mellan de olika typerna.
Vanligaste symtomet är smärta på en sida
Ensidig smärta vid rörelse och belastning är det första symtomet. Du kan också ha vilovärk som kan vara ihållande och göra det svårt att sova. Det är även vanligt att känna en ömmande svullnad.
Prognosen varierar
Chansen att bli botad varierar mycket, och beror bland annat på din ålder och tumörens egenskaper:
- hur stor den är
- hur den växer
- hur aggressiv den är
- var på kroppen den sitter
- hur tidigt den upptäcktes.
Din läkare kan ge mer information om hur elakartad tumören är och din prognos.
Behandlingen beror på flera faktorer
Efter utredningen tar vården fram ett behandlingsförslag utifrån sjukdomens egenskaper, dina förutsättningar och riktlinjerna i det nationella vårdprogrammet. Vårdprogrammet innehåller rekommendationer för vården om hur cancer ska behandlas enligt bästa medicinska kunskap. Samma cancerdiagnos kan behandlas olika beroende på att sjukdomens egenskaper varierar.
Tumörer har olika egenskaper som bland annat påverkar hur snabbt de växer och vilken typ av behandling de är känsliga för. Andra faktorer som påverkar behandlingsförslaget är om cancercellerna har spridit sig till någon annan del av kroppen. Storleken på tumören kan också ha betydelse, liksom hur du mår och om du har andra sjukdomar och läkemedel.
Vad du själv vill och behöver vägs också in.
Du diskuterar förslaget med din läkare
Du diskuterar behandlingsförslaget tillsammans med din läkare och ni kommer överens om vilken behandling du ska få. Du har alltid rätt att tacka nej till behandling. Närstående har inte rätt att bestämma.
Din behandling kan komma att ändras allteftersom den följs upp, och man ser hur sjukdomen svarar på behandlingen och hur du mår.
Behandlingen är i första hand operation
Den främsta behandlingen är att operera bort tumören. Ortopeden tar också bort vävnad runt tumören, eftersom det kan finnas cancerceller där.
Du får oftast även cytostatika
Operationen kombineras i princip alltid med cytostatikabehandling. Det har nämligen visat sig att de flesta har små metastaser, ofta så små att de inte kan upptäckas vid diagnostiseringen. Därför får du oftast cytostatika i några omgångar före operationen. Cytostatikabehandlingen fortsätter sedan en längre tid efter operationen.
Cytostatika används också ofta vid återfall, till exempel mot metastaser i lungorna. I en del fall krymper metastaserna då så mycket att de kan opereras bort.
Strålbehandling om sarkomet inte går att operera och för att lindra symtom
Ett osteosarkom är inte särskilt känsligt för strålbehandling, men om det i ovanliga fall inte kan opereras prövar man strålbehandling i kombination med cytostatika för att bota sjukdomen.
Dessutom används strålbehandling ibland för att lindra symtom om tumören har spridit sig och bildat metastaser.
Målriktad behandling om sarkomet inte går att bota
Målriktade läkemedel kan bli aktuellt som livsförlängande behandling, om ditt osteosarkom inte går att bota med operation, strålbehandling eller cytostatikabehandling.
Ewings sarkom innebär att en cancertumör har börjat växa inuti skelettet. Vanligast är bäckenet men det kan även förekomma på andra delar som benen och ryggen. Ewings sarkom kan även utvecklas direkt i mjukdelar. När sjukdomen finns enbart i mjukdelar kallas det för extraskeletala Ewings sarkom.
Ewings sarkom är en ovanlig sjukdom. De flesta som får det är barn och ungdomar. Det är vanligare hos pojkar än flickor.
Vanligaste symtomet är smärta
Smärta är ett vanligt första symtom. Om tumören har vuxit igenom skelettet, eller uppstår direkt i mjukdelarna, brukar den ge en svullnad som ömmar.
Utöver smärta kan du ha trötthet, feber och blodbrist.
Prognosen varierar
Chansen att bli botad varierar mycket, och beror bland annat på tumörens egenskaper:
- hur stor den är
- hur den växer
- hur aggressiv den är
- var på kroppen den sitter
- hur tidigt den upptäcktes.
