Till sidinnehåll

Doseringsaspekter

Beräkningssätt: standarddos
Enhet för grunddos: mg
Administreringsväg: Per oral
Dosering i förhållande till måltid: Tas med eller utan mat vid ungefär samma tidpunkt varje dag

Anvisning

Anvisningar för läkemedelsadministration

Kapslarna sväljes hela. 
Vid missad dos tas ingen ny dos. Nästa dos tas vid ordinarie tid.

Länkar till Fass

Biverkningar

Observandum
Kontroll
Stödjande behandling
Hematologisk toxicitet
Anemi, neutropeni och trombocytopeni vanligt, kan nå grad 3-4.
Följ dosreduktionsinstruktioner och/eller skjut upp nästa dos.
Gastrointestinal påverkan
Illamående mycket vanligt, oftast grad 1-2. Kräkningar, nedsatt aptit, diarré och buksmärtor vanligt, oftast grad 1-2. Stomatit och dyspepsi förekommer.
CNS påverkan
Trötthet/fatigue mycket vanligt, oftast grad 1-2. Huvudvärk och yrsel vanligt. Smakförändringar förekommer.
Hudtoxicitet
Alopeci (håravfall) vanligt.
Graviditetsvarning
Kan orsaka fosterskada. Fertila kvinnor ska graviditetstestas före behandlingsstart. Mycket effektiv preventivmetod måste användas, rekommendationer finns om två icke hormonella och kompletterande preventivmedel under behandlingen och ytterligare minst sju månader efter behandlingsavslut.
Manliga patienter med fertil kvinnlig partner ska använda effektiv preventivmetod (även efter vasektomi) under behandling och ytterligare minst fyra månader efter behandlingsavslut.
Övrigt
Myelodysplastiskt syndrom/akut myeloisk leukemi (MDS/AML) har i ett fåtal fall rapporterats. Möjliga riskfaktorer är tidigare platina behandling, andra DNA skadande behandlingar eller strålbehandling. Kontrollera blodstatus före och under behandlingen, utsättning vid bekräftad MDS/AML, se FASS.
Interaktionsbenägen substans
Samtidig administrering av starka P-gp-hämmare med Talazoparib ska undvikas då exponeringen för Talazoparib ökar. Om samtidig administrering ej kan undvikas ska Talazoparibdosen reduceras, se FASS. (Exempel på starka P-gp-hämmare är: amiodaron, karvedilol, klaritromycin, kobicistat, darunavir, dronedaron, erytromycin, indinavir, itrakonazol, ketokonazol, lapatinib, lopinavir, propafenon, kinidin, ranolazin, ritonavir, sakvinavir, telaprevir, tipranavir och verapamil.)
Samtidig administrering av P-gp-inducerare med Talazoparib innebär möjlig risk för minskad exponering för Talazoparib, även om det inte kunnat verifieras för P-gp-induceraren Rifampin (där inget dosändringsbehov kunnat fastställas) se FASS. (Exempel på andra P-gp-inducerare är: karbamazepin, fenytoin och johannesört.)
Samtidig administrering av BCRP-hämmare med Talazoparib kan öka exponeringen av Talazoparib och därför ska samtidig adminsitrering med starka BCRP-hämmare undvikas. Om samtidig administrering ej kan undvikas bör monitorering göras för att detektera eventuella ökade biverkningar av talazoparib. (Exempel på starka BCRP-hämmare är: kurkumin och cyklosporin.)
Samtidig administrering av syrareducerande läkemedel (protonpumpshämmare, H2 receptor-antagonister eller andra syrareducerande läkemedel) har inte signifikant påverkan på Talazoparib, se FASS.