Prostatacancer/MG

Visa alla avsnitt

Visa valda avsnitt

Länk kopierad

MÖTET MED VÅRDEN

Mötet med vården

Min vårdplan gör att du kan vara delaktig i din vård så mycket du vill och kan. Innehållet ska alltid utgå från dina behov och aktiveras tillsammans med dig. Syftet är att ge tydlig information och stöd till dig och dina närstående.

I Min vårdplan får du information om din sjukdom, behandling och rehabilitering och dina rättigheter. Du får också individuellt anpassade råd om egenvård, alltså vad du kan göra själv för att må bättre och sådant som sjukvården överlåter åt dig att göra. Råden du får i Min vårdplan ska vara kopplade till den planering du och vårdpersonalen gör tillsammans, så att du själv kan medverka på bästa sätt i din rehabilitering. Det ska vara tydligt för dig vilken planering som gäller.

Min vårdplan ska bidra till att du

känner dig trygg, informerad och delaktig
har inflytande över det som är viktigt för dig
förstår vad som händer i din vård och behandling
vet hur du kan stärka din hälsa före, under, mellan och efter behandlingsperioderna.

Du och kontaktsjuksköterskan, eller annan vårdpersonal, uppdaterar Min vårdplan tillsammans när vården och behandlingen ändras på ett sätt som har betydelse för dig.

En man och en kvinna tittar på en surfplatta. — *Du aktiverar innehåll till Min vårdplan och planerar vården tillsammans med din kontaktsjuksköterska eller annan vårdpersonal.*

Vad innehåller Min vårdplan?

Innehållet i Min vårdplan anpassas efter dina behov och önskemål. Det betyder att alla patienter har olika Min vårdplan. Du kan också bidra själv genom att skatta hur du mår, kommunicera med vårdpersonalen och vara delaktig i planeringen. Viss information är dock alltid med, eftersom den gäller alla som behandlas för din typ av cancer.

Informationen i Min vårdplan går att läsa som en bok från början till slut. Men den är mer tänkt som ett uppslagsverk som du kan komma tillbaka till när planeringen eller förutsättningarna ändras, eller när du vill läsa på om någon del.

Vem tar fram Min vårdplan?

Min vårdplan tas fram av Regionala cancercentrum i samverkan, RCC. Innehållet kvalitetsgranskas och uppdateras regelbundet.

Prata med din kontaktsjuksköterska eller annan vårdpersonal om du undrar över något i Min vårdplan.

Du har rätt att förstå informationen du får och vara delaktig i din vård. Inför besöket kan du skriva ner vad du vill berätta och fråga om. Du kan få hjälp av en tolk om du behöver. Du kan också ta med en närstående som stöd.

Så kan du förbereda dig

Inför ditt besök kan du förbereda dig genom att skriva ner vad du vill berätta och fråga om. Du kan få fylla i ett formulär med frågor om hur du mår inför ditt besök.

Tänk igenom detta före besöket:

Vilka är dina förväntningar på besöket?
Är det något särskilt som besvärar dig?
Vad är viktigt för dig just nu?
Vilka frågor vill du ha svar på?

Du har rätt att förstå

När du besöker vården är det viktigt att du förstår vad som sägs och vad det innebär. Du har rätt att få information som är anpassad till dig. Du kan till exempel få hjälp av en tolk om du har nedsatt syn eller hörsel, eller om du har svårt att tala eller förstå svenska. Kontakta mottagningen före besöket och säg att du behöver en tolk. Om du har svårt att förstå information på grund av en funktionsnedsättning kan du ibland få hjälp av en arbetsterapeut.

Ha gärna med dig en närstående, som kan vara ett stöd och hjälpa till att komma ihåg vad som sägs. Det är alltid du som bestämmer om dina närstående ska få ta del av informationen. Personalen kommer att fråga vem de får lämna uppgifter till. Avsluta gärna mötet med att repetera vad du har uppfattat och stäm av att du har förstått rätt.

Om du har svårt att förstå informationen i Min vårdplan eller på andra webbsidor kan du använda ett verktyg i webbläsaren för att översätta det du ser på skärmen till ditt språk. Fråga vårdpersonalen hur du kan göra.

> Läs mer på 1177.se. Sök på Tolkning till mitt språk eller Tolktjänster för dig som har en funktionsnedsättning.

Du kan erbjudas ett digitalt vårdmöte

Vissa mottagningar erbjuder digitala vårdmöten. Då kopplar du upp dig via telefon, surfplatta eller dator till ett videosamtal med vården. Ett digitalt vårdmöte fungerar som ett vanligt besök, men du behöver inte åka till sjukhuset för att träffa till exempel din kontaktsjuksköterska, läkare eller fysioterapeut.

Du kan behöva gå igenom undersökningar och provtagningar i anslutning till digitala vårdmöten. I så fall får du veta hur du ska göra.

Du har rätt att vara delaktig

Du har rätt att vara delaktig i din vård och få information om

ditt hälsotillstånd
vilka alternativ du har för undersökningar, vård och behandlingar
vilka för- och nackdelar som finns med olika undersökningar och behandlingar
när och hur du ska få svar på dina undersökningar och provtagningar
när och hur du kan förvänta dig att få vård och hjälp vid biverkningar och symtom
vart du ska vända dig om du blir sämre
vilken vård du kan behöva efter behandlingen och hur uppföljningen ser ut
vad du kan göra själv eller med hjälp av en närstående eller personlig assistent.

Genom att vara delaktig ökar du möjligheten att påverka och få det stöd du behöver.

> Läs mer på 1177.se. Sök på Tips inför ditt besök i vården och Videosamtal med vården.

