Testikelcancer/WF

Specialister rekommenderar en lämplig behandling

När utredningen är klar diskuteras ditt fall oftast på en multidisciplinär konferens där olika specialister deltar. De kommer överens om en lämplig behandling, enligt nordiska riktlinjer för behandling av testikelcancer. Riktlinjerna innehåller rekommendationer för sjukvården om hur cancern ska behandlas enligt bästa medicinska kunskap.

Samma cancerdiagnos kan behandlas olika beroende på att sjukdomens egenskaper varierar. Rekommendationen om behandling ska ta hänsyn till just din situation och dina förutsättningar, men ska inte påverkas av var i landet du får vård.

Tumörer är känsliga för olika typer av behandling

Tumörer har olika egenskaper som bland annat påverkar hur snabbt de växer och vilken typ av behandling de är känsliga för.

Annat som påverkar rekommendationen

Andra faktorer som kan påverka vilken behandling du rekommenderas är om cancercellerna har spridit sig till exempel till lymfkörtlarna, lungorna eller andra delar av kroppen. Storleken på tumören kan också ha betydelse, liksom hur du mår och dina andra sjukdomar och läkemedel. Vad du själv vill och behöver vägs också in.

Ofta kombineras olika behandlingar

Testikelcancer behandlas med operation, ofta i kombination med olika typer av cytostatika.

Du diskuterar rekommendationen med din läkare

Du diskuterar tillsammans med din läkare, och ni kommer överens om vilken behandling du ska få. Du har alltid rätt att tacka nej till behandling. Närstående har inte rätt att bestämma.

Om du inte är nöjd med rekommendationen har du rätt till en ny medicinsk bedömning av en annan specialist.

Behandlingen kan ändras med tiden

Din behandling kan komma att ändras allteftersom den följs upp, och man ser hur sjukdomen svarar på behandlingen och hur du mår. 

Prata med din kontaktsjuksköterska eller läkare om du har frågor om dina möjligheter att få barn. Innan behandlingen börjar ska de berätta hur fertiliteten kan påverkas, och fungera som stöd om du behöver prata mer om detta.  

Fertilitet efter operation

Vid testikelcancer tas bara den sjuka testikeln bort. Den andra testikeln producerar oftast spermier och därför är det många som behåller sin fertilitet efter en operation. Om båda testiklarna har opererats bort blir man infertil.

Fertilitet under och efter cytostatikabehandling

Cytostatikabehandling kan minska din produktion av könshormoner. Det kan leda till att spermieproduktionen upphör.

Det är svårt att säga i förväg om du kommer att bli infertil av behandlingen, men ju högre cytostatikadoser och ju äldre du är, desto större är risken.  

Fertilitet efter körtelutrymning i magen

I vissa fall behöver man utföra en operation där man tar bort lymfkörtlar i magen. Om man under operationen kommer åt nerverna till sädesledarna kan detta påverka din utlösning. Du får då torr utlösning, vilket innebär att utlösningen vid orgasm hamnar i urinblåsan och sedan kissas ut. Detta tillstånd kan gå tillbaka och du kan åter bli fertil.

Fertilitet efter strålbehandling

Strålbehandling kan påverka fertiliteten om strålarna riktas direkt mot könsorganen eller mot hjärnan, som styr produktionen av hormoner. 
Vid strålbehandling är förhållandet mellan dos och biverkning tydligare än vid cytostatikabehandling. Därför går det oftast att säga vilka doser som kan göra dig infertil.

Det finns hjälp att få

Det går att frysa ner spermier, som senare kan användas till konstgjord befruktning. Detta kallas fertilitetsbevarande eller fertilitetsfrämjande åtgärder.

Beroende på din ålder och antal barn sedan tidigare kan du erbjudas att lämna spermier till infrysning innan operation eller cytostatikabehandling.

Regionerna har olika regler för vilken hjälp man kan få med konstgjord befruktning efter en cancerbehandling. Bland annat finns det åldersgränser och regler kring kostnader. Din läkare kan berätta vad som gäller i din region. Läkaren kan också skriva remiss till en reproduktionsmedicinsk mottagning om du behöver det.  

Att ha fått tillgång till fertilitetsbevarande åtgärder är ingen garanti för att kunna bli förälder. Men de flesta som vill få barn efter en cancerbehandling lyckas med det, ofta på naturlig väg.

Om du är eller blir infertil kan du få stöd för att hantera det känslomässigt. Prata med din kontaktsjuksköterska eller läkare för att få hjälp.

Använd preventivmedel under och en tid efter behandlingen

Cytostatika och strålbehandling kan skada spermierna. Din partner bör inte bli gravid under din behandling eller 6 månader efter på grund av risken för fosterskador. Risken för graviditet finns även om du får behandling som kan påverka fertiliteten. Använd därför kondom.

Prata med din läkare om vilket preventivmedel som blir bäst för dig. Läkaren kan också svara på hur länge efter behandlingen du bör vänta med att försöka få barn.

> Läs mer på 1177.se. Sök på Fertiliteten efter cancerbehandlingen.  

Testosteron är ett hormon som är viktigt för bland annat energi, humör och sexuell funktion men även för muskelmassa. Brist på testosteron ökar på lång sikt dessutom risken för benskörhet och hjärt-kärlsjukdom. Du som har genomgått orkidektomi, fått behandling med cytostatika eller strålbehandling kan få minskade nivåer av testosteron. Om båda dina testiklar har opererats bort behöver du läkemedel som ersättning.

Värdet kontrolleras vid uppföljning

Ditt testosteronvärde kontrolleras regelbundet i uppföljningen efter din cancerbehandling. Den första kontrollen av ditt testosteronvärde görs vanligtvis ett år efter avslutad behandling. Testosteronvärdet mäts med ett blodprov.

Symtom på låg testosteronnivå

Detta kan vara tecken på låga nivåer av testosteron:

• känsla av trötthet och minskad energi
• sömnsvårigheter
• humörsvängningar eller nedstämdhet
• minskad muskelstyrka och ökad fettmassa
• minskad kroppsbehåring
• minskad sexuell lust och funktion.

Råd om egenvård

Regelbunden motion och fysisk aktivitet kan hjälpa dig att känna dig piggare och bibehålla muskelmassa.

Övervikt kan i sig vara en orsak till testosteronbrist.

Behandling vid låg testosteronnivå

Om du har lågt testosteronvärde och symtom på detta finns möjlighet att få testosteronersättning i form av gel eller spruta. Gelen tar du själv varje dag. Sprutan får du ungefär var 10–12:e vecka via sjukvården.

Behandling med botande syfte kallas också kurativ behandling.