Din läkare kan ge mer information om hur elakartad tumören är och din prognos.
Behandlingen beror på flera faktorer
Efter utredningen tar vården fram ett behandlingsförslag utifrån sjukdomens egenskaper, dina förutsättningar och riktlinjerna i det nationella vårdprogrammet. Vårdprogrammet innehåller rekommendationer för vården om hur cancer ska behandlas enligt bästa medicinska kunskap. Samma cancerdiagnos kan behandlas olika beroende på att sjukdomens egenskaper varierar.
Cancertumörer har olika egenskaper som bland annat påverkar hur snabbt de växer och vilken typ av behandling de är känsliga för. Andra faktorer som påverkar behandlingsförslaget är om cancercellerna har spridit sig till någon annan del av kroppen. Storleken på tumören kan ha betydelse, liksom hur du mår och om du har andra sjukdomar och läkemedel.
Vad du själv vill och behöver vägs också in.
Du diskuterar förslaget med din läkare
Du diskuterar behandlingsförslaget tillsammans med din läkare och ni kommer överens om vilken behandling du ska få. Du har alltid rätt att tacka nej till behandling. Närstående har inte rätt att bestämma.
Din behandling kan komma att ändras allteftersom den följs upp, och man ser hur sjukdomen svarar på behandlingen och hur du mår.
Behandlingen är i första hand operation
Den främsta behandlingen är att operera bort tumören. Ortopeden tar också bort vävnad runt tumören, eftersom det kan finnas cancerceller där.
Du får oftast även cytostatika och ibland strålbehandling
Oftast får du först cytostatika för att krympa tumören före operationen. Därefter opereras tumören bort. Efter operationen fortsätter också behandlingen med cytostatika.
Ibland får du strålbehandling efter operationen. Strålbehandling har ofta god effekt vid Ewings sarkom.
Om det inte går att operera bort tumören får du cytostatika och strålbehandling.
BEHANDLING
Behandling
Både cancersjukdomen och behandlingen kan ge sämre fertilitet, alltså göra det svårare att få biologiska barn. Ibland kommer fertiliteten tillbaka när behandlingen är avslutad. Du kan också få hjälp med konstgjord befruktning.
Prata med din kontaktsjuksköterska eller läkare om du har frågor om dina möjligheter att få barn. Innan behandlingen börjar ska de berätta hur fertiliteten kan påverkas, och fungera som stöd om du behöver prata mer om detta.
Fertilitet efter operation
Vid testikelcancer tas bara den sjuka testikeln bort. Den andra testikeln producerar oftast spermier och därför är det många som behåller sin fertilitet efter en operation. Om båda testiklarna har opererats bort blir man infertil.
Fertilitet under och efter cytostatikabehandling
Cytostatikabehandling kan minska din produktion av könshormoner. Det kan leda till att spermieproduktionen upphör.
Det är svårt att säga i förväg om du kommer att bli infertil av behandlingen, men ju högre cytostatikadoser och ju äldre du är, desto större är risken.
Fertilitet efter körtelutrymning i magen
I vissa fall behöver man utföra en operation där man tar bort lymfkörtlar i magen. Om man under operationen kommer åt nerverna till sädesledarna kan detta påverka din utlösning. Du får då torr utlösning, vilket innebär att utlösningen vid orgasm hamnar i urinblåsan och sedan kissas ut. Detta tillstånd kan gå tillbaka och du kan åter bli fertil.
Fertilitet efter strålbehandling
Strålbehandling kan påverka fertiliteten om strålarna riktas direkt mot könsorganen eller mot hjärnan, som styr produktionen av hormoner.
Vid strålbehandling är förhållandet mellan dos och biverkning tydligare än vid cytostatikabehandling. Därför går det oftast att säga vilka doser som kan göra dig infertil.
Det finns hjälp att få
Det går att frysa ner spermier, som senare kan användas till konstgjord befruktning. Detta kallas fertilitetsbevarande eller fertilitetsfrämjande åtgärder.