I medier och på internet finns mycket information om cancer men den är inte alltid korrekt. Om du undrar över något du har läst kan du fråga vårdpersonalen. Det du läser i Min vårdplan följer aktuella riktlinjer för svensk cancervård. En annan bra källa till information är patientföreningar.

Var källkritisk

Det forskas mycket om cancer. Kunskapen om olika typer av cancer ökar därför snabbt, liksom tillgången på nya effektiva behandlingar. Men det krävs mycket kunskap för att tolka forskningsresultat. Därför återges slutsatserna från forskningen inte alltid helt korrekt i medierna. Ovetenskapliga och rent felaktiga uppgifter om cancer och cancerbehandlingar kan också få stor spridning i till exempel sociala medier. Det är därför viktigt att du tar ställning till om källan till informationen verkar trovärdig och pålitlig. Utvecklingen går också så snabbt att det är viktigt att ta reda på när informationen eller forskningen de hänvisar till publicerades.

Vilka informationskällor finns?

Vården i Sverige utgår från vårdprogram och nationella riktlinjer där aktuell och bästa tillgängliga kunskap finns samlad. Det du läser i Min vårdplan stämmer överens med vad som står i de nationella vårdprogrammen för cancersjukdomar och ska spegla den vård som ges vid svenska sjukhus. Dessutom är innehållet utvalt så att du bara får den information som är aktuell för dig.

Min vårdplan innehåller även länkar till andra webbplatser med innehåll som är kontrollerat och faktagranskat, till exempel 1177 och Livsmedelsverket.

Ibland vill du kanske läsa mer om sjukdomen. En del läser då direkt i vårdprogrammen eller i nationella kvalitetsregister. Det är viktigt att tänka på att informationen som står där är avsedd för vårdpersonal och beskriver hur det ser ut på gruppnivå. Information från register kan också behöva tolkas i ett sammanhang, till exempel när data samlades in.

Patientföreningarna kan vara en bra källa till information. Ibland kan man via deras webbplatser ställa frågor till en expert eller en chattbot, eller prata med andra som har samma sjukdom som du. Tänk på att den som svarar på frågorna inte har all information om just dig och din sjukdom och sällan kan ge exakta svar om din situation.

Fråga vårdpersonalen om du är osäker

Fråga gärna vårdpersonalen om du känner dig osäker på något du har läst om cancer, till exempel på internet.

Du och dina närstående kan även kontakta Cancerlinjen eller Cancerrådgivningen, där erfaren vårdpersonal svarar på allmänna frågor om cancer.

Cancerlinjen, Cancerfonden

> Webbplats: cancerfonden.se. Sök på Cancerlinjen.
> Telefon: 010-199 10 10

Cancerrådgivningen

> Webbplats med chatt: cancercentrum.se. Sök på Cancerrådgivningen.
> Telefon: 08-123 138 00

Min vårdplan är en del av e-tjänsterna på 1177. Där kan du också till exempel se dina bokade tider och läsa din journal. Du väljer själv vilket innehåll du vill se när du är inloggad. Innehållet kan också variera mellan olika regioner och mottagningar.

När du är inloggad på 1177 har du tillgång till tjänster som kompletterar informationen i Min vårdplan. Du kan till exempel

se dina bokade tider, på de mottagningar som använder denna tjänst och som du eller vården lägger till under rubriken Mottagningar
hantera dina läkarintyg och läkarutlåtanden
se och förnya dina recept om mottagningen är ansluten
se hur långt du har kvar till frikort genom högkostnadsskyddet för läkemedel
läsa delar av din journal.

Du väljer vilket innehåll du vill se

Du kommer aldrig direkt in i något av dessa system när du loggar in på 1177. Innehållet ligger dolt under olika ikoner eller flikar och du väljer aktivt vad du vill se.

Det varierar mellan olika regioner hur mycket och vilken information man kan se inloggad på 1177. Fråga vårdpersonalen om du undrar vilka tjänster som erbjuds. Vissa regioner använder andra appar och system som kan vara kopplade till 1177 eller användas fristående.

Viktigt att veta när du läser din journal

När du söker och får vård dokumenteras det i en journal. Syftet är att vårdpersonalen ska få tillräckligt med information om dig och din vård, så att vården blir så bra och säker som möjligt. Journalen är ett arbetsredskap för vårdpersonalen och kan därför vara svår att förstå.

När du öppnar Journalen i 1177 kan du välja att se även det nyaste innehållet som kanske inte har hunnit vidimeras, alltså kontrolleras, av den ansvariga vårdpersonalen. Den kan också innehålla ny information som du ännu inte har hunnit få höra av vårdpersonalen.

Prata med din kontaktsjuksköterska eller läkare om du har frågor eller tankar om något du har läst i din journal.

Som vårdnadshavare kan du vara ombud och läsa barnets journal tills barnet har fyllt 13 år. Därefter kan du få förlängd tillgång i samråd med vården. Ungdomar kan själva läsa sin journal från 16 års ålder.

> Läs mer på 1177.se. Sök på När du loggar in på 1177
> Läs mer på 1177.se. Sök på Så gör du för att boka, omboka eller avboka en tid och Läs din journal på 1177.

I vården kan du möta personal med många olika roller. Här kan du läsa om olika roller vårdpersonalen kan ha.

Allmänläkaren arbetar på vårdcentralen. När du inte längre behöver specialiserad cancervård remitteras du åter till din läkare på vårdcentralen.