Behandlingen följs upp och kan behöva bytas

Behandlingen följer nordiska riktlinjer. Den följs upp med regelbundna kontroller med till exempel röntgenundersökningar, blodprov eller läkarundersökningar. Utifrån kontrollerna planeras behandlingen vidare och du kan behöva byta behandling. Du får information av din läkare eller kontaktsjuksköterska via besök, telefon eller brev.

Du kan få flera behandlingar

Du kan få en behandling efter en annan, till exempel cytostatika efter en operation. Det kallas tilläggsbehandling eller adjuvant behandling. Detta minskar risken för återfall.

Palliativ vård ges när sjukdomen inte längre går att bota. Vården består då av behandlingar och stöd för att du ska kunna ha ett så aktivt, meningsfullt och bra liv som möjligt. Alla delar av livet och tillvaron räknas.

Du kan få palliativ vård under lång tid och samtidigt som du får behandling som bromsar sjukdomen och förlänger livet. Ju tidigare palliativ vård sätts in, desto större chans att du får god livskvalitet trots svår sjukdom.

Vad är viktigt för mig?

Det är bra om du, gärna tillsammans med dina närstående, funderar över vad som är viktigt för dig och er och vilket stöd ni behöver.

Du bör erbjudas ett samtal om dina resurser, erfarenheter och behov utifrån att du ska ha det så bra som möjligt. Samtalet bör också handla om dina önskemål, prioriteringar och information om förväntat sjukdomsförlopp samt målet med din behandling.

Prata med din läkare och kontaktsjuksköterska, så att ni tillsammans kan planera vården så att du känner dig trygg och får det stöd du behöver.

Vilken hjälp kan jag få?

Här är några exempel på hjälp och stöd:

• Du kan få lindring eller förebyggande hjälp mot till exempel smärta, illamående och trötthet.
• Du kan få stöd att hantera känslor som oro eller ångest, eller hantera tankar om livet och döden.
• Du kan få vägledning så att du kan ordna tillvaron med ekonomin eller dina närstående.
• Du kan få hjälpmedel som kan underlätta vardagen.
• I samråd med vårdpersonalen får du fylla i och regelbundet uppdatera vårdplanen för omvårdnad, medicinska behov och rehabiliteringsbehov.
• Du får veta vart du och dina närstående kan vända er för rätt kompetens.

Var kan jag få palliativ vård?

Var du kan få den palliativa vården beror på hur du mår, vad du vill och vad som är möjligt. Dina behov kan också förändras när sjukdomen utvecklas. Ibland kan du behöva få hjälp av flera olika vårdenheter. Du kan till exempel vårdas växelvis på en palliativ avdelning och hemma. 
Du och dina närstående kommer regelbundet att prata med vårdteamet om hur behoven ser ut och hur den palliativa vården fungerar för dig.

> Läs mer på 1177.se. Sök på Palliativ vård - att förlänga livet eller lindra symtom och Planerad vård hemma.

I din kallelse får du detaljerad information om hur du ska förbereda dig. Här får du allmän information.

Inskrivning

Inför din operation har du ett inskrivningssamtal. Samtalet genomförs via telefon, video eller som ett besök på sjukhuset. Förbered dig genom att skriva ner dina frågor och ha gärna med en närstående till samtalet. Ibland sker samtalet när du kommer till sjukhuset för operationen.

Om du ska till sjukhuset på ett besök, ta med legitimation och eventuella läkemedel du behöver under dagen. Ta också med din läkemedelslista och eventuellt behandlingskort för blodförtunnande läkemedel. Om du tar naturläkemedel är det viktigt att du berättar det.

Provtagning

Du kan behöva lämna blodprover inför operationen. Antingen gör du det vid inskrivningen eller så får du en remiss för att lämna proverna på en vårdcentral eller ett laboratorium. Du får veta var du kan lämna proverna.

Läkemedel

Inför operationen kan du behöva göra uppehåll med de eventuella läkemedel och naturläkemedel du tar, eller ändra dosen. Du kan också behöva ta nya läkemedel inför operationen. Din läkare berättar vad som gäller för dig.

EKG – mätning av hjärtats aktivitet

Du kan behöva undersökas med EKG, som mäter hjärtats elektriska aktivitet. Det är läkaren som avgör om det behövs.

Duscha

Du ska duscha och tvätta kroppen inför operationen. Efter att du har duschat är det viktigt att du tar på dig rena kläder.

Fasta

Det är viktigt att du fastar före operationen, annars kan du kräkas och få ner maginnehåll i lungorna. Du får alltså inte äta eller dricka ett antal timmar innan du ska sövas. Följ instruktionerna du får.

Ta alltid med dig:

• legitimation
• telefonnummer till närstående
• läkemedel och läkemedelslista
• tidsfördriv, till exempel böcker
• egna anteckningar och frågor
• mobiltelefon, laddare med lång sladd och hörlurar
• sköna kläder som är enkla att ta på.

Ta med dig om du ska stanna över natten:

• inneskor som är stabila och lätta att ta av och på
• extra kläder
• hygienartiklar, till exempel tandborste, tandkräm och hudkräm.

Ta inte med dig:

• värdesaker
• stora summor pengar.

> Läs mer på 1177.se. Sök på Narkos – att bli sövd, EKG och Att lämna blodprov.

I din kallelse får du veta hur du ska förbereda dig, när du ska komma till sjukhuset och vart du ska gå. Här får du allmän information.

Innan du ska sövas

På sjukhuset får du byta om till särskilda kläder och låsa in dina saker i ett skåp. Du får lägga dig i en säng eller sitta i en fåtölj när du väntar på din tur.

Du får en perifer venkateter, PVK, i ett blodkärl i handen eller armen. Venkatetern är en tunn plastslang som gör att du kan få läkemedel och dropp direkt i blodet.

Personalen följer dig till operationsavdelningen när det är dags för din undersökning eller operation.

Så går det till att sövas

När det är dags att sövas får du sömnmedel i venkatetern. Du får andas extra syrgas i en mask framför munnen och nästan.

När du är sövd övervakar narkospersonalen dig och ditt hjärtas och dina lungors funktion.

När du vaknar

När du vaknar har du redan förts till en uppvakningsavdelning. Personalen där tar hand om dig tills du kan komma till en vårdavdelning eller gå hem.

I samband med en operation i narkos kan du få dropp och ibland urinkateter.

> Läs mer på 1177.se. Sök på Narkos och Venkateter i armen eller handen.

Det finns två metoder för ryggbedövning: epiduralbedövning och spinalbedövning. Det som skiljer dem är hur långt in i ryggraden bedövningsmedlet sprutas.

Hur ska jag förbereda mig?

I kallelsen får du veta hur du ska förbereda dig, när du ska komma till sjukhuset och vart du ska gå.

Så går det till

Du får antingen sitta eller ligga ner när du ska få ryggbedövningen.

Innan du får själva ryggbedövningen kan du få lokalbedövning i huden.