Beroende på din ålder och antal barn sedan tidigare kan du erbjudas att lämna spermier till infrysning innan operation eller cytostatikabehandling.
Regionerna har olika regler för vilken hjälp man kan få med konstgjord befruktning efter en cancerbehandling. Bland annat finns det åldersgränser och regler kring kostnader. Din läkare kan berätta vad som gäller i din region. Läkaren kan också skriva remiss till en reproduktionsmedicinsk mottagning om du behöver det.
Att ha fått tillgång till fertilitetsbevarande åtgärder är ingen garanti för att kunna bli förälder. Men de flesta som vill få barn efter en cancerbehandling lyckas med det, ofta på naturlig väg.
Om du är eller blir infertil kan du få stöd för att hantera det känslomässigt. Prata med din kontaktsjuksköterska eller läkare för att få hjälp.
Använd preventivmedel under och en tid efter behandlingen
Cytostatika och strålbehandling kan skada spermierna. Din partner bör inte bli gravid under din behandling eller 6 månader efter på grund av risken för fosterskador. Risken för graviditet finns även om du får behandling som kan påverka fertiliteten. Använd därför kondom.
Prata med din läkare om vilket preventivmedel som blir bäst för dig. Läkaren kan också svara på hur länge efter behandlingen du bör vänta med att försöka få barn.
> Läs mer på 1177.se. Sök på Fertiliteten efter cancerbehandlingen.
Målet med min behandling
Målet med din behandling är att du ska bli frisk från cancern. Botande behandling kallas också kurativ behandling.
Behandlingen följs upp och kan behöva bytas
Behandlingen följer nationella riktlinjer. Den följs upp med regelbundna kontroller med till exempel datortomografi, blodprov eller läkarundersökningar. Utifrån kontrollerna planeras behandlingen vidare och du kan behöva byta behandling. Du får information av din läkare eller kontaktsjuksköterska via besök, telefon eller brev.
Du kan få flera behandlingar
Ibland rekommenderas du flera olika behandlingar. De kan pågå samtidigt eller efter varandra.
Om du får en behandling inför en annan kallas det neoadjuvant behandling. Till exempel kan du behandlas med onkologisk behandling inför en operation. Målet är då att krympa tumören, så att så mycket som möjligt av den kan tas bort under operationen.
Du kan också få en behandling efter en annan, till exempel onkologisk behandling efter en operation. Det kallas tilläggsbehandling eller adjuvant behandling.
Målet med behandlingen kan ändras
Målet med behandlingen kan ändras efter att den har startat. En botande behandling som inte har botande effekt kan ändras till att ha som mål att lindra symtom och bromsa sjukdomen.
Palliativ vård handlar om att du ska ha ett så bra och meningsfullt liv som möjligt, trots en allvarlig sjukdom. Du kan få palliativ vård oberoende av var du bor. Palliativ vård kan starta tidigt i sjukdomsförloppet och pågå parallellt med övrig vård.
Du kan få palliativ vård under lång tid, samtidigt som du får behandling som bromsar sjukdomen. Genom att tidigt uppmärksamma dina behov av palliativ vård ökar möjligheten till god livskvalitet. Målet med din vård och behandling ska vara tydligt för både dig, dina närstående och vårdpersonalen, och det är viktigt att lägga upp en plan för den fortsatta vården. Du kan till exempel få lindring av symtom som smärta, och stöd genom att prata om det som är viktigt för dig.
Vad är viktigt för mig?
Det är bra om du funderar över vad som är viktigt för dig och vilket stöd du behöver. Om du vill kan du göra det tillsammans med någon som står dig nära.
Du har rätt till samtal om din situation. Närstående kan vara med om du vill. Samtalen kan till exempel handla om följande:
- dina tidigare erfarenheter
- vad du vill och kan göra själv
- dina önskemål och prioriteringar
- din sjukdom och behandling.
Prata med din läkare, kontaktsjuksköterska och kurator om vad som är viktigt för dig. Tillsammans kan ni planera vården så att du känner dig trygg och får det stöd du behöver.
Vilken hjälp kan jag få?