Arbetsterapeuten kan stödja dig i att hitta nya sätt att utföra aktiviteter i vardagen som du kan uppleva utmanade eller som du inte kan utföra. Det kan till exempel handla om anpassningar i hemmet, hjälpmedel för att underlätta eller strategier för att fördela din energi under dygnet.

AT-läkaren är en grundutbildad läkare som arbetar under handledning för att få sin läkarlegitimation.

BT-läkaren är en legitimerad läkare som är i början av sin specialistutbildning.

Dietisten är specialiserad på att ge råd och stöd om mat och näring. Dietisten kan även skriva ut kosttillägg när den vanliga maten inte räcker till.

Distriktssköterskan är en specialistsjuksköterska som du träffar på vårdcentralen, hälsocentralen eller hemma. Du kan få hjälp med bland annat sprutor, omläggning och provtagning. Distriktssköterskan kan även stödja dig att leva hälsosamt under och efter behandlingen.

Fysioterapeuten, även kallad sjukgymnasten, ger råd och stöd om fysisk aktivitet, balans, smärta och andningsbesvär. Fysioterapeuten kan också skapa träningsprogram som är anpassade till dig. Fysioterapeuter kan ha olika specialiteter, till exempel bäckenbottenbesvär. Vissa är även lymfterapeuter.

Kirurgen är en läkare som är specialiserad på operation och ansvarar för vården före och efter en operation.

Klinisk apotekare eller klinisk farmaceut ger råd om ordinationer och hantering av läkemedel.

Kontaktsjuksköterskan har specialistkunskaper om cancervård. Hen stöttar dig och dina närstående med information, råd och samtal om din diagnos, behandling, rehabilitering och uppföljning. Du och din kontaktsjuksköterska går tillsammans igenom planeringen av din vård. Kontaktsjuksköterskan förmedlar kontakt med andra yrkesgrupper inom vården när det behövs, informerar om nästa steg och ansvarar för att lämna över information till andra vårdgivare du träffar, till exempel andra sjukhus, vårdcentraler eller hemtjänsten.

Du kan ha fler än en kontaktsjuksköterska om du får flera behandlingar för din sjukdom. Du kan även ha kontakt med behandlingsansvarig sjuksköterska, behandlingssjuksköterska och omvårdnadsansvarig sjuksköterska.

Kuratorn ger samtalsstöd och kan hjälpa dig och dina närstående att hantera situationen känslomässigt. Kuratorn kan även vägleda dig vidare om du behöver hjälp med ekonomin eller behöver komma i kontakt med myndigheter.

Lymfterapeuten ger råd om och behandlar lymfödem.

Läkaren är ytterst ansvarig för att planera utredningen, ställa diagnos och behandla sjukdomen och ska informera dig om varje steg. Läkaren kallas ibland för fast vårdkontakt eller PAL, patientansvarig läkare.

Narkosläkaren, även kallad anestesiologen, är specialiserad på att söva och övervaka dig under och efter en operation eller undersökning i narkos.

Onkologen är en läkare specialiserad på cancersjukdomar och arbetar med medicinsk cancerbehandling samt strålbehandling.

Patologen är en läkare som är specialiserad på att analysera vävnadsprover.

Psykologen och psykoterapeuten kan ge samtalsstöd och hjälper dig och dina närstående att hantera situationen känslomässigt.

Rehabiliteringskoordinatorn ger stöd för att du ska kunna återgå till eller påbörja arbete och studier.

Röntgenläkaren eller radiologen är specialiserad på att tolka röntgenbilder.

Sexologen eller sexualrådgivaren kan ge samtalsstöd och råd om sex och samlevnad och stödja sexuell rehabilitering.

Sjuksköterskan har specialistkompetens inom omvårdnad och arbetar med att förbättra, återställa och bevara god hälsa.

Specialistsjuksköterskan är en sjuksköterska med specialistkompetens inom ett område, till exempel onkologi eller kirurgi.

ST-läkaren gör sin specialisttjänstgöring, till exempel inom kirurgi eller onkologi.

Undersköterskan och vårdbiträdet ansvarar för praktisk omvårdnad, till exempel personlig hygien.

Urologen är specialiserad på sjukdomar i urinvägarna och är ansvarig för att utreda, diagnostisera och operera dessa sjukdomar.

Uroterapeuten är ofta legitimerad sjuksköterska med specialistkompetens inom urinblåsa och tarm. Hen utreder och behandlar besvär från bäckenområdet och är ofta ansvarig för området sexuell hälsa.

> Läs mer på 1177.se. Sök på Kontaktsjuksköterskan – ditt stöd i vården vid cancer.

I vården kan du möta ord du inte känner igen. Här förklaras några av de vanligaste orden.