Du kan få ryggbedövningen med en spruta som en engångsdos.

Om du behöver en bedövning som man kan fylla på, lägger man in en kateter som man antingen kan ge flera doser i, eller koppla till en läkemedelspump. Katetern är en tunn plastslang som inte brukar kännas. Denna typ av bedövning kan också användas som smärtlindring efter operationen.

Vid ryggbedövning bedövas nerverna som styr urinblåsan. Därför kan du få en urinkateter som du har kvar tills bedövningen har släppt.

Ryggbedövning kan ges genom en kateter, en tunn slang i ryggen

Hur mår jag efteråt?

• Blodtrycket kan sjunka när bedövningen verkar, därför kontrolleras det regelbundet.
• Du kan vara öm i ryggen, ha klåda och få ett blåmärke vid stickstället. Det brukar gå över inom några dagar.
• Om du har varit helt bedövad är det vanligt att skaka och huttra en stund efter operationen.
• Om du har svårt att kissa efter att bedövningen har släppt, kontakta vården.
• Det kan hända att du får huvudvärk efter en ryggbedövning, även om det är ovanligt. Då är det bra att dricka mycket och ta värktabletter. Om det inte går över efter 1–3 dygn kan du få annan behandling.
• Allvarliga och bestående nervskador efter en ryggbedövning är mycket ovanligt.

> Läs mer på 1177.se. Sök på Ryggbedövning vid operation

Så går det till

Operationen tar ungefär en timme.

Du är sövd under operationen. Du får också lokalbedövning i huden.

Urologen gör ett snitt i huden ovanför ljumsken och testikeln kan sedan lyftas upp från pungen, genom ljumskkanalen och ut genom snittet. Sädesledare och blodkärl delas av.

Eventuellt tas ett vävnadsprov från den andra testikeln för att undersöka så att det inte finns förstadier till cancer där. Du kommer att informeras om vad som är aktuellt för dig.

Huden sys med stygn.  

Den bortopererade testikeln och eventuellt vävnadsprov skickas för analys.    

Vid orkidektomi tas en testikel bort genom ett snitt i ljumsken.

Hur mår jag efteråt?

De flesta går hem från sjukhuset samma dag.

Det är normalt med viss smärta de första veckorna efter operationen. Du kan ta receptfri smärtlindring med paracetamol. Om du behöver starkare smärtlindring får du recept av din urolog.

Det är vanligt med svullnad och blåmärken i och runt operationsområdet samt penisen och pungen i ett par veckor.

Det finns inga särskilda restriktioner du ska följa när det gäller att röra på dig eller göra tunga lyft. Undvik aktiviteter som gör ont. Prata med din kontaktsjuksköterska om du är osäker på vad som gäller för dig.

När du lämnar sjukhuset kommer du att ha ett förband över operationssåret i ljumsken. Detta kan du ta bort efter ungefär en vecka. Om du har ett förband på pungen kan det tas bort dagen efter operationen.

Sjukskrivning

Hur länge du behöver vara sjukskriven beror på vad du arbetar med och hur du mår.

Uppföljning

När svaret på analysen av testikeln är klart kommer du att få information om detta och planering för nästa steg. Uppföljning och behandling görs på en onkologisk klinik.

Du kan få en testikelprotes

Det finns möjlighet att få en testikelprotes istället för den testikel som opereras bort. Protesen kan opereras in vid samma tillfälle som när din testikelcancer opereras bort, eller vid ett senare tillfälle. En testikelprotes kan kännas något fastare än din naturliga testikel.

Testosteronet påverkas oftast inte

Den testikel du har kvar producerar oftast tillräckligt med testosteron. 

Så går det till

Operationen kan göras med robotassisterad titthålsteknik eller öppen teknik. Vilken operationsteknik som är aktuell för dig bestäms av urologen och beror på antalet metastaser, hur de sitter och ditt fysiska tillstånd. Beroende på tumörutbredning och vilken operationsteknik som används kan operationen ta 2–6 timmar.

Du är sövd under operationen. Du får vara på uppvakningsavdelningen tills du kommer tillbaka till vårdavdelningen. Det kan ta ett par timmar till något dygn.

Under operationen får du en urinkateter. Om du har fått ryggbedövning tas urinkatetern bort tidigast 6 timmar efter att slangen i ryggen är borttagen. Vid annan smärtlindring kan urinkatetern tas bort när du har kommit upp och kan röra på dig tillräckligt.

Ibland läggs ett dränage in under operationen. Det är en tunn plastslang som leder ut vätska från sårområdet. Sårvätskan samlas i en påse. Ibland får du gå hem med dränaget. Det tas då bort på ditt hemsjukhus när du inte längre behöver det.

Operation med robotassisterad titthålsteknik

Genom 5–6 centimeterstora snitt i nedre delen av magen förs operationsinstrument in. Instrumenten är kopplade till en robot som styrs av urologen. Snitten stängs oftast med stygn eller agraffer.

Vid robotassisterad titthålsoperation styr urologen en robot som styr instrumenten.

Vid en operation med titthålsteknik gör urologen hål genom huden.

Operation med öppen teknik

Urologen gör ett snitt från bröstbenet ner till blygdbenet. Snittet stängs med stygn som försvinner av sig själva eller med agraffer.

Vid en operation med öppen teknik gör urologen ett snitt från bröstbenet ner till blygdbenet.

Efter operationen

Efter operationen är du kvar på vårdavdelningen 2–7 dagar.

Du kan få ont i axlarna eller över bröstet efter en operation med robotkirurgi. Det beror på två saker: dels lutas operationsbordet med huvudändan neråt under operationen och dels fylls magen med gas för att urologen ska se och komma åt att operera.

Du kommer att erbjudas smärtlindring. Vilken typ av smärtlindring du får beror på vilken operation som utförs. Det är viktigt att du berättar om du har ont.

Den första tiden efter utskrivningen ska du inte bära tungt. Fråga läkaren som skriver ut dig vad som gäller för dig.

Det finns risk att du inte får utlösning vid orgasm efter operationen. Det beror på att nerver som styr utlösningen kan bli påverkade under operationen. Sädesvätskan hamnar då i urinblåsan, och du kommer att kissa ut den nästa gång du kissar. Det påverkar oftast inte känslan vid orgasm negativt.

Sjukskrivning

Hur länge du behöver vara sjukskriven beror på vad du arbetar med och hur du mår.

Uppföljning

Uppföljningen görs hos din ordinarie onkologklinik.

Fysisk aktivitet efter en operation bidrar till att

• få i gång blodcirkulationen, vilket förbättrar sårläkningen och minskar risken för lunginflammation och blodpropp i benen
• få i gång tarmarna och minska risken för förstoppning och illamående
• förbättra lungfunktionen, vilket minskar risken för lunginflammation och slem i lungorna
• minska risken för stela leder och svaga muskler.