Här är några exempel på hjälp och stöd:
- Du kan få lindring eller förebyggande hjälp mot till exempel smärta, illamående och trötthet.
- Du kan få stöd att hantera känslor som oro eller ångest, eller hantera tankar om livet och döden.
- Du kan få praktisk hjälp, till exempel med intyg eller ekonomisk vägledning så att du kan ordna vardagen på bästa sätt.
- Du kan få hjälpmedel som kan underlätta vardagen.
Tillsammans med vårdpersonalen får du regelbundet uppdatera din plan för vård och behandling utifrån dina behov.
Om det är något du funderar på, tveka inte att fråga din kontaktsjuksköterska eller annan vårdpersonal.
Var kan jag få palliativ vård?
Beroende på vilka behov du har, vad du vill och vad som är möjligt, kan du få palliativ vård till exempel hemma, på ett vård- och omsorgsboende eller på sjukhus. Dina behov och vad du vill kan också ändras när sjukdomen förändras. Till exempel kan du behöva vara en kortare tid på sjukhuset för att sedan vårdas hemma. Ibland kan du behöva få hjälp av flera olika vårdenheter.
> Läs mer på 1177.se. Sök på Planerad vård hemma.
Film: Palliativ vård hjälper dig att leva så bra som möjligt med cancer
Du kan få behandling för att bromsa sjukdomen och lindra symtom även om det inte går att bli av med cancern. Du och din läkare beslutar hur länge behandlingen ska fortsätta. Du kommer fortsatt att få palliativ vård för att du ska må så bra som möjligt.
Cancerbehandling med bromsande och lindrande effekt
När det inte går att bli av med sjukdomen kan du få cancerbehandling med syfte att bromsa sjukdomen, förlänga livet och ge dig en så god livskvalitet som möjligt. Bromsande och symtomlindrande behandling har ofta god effekt på hur du mår och på sjukdomens utveckling och kan pågå så länge som den har önskad effekt. Om en bromsande behandling inte har önskad effekt kan man i många fall byta till en annan.
Med tiden kan effekten bli sämre
Med tiden är det vanligt att cancersjukdomen påverkar dig allt mer. Samtidigt kan cancerbehandlingen med tiden få sämre effekt och i stället ge fler och mer påtagliga biverkningar. Det kan nå en punkt där du inte längre har nytta av den. Tillsammans med din läkare behöver du då överväga om det är lämpligt att avbryta behandlingen.
I sådana situationer kommer du fortfarande att få palliativ vård, som syftar till att förebygga och lindra symtom som sjukdomen orsakar. Målet är att ge dig den bästa möjliga livskvaliteten och hjälpa dig att hantera sjukdomens påverkan på bästa sätt.
Operation
Genom att leva hälsosamt ökar du möjligheterna att operationen går bra och att du mår bättre efteråt. Använd därför tiden före operationen till att förbereda dig. Ibland behöver operationen skjutas upp tills du har bättre förutsättningar att klara den.
Hälsosamma vanor kan göra stor skillnad på både kort och lite längre sikt. Om du opereras akut kan du ändå påverka resultatet genom att leva hälsosamt efter operationen.
Tobak och nikotin
Den som använder tobak får syrebrist i kroppens vävnader, och det är den vanligaste orsaken till komplikationer efter en operation. En annan effekt är att kroppen får sämre förmåga att bilda bindväv, vilket gör att sår läker sämre. Om du slutar att använda tobak minskar risken att få blodpropp, lunginflammation och sårinfektion efter operationen. Såret kommer också att läka bättre.
Tobak och nikotin finns i cigaretter, e-cigaretter, snus och upphettade tobaksprodukter. Du bör därför undvika alla produkter med tobak eller nikotin före och efter operationen.
Råd till dig som använder tobak och nikotin
Avstå från tobak och nikotin så långt före operationen som möjligt, minst 4 och gärna 8 veckor. Prata med vårdpersonalen för att få råd om hur du ska göra. Du kan också få hjälp och stöd av vårdcentralen.