Ord	Förklaring
Adjuvant behandling	Tilläggsbehandling som ges efter huvudbehandling för att minska risken för återfall.
Agraff	Klämma av metall för att stänga ett operationssår.
Aktiv monitorering	Uppföljning av en prostatacancer där botande behandling inte behövs direkt. Följs i stället med regelbundna kontroller.
Anamnes	Sjukdomshistoria.
Androgener	Manliga könshormoner.
Anastomos	I samband med operation. Skarv, konstgjord sammankoppling som förbinder två kroppskanaler.
Anastomosläckage	Läckage av kroppsvätska som beror på att skarven i sammankopplingen inte är tät.
Anestesi	Att inte känna. Ofta i betydelsen narkos, sövning.
Antikroppsbehandling	Samlingsnamn för en grupp läkemedel som kan blockera tillväxt hos vissa typer av cancerceller.
Benign	Godartad, alltså inte cancer.
Biopsi	Prov från organ eller vävnad som undersöks i mikroskop av en läkare som kallas patolog.
Brytpunktssamtal	Samtal mellan patient, närstående och läkare när man övergår från botande och bromsande vård till palliativ vård i livets slutskede.
Brachyterapi	En liten strålkälla placeras inuti kroppen, i eller nära tumören. Den aktiva substansen i strålkällan är iridium-192.
BRCA2	Gen som kan påverka risken att utveckla cancer.
Cancer in situ	Första stadiet av cancer. Cellerna är nu så förändrade att de har blivit cancer. De växer fortfarande på ett avgränsat ställe, ”in situ” = på plats. Cancern växer i den celltyp och det organ där den uppstod, utan att växa in i andra vävnader eller organ.
Central venkateter, CVK	Tunn slang i ett av kroppens större blodkärl på halsen eller under nyckelbenet. Används bland annat för att kunna ge läkemedel, blod eller näring direkt i blodet eller ta blodprover.
Cystografi	En undersökning av urinblåsan med kontrastmedel genom en urinkateter.
Cytologisk analys	Undersökning av cellprov i mikroskop för att påvisa eller utesluta cancer.
Cytostatika, cellgifter eller kemoterapi	En grupp läkemedel som dödar cancerceller eller gör så att de slutar växa.
Datortomografi, skiktröntgen, DT eller CT	Röntgenundersökning som skapar mycket detaljerade bilder av kroppens organ.
Differentieringsgrad	Anger hur mycket en tumör skiljer sig från den friska vävnaden. En låg differentieringsgrad betyder att tumören skiljer sig mycket från den friska vävnaden, medan en hög betyder att den skiljer sig lite.
Dränage	Tunn slang som leder bort vätska från till exempel ett operationsområde.
Dysplasi	Cellerna ökar i antal och börjar förändra sitt utseende och tappa sin ursprungliga funktion. Ett förstadium till cancer.
Egenvård	Sådant du kan göra själv eller med hjälp av en närstående eller personlig assistent. Det kan vara saker du själv kan göra för att må så bra som möjligt, till exempel pröva avslappningsövningar mot sömnbesvär. Det kan också vara uppgifter som sjukvården överlåter åt dig, till exempel ta blodförtunnande sprutor.
Erektil dysfunktion	Minskad förmåga eller oförmåga att få erektion.
Exspektans, watchful waiting, symtomstyrd behandling	Uppföljning av en obehandlad prostatacancer där du får hormonell behandling när sjukdomen ger symtom.
Fatigue	En särskild trötthet som du inte kan vila bort. Kan uppstå i samband med sjukdom och behandling.
Fertilitet	Förmågan att få biologiska barn.
Gleasongrad	Internationell standard för att gradera prostatacancers utseende i mikroskop.
Gleasonsumma	Den vanligaste och den högsta Gleasongraden av alla vävnadsprover sammanställs till en Gleasonsumma.
Gray, Gy	Enhet för att mäta strålningsdos.
Gynekomasti	Förstorade bröst hos män.
Hereditet	Ärftlighet.
HOXB13	Gen som kan påverka risken att utveckla cancer.
Hormonell behandling, endokrin behandling eller antihormonbehandling	Läkemedel som påverkar könshormonerna. Rekommenderas vid vissa typer av cancer, till exempel bröstcancer och prostatacancer.
Hyperplasi	Cellerna ökar i antal men beter sig fortfarande som vanligt. Det kan vara ett förstadium till cancer, men behöver inte vara det.
Högdosrat	Strålbehandling som ges med hög dos under kort tid.
Immunterapi	Läkemedel som aktiverar kroppens immunförsvar så att det angriper cancercellerna och gör så att de slutar växa.
Individuell patientöversikt, IPÖ	IPÖ är ett komplement till din journal som visar ditt sjukdomsförlopp och dina behandlingar på en tidslinje. Är under utveckling och finns i dag för vissa cancerdiagnoser i vissa verksamheter.
Inkontinens	Ofrivilligt läckage av urin eller avföring.
International Prostate Symptom Score, IPSS	Ett frågeformulär för att bedöma symtom från prostatan som påverkar din förmåga att tömma urinblåsan.
Intravenös	När till exempel läkemedel, näring eller annan vätska ges i ett blodkärl.
Invasiv cancer	Cancercellerna växer in i organ och annan vävnad som ligger runt omkring.
Iridium-192	Ett radioaktivt grundämne som ger strålbehandling lokalt inuti kroppen. Används vid brachyterapi.
Isotopinjektion	Spruta med radioaktivt ämne som kan ges vid till exempel en skintigrafi eller operation för att kunna se eventuella metastaser.
ISUP-gradering	Internationell standard för att gradera prostatacancerns aggressivitet baserat på Gleasonsumman. ISUP står för International Society of Urological Pathology.
Kateter	En slang som förs in i kroppen för att tömma ut vätska eller föra in läkemedel eller medicinska instrument.
Kirurgi	Operation.
Komplementär och integrativ medicin, KIM	Ett samlingsnamn för många olika metoder som oftast inte används inom den vanliga hälso- och sjukvården.
Lymfkörtlar	Körtlar anslutna till lymfbanor längs blodkärlen och som är en del av kroppens immunförsvar.
Lymfödem	Lymfvätska som har samlats i en kroppsdel så att kroppsdelen svullnar.
Magnetkameraundersökning, MR	Undersökning som ger detaljerade bilder av kroppens organ. Utförs med hjälp av ett magnetfält och radiovågor.
Malign	Elakartad. Maligna tumörer är det som i dagligt tal kallas cancer.
Malignitetsgrad, tumörgrad	Anger hur aggressiv en cancer är.
Metastas, dottertumör	Tumör som har bildats efter spridning från den första tumören.
Metastaserande cancer	Cancercellerna har tagit sig ut i blodkärlen och lymfsystemet. På så sätt sprider de sig till andra delar av kroppen. Kallas även spridd cancer.
Miktionslista	Lista för att skriva upp antalet urintömningar och mängden urin under en viss tid.
Multidisciplinär konferens, MDK	En konferens där olika professioner träffas, diskuterar och tar fram förslag på bästa behandling.
Målriktad behandling, målstyrd behandling	Läkemedelsbehandling riktad direkt mot cancercellerna. Man utnyttjar till exempel antikroppars funktion att identifiera och koppla till antigener på cancercellen, eller proteinkinashämmare som kan påverka processer som är unika för en viss sorts cancerceller.
Nationella prostatacancerregistret, NPCR	Kvalitetsregister där prostatacancerfall i Sverige registreras.
Nefrostomi, pyelostomi	En tunn slang som genom huden på ryggen placeras i njuren för att leda bort urin.