Du bör komma igång och röra på dig så snart som möjligt efter operationen. Personalen visar dig hur du bäst tar dig upp och rör dig utan att belasta operationssåret. Det är oftast bra att vara uppe så mycket du orkar och att sitta upp när du äter.

Om du ligger ner mycket bör du röra på fötterna fram och tillbaka. Det ökar blodcirkulationen och minskar risken för till exempel blodpropp.

Efter operationen, på sjukhuset

Efter operationen bör du ligga i sängen så lite som möjligt och vara fysiskt aktiv så snart du kan. Efter större operationer är det vanligt att behöva ligga i sängen en kortare eller längre period. Men du återhämtar dig snabbare och får färre komplikationer om denna period blir så kort som möjligt. Att sitta upp i sängen eller på en stol, stå och gå förbättrar många av kroppens funktioner. All rörelse är betydelsefull.

Trampa med fötterna om du ligger mycket i sängen.

Andningsträning

Att sitta upp och vara fysiskt aktiv minskar risken för komplikationer som lunginflammation, men ibland behövs också andningsträning. I så fall kan du rekommenderas olika andningsövningar med eller utan hjälpmedel. Du bör träna ofta eftersom effekten är kort. Rekommendationen är varje vaken timme under den första tiden efter operationen. Träna enligt de instruktioner du får av vårdpersonalen.

Efter utskrivning

Målet är att du ska återgå till din vanliga eller en högre funktionsnivå än före operationen. Under tiden såret läker, vanligtvis 6–8 veckor, kan du behöva undvika tyngre belastning som styrketräning och tunga lyft, men oftast går det bra med lättare fysisk aktivitet. Fysisk aktivitet kan leda till snabbare återhämtning och läkning. Hur lång tid det tar innan operationssåret är läkt beror bland annat på vilken operationsteknik som använts.

Starta med lugnare aktiviteter som promenader, cykling eller lättare övningar och öka på belastningen allteftersom. Det är vanligt att vara trött, men försök ändå att vara så aktiv du kan.

Råd om fysisk aktivitet kan du få från en fysioterapeut och annan vårdpersonal. Du kan också få fysisk aktivitet på recept, FaR.

> Läs mer på 1177.se. Sök på FaR - fysisk aktivitet på recept.

För att skydda såret bör du sätta dig genom att först lägga dig på sidan. Då använder du inte magmusklerna lika mycket.

Gör så här:

Böj benen.

Lägg dig på sidan.

För ut benen över sängkanten. Tryck dig upp till sittande med hjälp av dina armar.

För att lägga dig ner, följ bilderna i omvänd ordning.

 

Den initiala utredningen och operationen av testikeln görs hos urologen. Om du ska få medicinsk behandling görs det hos onkologen. Uppföljning efter avslutad behandling görs också hos onkologen.

Vanliga undersökningar och provtagningar

Vid utredningen är det vanligt att gå igenom några av följande undersökningar och provtagningar:

• Ultraljud av testiklarna. Detta kan ge läkaren en indikation på om det är testikelcancer.
• Blodprover, för att upptäcka förhöjda tumörmarkörer i blodet.
• Klinisk undersökning, till exempel att läkaren lyssnar på hjärtat och lungorna och känner på testiklarna och magen.
• Datortomografi, för att undersöka om cancern bara finns i testikeln eller om den har spridit sig till andra delar av kroppen.
• Vävnadsprov, biopsi, tas ibland från den friska testikeln i samband med operationen.

Vid testikelcancer kan cancerceller spridas till lymfkörtlar, ofta i magen, eftersom testiklarnas lymfsystem naturligt dräneras dit. Därför är det viktigt att undersöka lymfkörtlarna som en del av cancerutredningen.

Du kan behöva gå igenom fler undersökningar och provtagningar. Vilka som blir aktuella för dig beror på vilka symtom du har och resultatet av de undersökningar som har gjorts.

Möjlighet att frysa ner spermier

Du kan få möjlighet att frysa ner spermier inför operationen där man tar bort testikeln, eller inför medicinsk behandling.

Specialister diskuterar resultatet vid en konferens

När alla svar på dina undersökningar och provtagningar är klara, håller man ofta en multidisciplinär konferens, MDK. Där deltar flera olika specialister som urolog, röntgenläkare, onkolog, patolog och kontaktsjuksköterska. De bedömer gemensamt resultatet av din utredning, och diskuterar fram en rekommendation till nästa steg.

När får jag resultatet?

När utredningen börjar ska du få veta ungefär när du får resultatet av utredningen och den multidisciplinära konferensen. Resultatet får du vid en läkarkontakt, och du och läkaren diskuterar då gemensamt nästa steg.

Utredningen följer oftast ett standardiserat vårdförlopp

Utredningen av de flesta cancerdiagnoser ska följa ett standardiserat vårdförlopp, SVF. Det innebär att alla ska utredas och bedömas så lika som möjligt och utan onödig väntan. Vårdförloppet talar om vilka undersökningar som ingår i utredningen av en viss cancerdiagnos och hur lång tid utredningen bör ta.

Ett standardiserat vårdförlopp startar om det finns ett eller flera symtom och provsvar som klassas som välgrundad misstanke om någon cancerdiagnos. Vilka dessa symtom och provsvar är varierar mellan olika typer av cancer.

Många som utreds enligt standardiserade vårdförlopp visar sig inte ha cancer, utan symtomen beror på något annat. Att utredas enligt ett standardiserat vårdförlopp är därför inte samma sak som att få en cancerdiagnos.

Du kan bli kallad till undersökningar och besök med kort varsel. Det är därför viktigt att du meddelar vården dina aktuella kontaktuppgifter.

> Läs mer på 1177.se. Sök på Att få vård enligt ett vårdförlopp. 

En del personer har en ärftligt ökad risk att få cancer. Det beror på en medfödd genförändring. Gener är samma sak som arvsanlag. Alla har gener. Du har ärvt dina gener från de två personer som bidrog med ägget och spermien när du bildades. De är dina genetiska föräldrar.

Även om man har en ärftligt ökad risk är det inte säkert att man får cancer.

När görs en ärftlighetsutredning?

För att ta reda på om din cancer har en ärftlig orsak behövs en utredning. Det är frivilligt att delta i utredningen och att lämna blodprov, om du erbjuds att göra det.

Vid vissa cancerformer är det vanligare att det finns en ärftlig orsak.

Det är vårdpersonalen som bedömer om en ärftlighetsutredning behövs. Bedömningen kan gå till på olika sätt. Du kan få svara på frågor eller fylla i ett formulär, till exempel om vilka släktingar som har haft cancer. Ibland kan utredaren behöva ta del av dina släktingars journaler.