Alkohol
Att dricka alkohol tiden före en operation ökar risken för sårinfektion, urinvägsinfektion och lunginflammation. Alkohol höjer även blodtrycket och ökar risken för blödning och hjärt- och kärlpåverkan. Genom att undvika alkohol så långt före operationen som möjligt kan din kropp återhämta sig från alkoholens negativa effekter.
Du kan få hjälp och stöd av vården med att sluta dricka alkohol.
Narkotika och andra droger
Berätta för din läkare om du använder narkotika eller andra droger innan du ska opereras. Det är säkrast för dig och du kan få hjälp att sluta. Läkaren har tystnadsplikt.
Fysisk aktivitet
Olika former av fysisk aktivitet och träning underlättar en snabb återhämtning och minskar risken för komplikationer efter operationen. En operation försämrar tillfälligt din fysiska förmåga. Om du tränar eller rör på dig extra mycket före operationen ökar blodets förmåga att ta upp syre och blodtrycket sänks. Genom att vara fysiskt aktiv innan du opereras kan du alltså ge hjärtat, kärlen och lungorna ett så bra utgångsläge som möjligt.
Råd om fysisk aktivitet
Hur mycket och hur intensiv fysisk aktivitet du klarar är individuellt, men all rörelse är bättre än ingen rörelse. Den allmänna rekommendationen är att röra på sig så att pulsen ökar och man blir varm och lätt andfådd 150–300 minuter i veckan, eller på en mer ansträngande nivå 75–150 minuter i veckan. Aktiviteten bör spridas över veckan. All rörelse räknas och det behöver inte vara organiserad träning. Om du kan får du gärna röra dig mer än rekommendationen.
Du kan behöva förebyggande andningsträning, om du har en lungsjukdom eller nedsatt fysisk funktion sedan tidigare. Den kan innebära träning av andningsmusklerna eller olika tekniker för att rensa uftvägarna från slem.
Kontakta en fysioterapeut om du behöver råd om fysisk aktivitet och träning inför operationen.
Matvanor
Hälsosamma matvanor och en normal vikt minskar risken för komplikationer såsom trycksår, infektion, dålig sårläkning, hjärtinfarkt och hjärtsvikt. Den stress som kroppen utsätts för under en operation gör att behovet av protein och energi ökar. Se till att få i dig tillräckligt med näring både före och efter operationen, så att du kan återhämta dig bättre.
Om du håller vikten och kan äta som vanligt, kan du följa de kostråd som rekommenderas för allmänheten. Det är bra om du även får i dig extra protein. Bra proteinrika livsmedel är till exempel fisk, kyckling, ägg, nötter, fröer, bönor, ärtor och linser, ost och andra mejeriprodukter.
Om du har minskat i vikt eller har svårt att äta, kan du behöva kontakt med en dietist. Du kan då få kostråd och eventuellt särskilda kosttillägg.
Allmänna råd för hälsosamma matvanor
- Ät regelbundet och tillräckligt.
- Ät mycket grönsaker, frukt och bär.
- Ät mycket fullkorn.
- Ät fisk, bönor, ärtor och linser ofta, och kött ibland.
- Välj nyckelhålsmärkta mejeriprodukter och matfetter.
- Håll igen på det söta, salta och feta – läsk, sötsaker och snacks.
När ska jag kontakta vården?
- Om du har en planerad operation och har svårt att sluta med tobak eller alkohol.
- Om du använder narkotika eller andra droger.
- Om du har svårt att äta och inte får i dig tillräckligt med mat och vätska.
- Om du går ner i vikt.
> Läs mer på livsmedelsverket.se. Sök på Kostråd för vuxna.
> Läs mer på 1177.se. Sök på Levnadsvanor i samband med en operation.
Du ska opereras i narkos, vilket innebär att du är sövd under operationen. Inför narkosen behöver du duscha och tvätta dig noga, och du får inte äta eller dricka något i ett antal timmar före.
I din kallelse får du detaljerad information om hur du ska förbereda dig. Här får du allmän information.
Inskrivning
Inför din operation har du ett inskrivningssamtal. Samtalet genomförs via telefon, video eller som ett besök på sjukhuset. Förbered dig genom att skriva ner dina frågor och ha gärna med en närstående till samtalet. Ibland sker samtalet när du kommer till sjukhuset för operationen.