Neoadjuvant behandling	Förberedande behandling som ges före annan behandling. Det kan till exempel vara cytostatikabehandling med målet att krympa tumören före en operation.
Non-steroidal anti-inflammatory drugs, NSAID	Läkemedel som används för att behandla bland annat smärta, inflammationer och feber. Kan innehålla verksamma ämnen som ibuprofen, naproxen, nabumeton och acetylsalicylsyra.
Ny medicinsk bedömning, second opinion	Sjukdomen bedöms av en annan specialist än den som har gjort den första bedömningen.
Närstående	Person som du anser dig ha en nära relation till.
Opioider	Receptbelagt läkemedel som bland annat används för att behandla svår smärta. Vissa opioider kallades förr opiater.
Palliativ onkologisk behandling	Cancerbehandling som ges för att förlänga livet, bromsa sjukdomen, lindra symtom och besvär och förbättra livskvaliteten när sjukdomen inte går att bota.
Palliativ vård	Vård till patienter med en obotlig sjukdom eller skada med syfte att lindra lidande och främja livskvaliteten. Vården ska ta hänsyn till fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov samt erbjuda stöd till närstående.
Palpabel	Som går att känna med händer och fingrar.
Patient Reported Outcome Measures, PROM	Patientrapporterade utfallsmått, det vill säga patientens beskrivning av symtom och livskvalitet.
Patologisk anatomisk diagnos, PAD	Sammanfattande iakttagelser utifrån en mikroskopisk undersökning av ett vävnadsprov.
Perifer neuropati	Känselbortfall och stickningar i händer och fötter. Kan göra att du får svårare att röra händer och fötter.
Perifer venkateter, PVK	En tunn slang som läggs in i ett ytligt blodkärl. Används bland annat för att kunna ge läkemedel, blod eller näring direkt i blodet eller ta blodprover.
Perifert inlagd central venkateter, PICC-line	En tunn slang som förs in i ett av kroppens större blodkärl genom ett mindre kärl på överarmen. Används bland annat för att kunna ge läkemedel, blod eller näring direkt i blodet eller ta blodprover.
Perineum	Området mellan ändtarmen och pungen. Kallas även mellangården.
Perkutan endoskopisk gastrostomi, PEG	En tunn slang som sitter genom huden på magen in i magsäcken. Används bland annat för att ge näring och läkemedel.
PET-kameraundersökning, PET-DT eller PET-CT	En undersökning som med ett radioaktivt ämne gör att cancerceller och inflammatoriska celler syns tydligare.
Portvaktskörtel	Den lymfkörtel som cancerceller från tumören sprider sig till först, om sjukdomen sprider sig till lymfkörtlarna.
Postoperativ	Efter operation.
Prehabilitering	Förebyggande insatser kring fysisk förmåga, näring, levnadsvanor och psykosocial situation.
Preoperativ	Före operation.
Primär behandling	Första behandling.
Primärtumör	Den ursprungliga tumören, där cancercellerna först uppstod.
Progress	Att cancern har ökat, till exempel att tumören blir större, att det finns fler cancerceller i blodet eller att cancern sprider sig.
Prostatapalpation	Läkaren känner på prostatakörteln genom att använda en handske och försiktigt föra in ett finger i ändtarmsöppningen.
Prostataspecifikt antigen, PSA	Ett protein som bildas i prostatan och kan mätas via ett blodprov. Normalt finns små mängder PSA i blodet. Mängden PSA ökar med stigande ålder och vid sjukdomar i prostatan, till exempel inflammation, godartad förstoring och prostatacancer.
Prostatavolym	Ett storleksmått av prostatan, bedömd under en undersökning med ultraljud eller magnetkamera.
Prostate Imaging Reporting and Data System, PI-RADS	Internationell standard för att gradera förändringar i prostatan vid magnetkameraundersökning. Skalan går från 1 till 5, där 1 är låg sannolikhet för cancer och 5 är hög sannolikhet.
Prostatektomi	En operation där hela prostatan och sädesblåsorna tas bort. Kan göras med öppen teknik eller titthålsteknik.
Prostatisk intraepitelial neoplasi, PIN	Cellförändring i prostatan som anses vara ett förstadium till prostatacancer.
PSA-densitet	PSA-värdet dividerat med prostatavolymen i kubikcentimeter (cm³). Vägleder när man bedömer sjukdom i prostatan.
Prostate-specific Membrane Antigen, PSMA	Radioaktiv substans som används vid PET-kameraundersökning.
Recidiv	Återfall.
Remission	Att cancern har minskat.
Rehabilitering	Insatser som ska förebygga och minska biverkningar av sjukdom och behandling. Insatserna ska ge dig och dina närstående stöd och förutsättningar att leva ett så bra liv som möjligt.
Ren intermittent kateterisering, RIK	Metod för att tömma urinblåsan med hjälp av en kateter som förs in i urinröret.
Ren intermittent självdilatation, RID	Metod för att vidga urinröret genom att föra in engångskatetrar.
Retrograd ejakulation	Utlösning där sädesvätskan hamnar i urinblåsan i stället för att komma ut genom urinröret.
Robotassisterad laparoskopisk prostatektomi, RALP	En robotassisterad titthålsoperation genom huden på magen för att operera bort hela prostatan och sädesblåsorna.
Skelettskintigrafi	Undersökning av skelettet med hjälp av ett radioaktivt ämne.
Strålbehandling, radioterapi – yttre	Joniserande strålning som ges via en apparat som riktar strålning mot tumören.
Subkutan venport, SVP	Liten dosa med en slang som opereras in under huden under nyckelbenet, och som har förbindelse med ett av kroppens större blodkärl. Används för att kunna ge bland annat läkemedel, blod eller näring direkt i blodet eller ta blodprover. Kallas ibland port-a-cath.
Suprapubisk kateter	En slang som genom huden på magen placeras i urinblåsan för att leda bort urin.
Transrektalt ultraljud, TRUL	En undersökning av prostatan där en ultraljudsstav förs in i ändtarmen. Bilden visar prostatans storlek och form.
Transuretral resektion av prostata, TUR-P	En operation genom urinröret där prostatavävnad hyvlas bort för att göra det lättare att kissa ut all urin.
Tumör	En knöl som beror på att celler har börjat föröka sig. Tumörer kan vara godartade (benigna) eller elakartade (maligna).
Tumör, nod, metastas, TNM	Ett internationellt klassificeringssystem som sammanfattar tumörers storlek och om de har spridit sig till noder, alltså lymfkörtlar, eller andra organ. T anger primärtumörens utbredning och storlek. N anger om det finns cancerceller i lymfkörtlarna. M anger om det finns metastaser.
Ultraljud	Undersökning med ljudvågor som ger en bild av inre organ och vävnader.
Uretrastriktur	Förträngning i urinröret som kan uppstå till exempel på grund av tidigare skador på urinröret eller efter en operation.
Urinkateter	En tunn slang som leder ut urin från urinblåsan i stället för att kissa.
Urologi	Läran om njurarnas, urinvägarnas och de manliga könsorganens sjukdomar.
Vårdcentral, hälsocentral, husläkarmottagning eller distriktsläkarmottagning	Mottagning inom primärvården.
Vårdprogram	Nationella riktlinjer som anger hur patienter med en viss sjukdom ska vårdas på bästa sätt. Riktlinjerna bygger på forskning, kunskap och samsyn inom hälso- och sjukvården.
Vävnad	Celler med liknande utseende och samma egenskaper som tillsammans bygger upp kroppens olika delar.