Så går det till

Utredningen görs på den klinik där du får behandling mot cancer, eller vid en cancergenetisk mottagning. Du får lämna ett särskilt blodprov som kallas anlagsbärartest. Blodprovet kan visa om det finns en ärftlig orsak till cancern.

Om man inte hittar någon genförändring

Det är ganska vanligt att det inte går att hitta någon genförändring. Det innebär oftast att du inte har någon ärftligt ökad risk för cancer.

Vad händer om jag har en ärftligt ökad risk för cancer?

Om du har en medfödd genförändring kan det påverka vilken cancerbehandling du får.

En del genförändringar ökar risken för mer än en sorts cancer. Beroende på vilken gen förändringen sitter i kommer du att få ett individuellt anpassat kontrollprogram.

En genförändring kan ha funnits i en släkt i flera generationer. Förändringen kan också uppstå hos en person som blir den första i sin släkt att kunna föra den vidare. Genförändringar kan föras vidare från föräldrar till barn. Men det är inte säkert att förändringen förs vidare till ett barn som ärver gener från dig.

En ärftligt ökad risk för cancer kan alltså ha betydelse inte bara för dig, utan även för dina genetiska släktingar. Du kommer att få hjälp av en cancergenetisk mottagning med hur du ska informera dina släktingar.

> Läs mer på 1177.se. Sök på Ärftligt ökad risk för cancer

En del av reproduktionssystemet

Testiklarna är en del av mannens reproduktionssystem och ligger i pungen. Testiklarna bildas under fosterstadiet i bukhålan, intill bakre bukväggen i höjd med njurarna. De flyttar sig sedan neråt och når till sist pungen genom en kanal i vardera ljumsken. Testiklarna brukar ha nått pungen innan man föds eller en kort tid efteråt.

Producerar spermier och testosteron

Testiklarnas viktigaste uppgifter är att producera spermier och det manliga könshormonet testosteron. Spermierna är de celler som behövs för befruktning och bildas i testiklarnas små, slingrande kanaler, kallade sädeskanaler. På utsidan av sädeskanalerna finns celler som producerar testosteron. Detta hormon spelar en viktig roll för att utveckla kroppens manliga egenskaper, som skäggväxt, röstförändringar och muskeluppbyggnad.

Testiklarna fungerar även genom att lagra spermier innan de lämnar kroppen. Detta sker i bitestiklarna, som sitter ovanpå testiklarna och också deltar i mognadsprocessen av spermierna.

Pungen reglerar temperaturen

Pungen hjälper till att reglera temperaturen för testiklarna, eftersom spermieproduktionen är beroende av en något lägre temperatur än kroppens inre temperatur. Pungen kan anpassa sig genom att dra ihop sig när det är kallt, och slappna av när det är varmt, för att hålla rätt miljö för testiklarna. 

Spermierna bildas i sädeskanalerna, lagras i bitestikeln och lämnar kroppen genom sädesledaren.

Lymfkörtlar är små bönformade organ som är en del av kroppens lymfsystem. De finns i

hela kroppen och fungerar som filter för att fånga upp och bekämpa skadliga ämnen, som virus och bakterier. Lymfkörtlar innehåller vita blodkroppar som spelar en viktig roll i kroppens immunförsvar.

Du har flest lymfkörtlar på halsen, i armhålorna och i ljumskarna, men de finns också djupt inne i kroppen, till exempel i bröstkorgen och magen. Genom lymfkärl transporteras lymfvätska mellan lymfkörtlarna och de renar vätskan från skadliga ämnen innan den förs tillbaka till blodomloppet.

Lymfsystemet består av lymfkörtlar och ett nätverk av lymfkärl. Lymfkärlen transporterar lymfvätska mellan lymfkörtlarna.

> Läs mer på 1177.se. Sök på Så fungerar lymfsystemet. 

I min vårdplan får du information om din sjukdom, behandling och rehabilitering och dina rättigheter. Du får också individuellt anpassade råd om egenvård, alltså vad du kan göra själv för att må bättre och sådant som sjukvården överlåter åt dig att göra. Råden du får i Min vårdplan ska vara kopplade till den planering du och vårdpersonalen gör tillsammans, så att du själv kan medverka på bästa sätt i din rehabilitering. Det ska vara tydligt för dig vilken planering som gäller.

Min vårdplan ska bidra till att du

• känner dig trygg, informerad och delaktig
• har inflytande över det som är viktigt för dig 
• förstår vad som händer i din vård och behandling
• vet hur du kan stärka din hälsa före, under, mellan och efter behandlingsperioderna.

Du och kontaktsjuksköterskan, eller annan vårdpersonal, uppdaterar Min vårdplan tillsammans när vården och behandlingen ändras på ett sätt som har betydelse för dig.

Du aktiverar innehåll till Min vårdplan och planerar vården tillsammans med din kontaktsjuksköterska eller annan vårdpersonal.

Vad innehåller Min vårdplan?

Innehållet i Min vårdplan anpassas efter dina behov och önskemål. Det betyder att alla patienter har olika Min vårdplan. Du kan också bidra själv genom att skatta hur du mår, kommunicera med vårdpersonalen och vara delaktig i planeringen. Viss information är dock alltid med, eftersom den gäller alla som behandlas för din typ av cancer.

Informationen i Min vårdplan går att läsa som en bok från början till slut. Men den är mer tänkt som ett uppslagsverk som du kan komma tillbaka till när planeringen eller förutsättningarna ändras, eller när du vill läsa på om någon del.

Vem tar fram Min vårdplan?

Min vårdplan tas fram av Regionala cancercentrum i samverkan, RCC. Innehållet kvalitetsgranskas och uppdateras regelbundet.

Prata med din kontaktsjuksköterska eller annan vårdpersonal om du undrar över något i Min vårdplan.

Så kan du förbereda dig

Inför ditt besök kan du förbereda dig genom att skriva ner vad du vill berätta och fråga om. Du kan få fylla i ett formulär med frågor om hur du mår inför ditt besök.

Tänk igenom detta före besöket:

• Vilka är dina förväntningar på besöket?
• Är det något särskilt som besvärar dig?
• Vad är viktigt för dig just nu?
• Vilka frågor vill du ha svar på?

Du har rätt att förstå

När du besöker vården är det viktigt att du förstår vad som sägs och vad det innebär. Du har rätt att få information som är anpassad till dig. Du kan till exempel få hjälp av en tolk om du har nedsatt syn eller hörsel, eller om du har svårt att tala eller förstå svenska. Kontakta mottagningen före besöket och säg att du behöver en tolk. Om du har svårt att förstå information på grund av en funktionsnedsättning kan du ibland få hjälp av en arbetsterapeut.