Om du ska till sjukhuset på ett besök, ta med legitimation och eventuella läkemedel du behöver under dagen. Ta också med din läkemedelslista och eventuellt behandlingskort för blodförtunnande läkemedel. Om du tar naturläkemedel är det viktigt att du berättar det.
Provtagning
Du kan behöva lämna blodprover inför operationen. Antingen gör du det vid inskrivningen eller så får du en remiss för att lämna proverna på en vårdcentral eller ett laboratorium. Du får veta var du kan lämna proverna.
Läkemedel
Inför operationen kan du behöva göra uppehåll med de eventuella läkemedel och naturläkemedel du tar, eller ändra dosen. Du kan också behöva ta nya läkemedel inför operationen. Din läkare berättar vad som gäller för dig.
EKG – mätning av hjärtats aktivitet
Du kan behöva undersökas med EKG, som mäter hjärtats elektriska aktivitet. Det är läkaren som avgör om det behövs.
Duscha
Du ska duscha och tvätta kroppen inför operationen. Efter att du har duschat är det viktigt att du tar på dig rena kläder.
Fasta
Det är viktigt att du fastar före operationen, annars kan du kräkas och få ner maginnehåll i lungorna. Du får alltså inte äta eller dricka ett antal timmar innan du ska sövas. Följ instruktionerna du får.
Ta alltid med dig:
- legitimation
- telefonnummer till närstående
- läkemedel och läkemedelslista
- tidsfördriv, till exempel böcker
- egna anteckningar och frågor
- mobiltelefon, laddare med lång sladd och hörlurar
- sköna kläder som är enkla att ta på.
Ta med dig om du ska stanna över natten:
- inneskor som är stabila och lätta att ta av och på
- extra kläder
- hygienartiklar, till exempel tandborste, tandkräm och hudkräm.
Ta inte med dig:
- värdesaker
- stora summor pengar.
> Läs mer på 1177.se. Sök på Narkos – att bli sövd, EKG och Att lämna blodprov
Ryggbedövning används för att smärtlindra eller helt bedöva underkroppen. Du får bedövningsmedlet i ryggen genom en spruta eller en tunn slang. Du kan behöva en urinkateter tills bedövningen har släppt.
Det finns två metoder för ryggbedövning: epiduralbedövning och spinalbedövning. Det som skiljer dem är hur långt in i ryggraden bedövningsmedlet sprutas.
Hur ska jag förbereda mig?
I kallelsen får du veta hur du ska förbereda dig, när du ska komma till sjukhuset och vart du ska gå.
Så går det till
Du får antingen sitta eller ligga ner när du ska få ryggbedövningen.
Innan du får själva ryggbedövningen kan du få lokalbedövning i huden.
Du kan få ryggbedövningen med en spruta som en engångsdos.
Om du behöver en bedövning som man kan fylla på, lägger man in en kateter som man antingen kan ge flera doser i, eller koppla till en läkemedelspump. Katetern är en tunn plastslang som inte brukar kännas. Denna typ av bedövning kan också användas som smärtlindring efter operationen.
Vid ryggbedövning bedövas nerverna som styr urinblåsan. Därför kan du få en urinkateter som du har kvar tills bedövningen har släppt.
Hur mår jag efteråt?
- Blodtrycket kan sjunka när bedövningen verkar, därför kontrolleras det regelbundet.
- Du kan vara öm i ryggen, ha klåda och få ett blåmärke vid stickstället. Det brukar gå över inom några dagar.
- Om du har varit helt bedövad är det vanligt att skaka och huttra en stund efter operationen.
- Om du har svårt att kissa efter att bedövningen har släppt, kontakta vården.
- Det kan hända att du får huvudvärk efter en ryggbedövning, även om det är ovanligt. Då är det bra att dricka mycket och ta värktabletter. Om det inte går över efter 1–3 dygn kan du få annan behandling.
- Allvarliga och bestående nervskador efter en ryggbedövning är mycket ovanligt.
> Läs mer på 1177.se. Sök på Ryggbedövning vid operation.