IPÖ står för individuell patientöversikt och är ett komplement till din journal. Översikten visar ditt sjukdomsförlopp och dina behandlingar på en tidslinje.

I IPÖ finns information om bland annat

vårdkontakter, exempelvis besök och telefonsamtal
undersökningar, exempelvis olika röntgenundersökningar
behandlingar, exempelvis läkemedel, strålbehandling och operation
analysresultat, exempelvis blodprover

ifyllda enkäter, exempelvis svar på frågor om hur du mår.

Din läkare eller sjuksköterska kan skicka en kopia av din IPÖ till dig via 1177. Det du ser i 1177 uppdateras inte automatiskt när din IPÖ ändras. För att se nya uppgifter behöver du få en ny kopia.

Du kan få fylla i enkäter om din sjukdom och hälsa (PROM) och kontakten med vården (PREM). Enkäterna är elektroniska.

PROM står för ”Patient Reported Outcome Measures” och är ett mått på hur du som patient upplever din sjukdom och hälsa innan och efter behandling. PREM står för ”Patient Reported Experience Measures” och mäter din upplevelse av vården.

Svaren går in i det nationella kvalitetsregistret för prostatacancer. Hur du har svarat kan bli ett underlag för ditt samtal med vårdpersonalen.

> Läs mer om PROM och PREM på NPCR.se. Sök på Patientinformation.

UTREDNING OCH DIAGNOS

Utredning

Ibland har cancer en ärftlig orsak. För att ta reda på det behövs en utredning som innebär att du får lämna ett blodprov. Du får göra utredningen om vårdpersonalen bedömer att det behövs och du själv vill. Om din cancer har en ärftlig orsak kan det påverka vilken behandling du får och om nära släktingar behöver utredas.

En del personer har en ärftligt ökad risk att få cancer. Det beror på en medfödd genförändring. Gener är samma sak som arvsanlag. Alla har gener. Du har ärvt dina gener från de två personer som bidrog med ägget och spermien när du bildades. De är dina genetiska föräldrar.

Även om man har en ärftligt ökad risk för cancer är det inte säkert att man får cancer.

När görs en ärftlighetsutredning?

För att ta reda på om din cancer har en ärftlig orsak behövs en utredning. Det är frivilligt att delta i utredningen och att lämna blodprov, om du erbjuds att göra det.

Vid vissa cancerformer är det vanligare att det finns en ärftlig orsak.