Ha gärna med dig en närstående, som kan vara ett stöd och hjälpa till att komma ihåg vad som sägs. Det är alltid du som bestämmer om dina närstående ska få ta del av informationen. Personalen kommer att fråga vem de får lämna uppgifter till. Avsluta gärna mötet med att repetera vad du har uppfattat och stäm av att du har förstått rätt.

Om du har svårt att förstå informationen i Min vårdplan eller på andra webbsidor kan du använda ett verktyg i webbläsaren för att översätta det du ser på skärmen till ditt språk. Fråga vårdpersonalen hur du kan göra.

> Läs mer på 1177.se. Sök på Tolkning till mitt språk eller Tolktjänster för dig som har en funktionsnedsättning.

Du kan erbjudas ett digitalt vårdmöte

Vissa mottagningar erbjuder digitala vårdmöten. Då kopplar du upp dig via telefon, surfplatta eller dator till ett videosamtal med vården. Ett digitalt vårdmöte fungerar som ett vanligt besök, men du behöver inte åka till sjukhuset för att träffa till exempel din kontaktsjuksköterska, läkare eller fysioterapeut.

Du kan behöva gå igenom undersökningar och provtagningar i anslutning till digitala vårdmöten. I så fall får du veta hur du ska göra.

Du har rätt att vara delaktig

Du har rätt att vara delaktig i din vård och få information om

• ditt hälsotillstånd
• vilka alternativ du har för undersökningar, vård och behandlingar
• vilka för- och nackdelar som finns med olika undersökningar och behandlingar
• när och hur du ska få svar på dina undersökningar och provtagningar
• när och hur du kan förvänta dig att få vård och hjälp vid biverkningar och symtom
• vart du ska vända dig om du blir sämre
• vilken vård du kan behöva efter behandlingen och hur uppföljningen ser ut
• vad du kan göra själv eller med hjälp av en närstående eller personlig assistent.

Genom att vara delaktig ökar du möjligheten att påverka och få det stöd du behöver.

> Läs mer på 1177.se. Sök på Tips inför ditt besök i vården och Videosamtal med vården.

Var källkritisk

Det forskas mycket om cancer. Kunskapen om olika typer av cancer ökar därför snabbt, liksom tillgången på nya effektiva behandlingar. Men det krävs mycket kunskap för att tolka forskningsresultat. Därför återges slutsatserna från forskningen inte alltid helt korrekt i medierna. Ovetenskapliga och rent felaktiga uppgifter om cancer och cancerbehandlingar kan också få stor spridning i till exempel sociala medier. Det är därför viktigt att du tar ställning till om källan till informationen verkar trovärdig och pålitlig. Utvecklingen går också så snabbt att det är viktigt att ta reda på när informationen eller forskningen de hänvisar till publicerades.

Vilka informationskällor finns?

Vården i Sverige utgår från vårdprogram och nationella riktlinjer där aktuell och bästa tillgängliga kunskap finns samlad. Det du läser i Min vårdplan stämmer överens med vad som står i de nationella vårdprogrammen för cancersjukdomar och ska spegla den vård som ges vid svenska sjukhus. Dessutom är innehållet utvalt så att du bara får den information som är aktuell för dig.

Min vårdplan innehåller även länkar till andra webbplatser med innehåll som är kontrollerat och faktagranskat, till exempel 1177 och Livsmedelsverket.

Ibland vill du kanske läsa mer om sjukdomen. En del läser då direkt i vårdprogrammen eller i nationella kvalitetsregister. Det är viktigt att tänka på att informationen som står där är avsedd för vårdpersonal och beskriver hur det ser ut på gruppnivå. Information från register kan också behöva tolkas i ett sammanhang, till exempel när data samlades in.

Patientföreningarna kan vara en bra källa till information. Ibland kan man via deras webbplatser ställa frågor till en expert eller en chattbot, eller prata med andra som har samma sjukdom som du. Tänk på att den som svarar på frågorna inte har all information om just dig och din sjukdom och sällan kan ge exakta svar om din situation.

Fråga vårdpersonalen om du är osäker

Fråga gärna vårdpersonalen om du känner dig osäker på något du har läst om cancer, till exempel på internet.

Du och dina närstående kan även kontakta Cancerlinjen eller Cancerrådgivningen, där erfaren vårdpersonal svarar på allmänna frågor om cancer.

Cancerlinjen, Cancerfonden

> Webbplats: cancerfonden.se. Sök på Cancerlinjen.
> Telefon: 010-199 10 10

Cancerrådgivningen

> Webbplats med chatt: cancercentrum.se. Sök på Cancerrådgivningen.
> Telefon: 08-123 138 00

När du är inloggad på 1177 har du tillgång till tjänster som kompletterar informationen i Min vårdplan. Du kan till exempel

• se dina bokade tider, på de mottagningar som använder denna tjänst och som du eller vården lägger till under rubriken Mottagningar
• hantera dina läkarintyg och läkarutlåtanden 
• se och förnya dina recept om mottagningen är ansluten
• se hur långt du har kvar till frikort genom högkostnadsskyddet för läkemedel
• läsa delar av din journal.

Du väljer vilket innehåll du vill se

Du kommer aldrig direkt in i något av dessa system när du loggar in på 1177. Innehållet ligger dolt under olika ikoner eller flikar och du väljer aktivt vad du vill se.

Det varierar mellan olika regioner hur mycket och vilken information man kan se inloggad på 1177. Fråga vårdpersonalen om du undrar vilka tjänster som erbjuds. Vissa regioner använder andra appar och system som kan vara kopplade till 1177 eller användas fristående.

Viktigt att veta när du läser din journal

När du söker och får vård dokumenteras det i en journal. Syftet är att vårdpersonalen ska få tillräckligt med information om dig och din vård, så att vården blir så bra och säker som möjligt. Journalen är ett arbetsredskap för vårdpersonalen och kan därför vara svår att förstå.

När du öppnar Journalen i 1177 kan du välja att se även det nyaste innehållet som kanske inte har hunnit vidimeras, alltså kontrolleras, av den ansvariga vårdpersonalen. Den kan också innehålla ny information som du ännu inte har hunnit få höra av vårdpersonalen.

Prata med din kontaktsjuksköterska eller läkare om du har frågor eller tankar om något du har läst i din journal.   

Som vårdnadshavare kan du vara ombud och läsa barnets journal tills barnet har fyllt 13 år. Därefter kan du få förlängd tillgång i samråd med vården. Ungdomar kan själva läsa sin journal från 16 års ålder.

> Läs mer på 1177.se. Sök på När du loggar in på 1177

> Läs mer på 1177.se. Sök på Så gör du för att boka, omboka eller avboka en tid och Läs din journal på 1177.

Allmänläkaren är specialist i allmänmedicin och arbetar på vårdcentralen. När du inte behöver specialiserad cancervård ska du få en remiss till din läkare på vårdcentralen. Allmänläkaren har det medicinska huvudansvaret för allt som inte rör cancersjukdomen eller annan specialiserad vård. Allmänläkaren kallas även distriktsläkare eller husläkare.

Arbetsterapeuten kan stödja dig i att hitta nya sätt att utföra aktiviteter i vardagen som du kan uppleva utmanade eller som du inte kan utföra. Det kan till exempel handla om anpassningar i hemmet, hjälpmedel för att underlätta eller strategier för att fördela din energi under dygnet.

AT-läkaren är en grundutbildad läkare som arbetar under handledning för att få sin läkarlegitimation.

BT-läkaren är en legitimerad läkare som är i början av sin specialistutbildning.

Dietisten är specialiserad på att ge råd och stöd om mat och näring. Dietisten kan även skriva ut kosttillägg när den vanliga maten inte räcker till.

Distriktssköterskan är en specialistsjuksköterska som du träffar på vårdcentralen, hälsocentralen eller hemma. Du kan få hjälp med bland annat sprutor, omläggning och provtagning. Distriktssköterskan kan även stödja dig att leva hälsosamt under och efter behandlingen.

Fysioterapeuten, även kallad sjukgymnasten, ger råd och stöd om fysisk aktivitet, balans, smärta och andningsbesvär. Fysioterapeuten kan också skapa träningsprogram som är anpassade till dig. Fysioterapeuter kan ha olika specialiteter, till exempel bäckenbottenbesvär. Vissa är även lymfterapeuter.

Kirurgen är en läkare som är specialiserad på operation och ansvarar för vården före och efter en operation.

Klinisk apotekare eller klinisk farmaceut ger råd om ordinationer och hantering av läkemedel.

Kontaktsjuksköterskan har specialistkunskaper om cancervård. Hen stöttar dig och dina närstående med information, råd och samtal om din diagnos, behandling, rehabilitering och uppföljning. Du och din kontaktsjuksköterska går tillsammans igenom planeringen av din vård. Kontaktsjuksköterskan förmedlar kontakt med andra yrkesgrupper inom vården när det behövs, informerar om nästa steg och ansvarar för att lämna över information till andra vårdgivare du träffar, till exempel andra sjukhus, vårdcentraler eller hemtjänsten.

Du kan ha fler än en kontaktsjuksköterska om du får flera behandlingar för din sjukdom. Du kan även ha kontakt med behandlingsansvarig sjuksköterska, behandlingssjuksköterska och omvårdnadsansvarig sjuksköterska.

Kuratorn ger samtalsstöd och kan hjälpa dig och dina närstående att hantera situationen känslomässigt. Kuratorn kan även vägleda dig vidare om du behöver hjälp med ekonomin eller behöver komma i kontakt med myndigheter.

Lymfterapeuten (medicinsk lymfterapeut) ger råd om och behandlar lymfödem.

Läkaren är ytterst ansvarig för att planera utredningen, ställa diagnos och behandla sjukdomen och ska informera dig om varje steg. Läkaren kallas ibland för fast vårdkontakt eller PAL, patientansvarig läkare.

Narkosläkaren, även kallad anestesiologen, är specialiserad på att söva och övervaka dig under och efter en operation eller undersökning i narkos.

Onkologen är en läkare specialiserad på cancersjukdomar och arbetar med medicinsk behandling och strålbehandling.

Patologen är en specialistutbildad läkare som studerar och analyserar förändringar i kroppens vävnader, celler och vätskor för att diagnostisera sjukdomar.

Psykologen och psykoterapeuten kan ge samtalsstöd och hjälper dig och dina närstående att hantera situationen känslomässigt.

Palliativ specialistkompetens kan bidra med symtomlindring vid komplexa tillstånd.

Rehabiliteringskoordinatorn ger stöd för att du ska kunna återgå till eller påbörja arbete och studier.

Röntgenläkaren eller radiologen är specialiserad på att tolka röntgenbilder.

Sexologen eller sexualrådgivaren kan ge råd om sex och stödja sexuell rehabilitering.

Sjuksköterskan har specialistkompetens inom omvårdnad och arbetar med att förbättra, återställa och bevara god hälsa.

Specialistsjuksköterskan är en sjuksköterska med specialistkompetens inom ytterligare område(n) utöver omvårdnad, till exempel onkologi eller kirurgi.

ST-läkaren gör sin specialisttjänstgöring, till exempel inom kirurgi eller onkologi.

Undersköterskan och vårdbiträdet ansvarar för praktisk omvårdnad, till exempel personlig hygien.

Urologen är en kirurg som är specialiserad på sjukdomar i urinvägarna.

> Läs mer på 1177.se. Sök på Kontaktsjuksköterskan – ditt stöd i vården vid cancer. 

> Se filmen Kontaktsjuksköterskan - din fasta punkt i cancerrehabiliteringen, Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Eller, scanna QR-koden för att komma till filmen.

Adjuvant behandling

Tilläggsbehandling, till exempel cytostatika efter operation.

Agraff

Klämma av metall för att stänga ett operationssår.

Anamnes

En sammanställning av din sjukdomshistoria och dina symtom.

Anestesi

Det medicinska ordet för bedövning. Ofta i betydelsen narkos, sövning.

Benign

Godartad, det vill säga inte cancer.

Biopsi

Prov från organ eller vävnad som undersöks i mikroskop av en läkare som kallas patolog.

Brytpunktssamtal

Samtal mellan patient, närstående och läkare när man övergår från botande och bromsande vård till palliativ vård i livets slutskede där målet med vården ändras från att vara livsförlängande till att vara lindrande.

Central infart

CVK, PICC-line eller SVP.

Central venkateter, CVK

Tunn slang i ett av kroppens större blodkärl på halsen eller under nyckelbenet. Används bland annat för att kunna ge läkemedel, blod eller näring direkt i blodet eller ta blodprover.

Cytostatika, cellgifter eller kemoterapi

En grupp läkemedel som dödar cancerceller eller gör så att de slutar växa. 
Datortomografi, skiktröntgen, DT eller CT    Röntgenundersökning som skapar mycket detaljerade bilder av kroppens organ.

Dränage

Tunn slang som leder bort vätska från till exempel ett operationsområde.

Egenvård

Sådant du kan göra själv eller med hjälp av en närstående eller personlig assistent. Det kan vara saker du själv kan göra för att må så bra som möjligt, till exempel pröva avslappningsövningar mot sömnbesvär. Det kan också vara uppgifter som sjukvården överlåter åt dig, till exempel ta blodförtunnande sprutor.

Fatigue

En särskild trötthet som du inte kan vila bort. Kan uppstå i samband med sjukdom och behandling.

Fertilitet

Förmågan att få biologiska barn.

Gray, Gy

Enhet för att mäta strålningsdos.