Det är vårdpersonalen som bedömer om en ärftlighetsutredning behövs. Bedömningen kan gå till på olika sätt. Du kan få svara på frågor eller fylla i ett formulär, till exempel om vilka biologiska släktingar som har haft cancer. Om du har två nära släktingar (bror, far eller farbror) som har prostatacancer eller om du har mutationer i genen BRCA2 eller HOXB13, rekommenderas dina söner och bröder att gå på kontroller från 40 års ålder. Alla med mutationer i dessa gener får inte prostatacancer.

Så går det till

Utredningen görs på den klinik där du får behandling mot cancer, eller vid en cancergenetisk mottagning. Du får lämna ett särskilt blodprov som kallas anlagsbärartest. Blodprovet kan visa om det finns en ärftlig orsak till cancern.

Om man inte hittar någon genförändring

Det är ganska vanligt att det inte går att hitta någon genförändring. Det innebär oftast att du inte har någon ärftligt ökad risk för cancer.

Vad händer om jag har en ärftligt ökad risk för cancer?

Om du har en medfödd genförändring kan det påverka vilken cancerbehandling du får.

En del genförändringar ökar risken för mer än en sorts cancer. Beroende på vilken gen förändringen sitter i kommer du att få ett individuellt anpassat kontrollprogram.

En genförändring kan ha funnits i en släkt i flera generationer. Förändringen kan också uppstå hos en person som blir den första i sin släkt att kunna föra den vidare. Genförändringar kan föras vidare från föräldrar till barn. Men det är inte säkert att förändringen förs vidare till ett barn som ärver gener från dig.

En ärftligt ökad risk för cancer kan alltså ha betydelse inte bara för dig, utan även för dina genetiska släktingar. Du kommer att få hjälp av en cancergenetisk mottagning med hur du ska informera dina släktingar.

> Läs mer på 1177.se. Sök på Ärftligt ökad risk för cancer.

En cancerutredning innebär att du får gå igenom olika undersökningar och provtagningar. Utredningen görs för att din läkare ska kunna ställa diagnos och rekommendera en behandling som passar dig.

Utredningen syftar till att fastställa

hur utbredd och allvarlig din prostatacancer är
om det finns tecken på att cancern har spridit sig till andra organ.
Under utredningen undersöks också hur du mår. Man kan sätta in olika insatser för att du ska må så bra som möjligt före och under den planerade behandlingen.

Detta kan ingå i utredningen

Vid utredning av prostatacancer ingår ofta några av följande undersökningar och provtagningar:

blodprov som mäter PSA
prostatapalpation: prostatan undersöks med fingret genom ändtarmen
bilddiagnostiska metoder, till exempel magnetkameraundersökning, datortomografi, skelettskintigrafi eller PSMA-PET-kameraundersökning
transrektalt ultraljud (TRUL): ultraljud av prostatan genom ändtarmen
vävnadsprover från prostatan
bedömning av om prostatacancern har spridit sig till exempelvis skelettet eller andra organ.

I utredningen ingår även att ta reda på om du har besvär med att tömma urinblåsan. Du kan få fylla i ett formulär och man kan kontrollera om du har urin kvar i blåsan efter du har kissat. Du får också svara på frågor om din sexuella funktion och om du har nya smärtor från skelettet.

Du kan behöva genomgå fler undersökningar och provtagningar. Till exempel kan du behöva undersökas med cystoskopi, där en kateter med en kamera förs in genom urinröret för att undersöka urinblåsan. Det beror på vilka symtom du har och resultatet av de undersökningar som har gjorts.

Specialister diskuterar resultatet vid en konferens

När alla svar på dina undersökningar och provtagningar är klara, genomförs ofta en så kallad multidisciplinär konferens, MDK. Där deltar flera olika specialister som urolog, röntgenläkare, onkolog, patolog och kontaktsjuksköterska. De bedömer gemensamt resultatet av din utredning och tar fram behandlingsförslag.

När sjukdomsbilden är okomplicerad och det finns flera likartade behandlingar att välja mellan, kan konferensen vägleda valet av behandling. Du får information om de olika behandlingarna och deras fördelar och nackdelar. Du får också möjlighet att diskutera och värdera vilken behandling som passar dig bäst.

När får jag resultatet av utredningen?

När utredningen börjar ska du få veta ungefär när du får resultatet av den. Resultatet får du vid ett läkarbesök, och du och läkaren diskuterar då gemensamt nästa steg.

Utredningen följer ett standardiserat vårdförlopp

Utredningen av de flesta cancerdiagnoser ska följa ett standardiserat vårdförlopp, SVF. Det innebär att alla ska utredas och bedömas så lika som möjligt och utan onödig väntan. Vårdförloppet slår fast vilka undersökningar som ingår i utredningen av en viss cancerdiagnos och hur lång tid utredningen bör ta.

Det standardiserade vårdförloppet startar vid en välgrundad misstanke om cancer. Vilka symtom och provsvar som klassas som välgrundad misstanke är fastställt för varje cancerdiagnos. Vårdförloppet avslutas när den första behandlingen startar.

> Läs mer på 1177.se. Sök på Prostatacancer, Vävnadsprov från prostatan, Blodprov: PSA, Ärftlig cancer.
> Läs mer på cancerfonden.se. Sök på Prostatacancer.
> Läs mer på prostatacancerförbundet.se. Sök på Prostatacancer.
> Läs mer på 1177.se. Sök på Att få vård enligt ett vårdförlopp.

Diagnos

Cancer är ett samlingsnamn för många olika sjukdomar. Alla cancersjukdomar beror på att celler förändras och börjar fungera annorlunda. Att allt fler får en cancerdiagnos beror på att vi blir äldre och att vården blir bättre på att hitta cancer.