Hereditet

Ärftlighet.

Individuell patientöversikt, IPÖ

IPÖ är ett komplement till din journal som visar ditt sjukdomsförlopp och dina behandlingar på en tidslinje. Är under utveckling och finns i dag för vissa diagnoser i vissa verksamheter.

Infertilitet

Oförmåga att få biologiska barn.

Intravenös

När till exempel läkemedel, näring eller annan vätska ges i ett blodkärl.
Invasiv cancer    Cancercellerna växer in i organ och annan vävnad som ligger runt omkring.

Kirurgi

Operation.

Komplementär och integrativ medicin, KIM

Ett samlingsnamn för många olika metoder som oftast inte används inom den vanliga hälso- och sjukvården.

Kryptorkism

Innebär att en testikel inte har vandrat ner i pungen under fosterutvecklingen, vilket kan öka risken för testikelcancer.

Lymfkörtelmetastaser

Cancerceller som har spridit sig från den ursprungliga tumören till lymfkörtlar.

Lymfkörtelutrymning

En operation där man tar bort lymfkörtlar i ett visst område, ofta för att behandla spridning av cancer.

Lymfkörtlar

Körtlar anslutna till lymfbanor längs blodkärlen och som är en del av kroppens immunförsvar.

Lymfödem

Lymfvätska som har samlats i en kroppsdel så att kroppsdelen svullnar.

Magnetkameraundersökning, MR

Undersökning som ger detaljerade bilder av kroppens organ. Utförs med hjälp av ett magnetfält och radiovågor.

Malign

Elakartad. Maligna tumörer är det som i dagligt tal kallas cancer.

Metastas, dottertumör

Tumör som har bildats efter spridning från den första tumören.

Metastaserande cancer

Cancercellerna har tagit sig ut i blodkärlen och lymfsystemet. På så sätt sprider de sig till andra delar av kroppen. Kallas även spridd cancer.

Multidisciplinär konferens, MDK

En konferens där olika professioner träffas, diskuterar och tar fram förslag på bästa behandling.

Neoadjuvant behandling

Förberedande behandling som ges före annan behandling. Det kan till exempel vara cytostatikabehandling med målet att krympa tumören före en operation.

Neuropati

Känselbortfall och stickningar i händer och fötter. Kan göra att du får svårare att röra händer och fötter.

Non-seminom

En typ av testikelcancer.

Non-steroidal anti-inflammatory drugs, NSAID

Läkemedel som används för att behandla bland annat smärta, inflammationer och feber. Kan innehålla verksamma ämnen som ibuprofen, naproxen, nabumeton och acetylsalicylsyra.  

Ny medicinsk bedömning, second opinion

Sjukdomen bedöms av en annan specialist än den som har gjort den första bedömningen.

Närstående

Person som du anser dig ha en nära relation till.

Orkidektomi

En operation där man tar bort en eller båda testiklarna, exempelvis vid behandling av testikelcancer.

Opioider

Receptbelagt läkemedel som bland annat används för att behandla svår smärta. Vissa opioider kallades förr opiater.

Palliativ onkologisk behandling

Cancerbehandling som ges för att förlänga livet, bromsa sjukdomen, lindra symtom och besvär och förbättra livskvaliteten när sjukdomen inte går att bota.  

Palliativ vård

Vård som ges för att lindra symtom och främja livskvaliteten vid livshotande sjukdom. Vården ska ta hänsyn till fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov och erbjuda stöd till närstående.

Palpabel

Som går att känna med händer och fingrar.

PAD

Diagnosbesked efter en mikroskopisk undersökning av ett vävnadsprov. (Patologisk-anatomisk diagnos)

Perifer venkateter, PVK

En tunn slang som läggs in i ett ytligt blodkärl. Används bland annat för att kunna ge läkemedel, blod eller näring direkt i blodet eller ta blodprover.

Perifert inlagd central venkateter, PICC-line

En tunn slang som förs in i ett av kroppens större blodkärl genom ett mindre kärl på överarmen. Används bland annat för att kunna ge läkemedel, blod eller näring direkt i blodet eller ta blodprover.

PET-kameraundersökning, PET-DT eller PET-CT

En undersökning som med ett radioaktivt ämne gör att cancerceller och inflammatoriska celler syns tydligare.

Postoperativ

Efter operation.

Prehabilitering

Förebyggande insatser kring fysisk förmåga, näring, levnadsvanor och psykosocial situation.

Preoperativ

Före operation.

Primärtumör

Den ursprungliga tumören, där cancercellerna först uppstod.

Progress

Att cancern har ökat, till exempel att tumören blir större, att det finns fler cancerceller i blodet eller att cancern sprider sig.

Recidiv

Återfall.

Remission

Att cancern har minskat.

Rehabilitering

Insatser som ska förebygga och minska biverkningar av sjukdom och behandling. Insatserna ska ge dig och dina närstående stöd och förutsättningar att leva ett så bra liv som möjligt.

Retrograd ejakulation

Utlösning där sädesvätskan tömmer sig i urinblåsan.

Retroperitoneal lymfkörtelutrymning, RPLND

En operation där man tar bort lymfkörtlar i magen.

Seminom

En typ av testikelcancer.

Strålbehandling, radioterapi – yttre

Joniserande strålning som ges via en apparat som riktar strålning mot tumören.

Subkutan venport, SVP

Liten dosa med en slang som opereras in under huden under nyckelbenet, och som har förbindelse med ett av kroppens större blodkärl. Används för att kunna ge bland annat läkemedel, blod eller näring direkt i blodet eller ta blodprover. Kallas ibland port-a-cath.

Tumör

En knöl som beror på att celler har börjat föröka sig. Tumörer kan vara godartade (benigna) eller elakartade (maligna).

Tumör, nod, metastas, TNM

Ett internationellt klassificeringssystem som sammanfattar tumörers storlek och om de har spridit sig till noder, alltså lymfkörtlar, eller andra organ. 

T anger primärtumörens utbredning och storlek.
N anger om det finns cancerceller i lymfkörtlarna.
M anger om det finns metastaser.

Tumörmarkör

Tumörmarkörer är ämnen i blodet som kan vara förhöjda vid cancer och används vid diagnos och uppföljning av sjukdomen.

Ultraljud

Undersökning med ljudvågor som ger en bild av inre organ och vävnader.

Vårdcentral, hälsocentral, husläkarmottagning eller distriktsläkarmottagning

Mottagning inom primärvården.

Vårdprogram

Nationella riktlinjer som anger hur patienter med en viss sjukdom ska vårdas på bästa sätt. Riktlinjerna bygger på forskning, kunskap och samsyn inom hälso- och sjukvården.

Vävnad

Celler med liknande utseende och samma egenskaper som tillsammans bygger upp kroppens olika delar.