Cancersjukdomar har olika symtom och behandlas på olika sätt

Cancer uppstår på grund av en skada eller förändring i en eller flera celler. Cellen börjar sedan fungera allt mer annorlunda för varje celldelning och kan utvecklas till cancer. Cancer kan uppstå på olika ställen i kroppen och olika cancersjukdomar har olika symtom och behandlas på olika sätt. Chanserna att bli av med cancern varierar också mellan olika cancersjukdomar.

Oftast går det inte att säga varför någon får cancer

Flera saker har betydelse för att cancer ska utvecklas. Många cancerformer är vanligare vid högre ålder. Det tar också olika lång tid för cancer att utvecklas. För det mesta är det omöjligt att säga varför en enskild person får cancer.

Cancer är vanligt

Mer än 60 000 svenskar får någon form av cancer varje år. Av dessa är cirka 40 procent under 65 år. I dag finns det runt 500 000 människor i Sverige som antingen har eller tidigare har haft cancer. Att fler och fler personer får en cancerdiagnos nu beror dels på att befolkningen blir äldre och dels på att sjukvården har blivit bättre på att hitta cancer.

> Läs mer på 1177.se. Sök på Vad är cancer?

Prostatacancer innebär att en tumör har bildats i prostatakörteln. Det är den vanligaste cancerformen i Sverige. Ofta utvecklas sjukdomen utan symtom.

Varje år upptäcks omkring 11 000 nya fall av prostatacancer i Sverige.

Det är framför allt medelålders och äldre män som får prostatacancer. Hälften är mellan 50 och 70 år när de får diagnosen. Sjukdomen är ovanlig före 50 års ålder och förekommer nästan aldrig före 40 års ålder. Risken för att utveckla prostatacancer ökar med åldern.

Det kan dröja innan du får symtom

Cancerceller kan växa samtidigt på olika ställen i prostatan. Först växer cancern bara inuti prostatan, ofta i de delar som ligger längst från urinröret. Då märker du inte av sjukdomen. Det kan ta 10 till 15 år innan cancertumören sprider sig eller ger symtom. Du kan exempelvis få svårt att kissa.

Ibland sprider cancern sig utanför prostatan. Om prostatacancer sprider sig är det oftast till lymfkörtlarna eller skelettet.

Prostatans funktion

Prostatan är en valnötsstor körtel och kallas även blåshalskörteln. Den finns runt övre delen av urinröret, alldeles nedanför urinblåsan. Prostatan hjälper till att bilda sädesvätska, en transportvätska för spermierna vid en utlösning. Om prostatan opereras bort försvinner sädesvätskan, men förmågan att uppleva orgasm finns kvar.

Mannens bäckenbotten i genomskärning, inklusive sädesledare, svällkroppar, urinrör, testiklar, urinblåsa, sädesblåsa, ändtarm och prostatakörtel. — *Prostatan är en körtel som finns runt övre delen av urinröret.*

> Läs mer på 1177.se. Sök på Prostatacancer.
> Läs mer på cancerfonden.se. Sök på Prostatacancer.
> Läs mer på prostatacancerförbundet.se. Sök på Prostatacancer.

Läkaren använder flera olika sätt för att beskriva hur utbredd och allvarlig din prostatacancer är. Beskrivningen avgör bland annat vilken behandling du rekommenderas.

Hur utbredd och allvarlig en prostatacancer är beskrivs med hjälp av följande:

riskgruppsindelning
Gleasonbedömning – hur den ser ut i mikroskop
PSA-värde
TNM-stadium.

Riskgruppsindelning

Riskgruppsindelningen för prostatacancer är: mycket låg risk, övrig lågrisk, gynnsam mellanrisk, ogynnsam mellanrisk, högrisk och mycket hög risk.

Riskgruppsindelningen ligger till grund för vilken behandling du rekommenderas.

Gleasonbedömning

Gleasongrad är en internationell standard för att gradera prostatacancers utseende. Syftet är att uppskatta hur snabbt den kommer att växa och om det finns risk att den sprider sig. Därför behövs vävnadsprover från prostatan för mikroskopisk analys.

Graderingen går från 3 till 5, där 3 innebär att cancern liknar normal prostatavävnad, växer långsamt och inte sprider sig. Grad 5 innebär att prostatacancern är olik den normala vävnaden, växer snabbare och sprider sig.

En prostatacancer har ofta flera olika Gleasongrader eftersom varje vävnadsprov får sin egen grad.

Den vanligaste och den högsta Gleasongraden av alla vävnadsprover sammanställs till en Gleasonsumma. Summa 6 är en cancer som växer mycket långsamt utan att sprida sig. Summa 10 är den allvarligaste formen av prostatacancer.

När prostatan opereras bort analyseras och graderas prostatacancern igen. Då kan både Gleasongrad och Gleasonsumma ändras.

PSA-värde

PSA är ett protein som produceras i prostatan. PSA är viktigt för fortplantningen, eftersom det löser upp den gel som omsluter spermierna så att de kan nå ägget.

PSA är en förkortning av prostataspecifikt antigen.

PSA läcker normalt ut i blodet. Mängden PSA i blodet kan mätas med ett blodprov och kallas PSA-värde. PSA-värdet ökar vid urinvägsinfektion, inflammation i prostatan och prostatacancer. Det är också vanligt att PSA-värdet ökar när prostatan förstoras, vilket den ofta gör när män blir äldre.

TNM-stadium

TNM är ett internationellt klassificeringssystem som sammanfattar tumörers storlek och om den har spridit sig till lymfkörtlarna eller andra organ.

TNM-stadium

T-stadium (tumör) beskriver cancerns utbredning i och omkring prostatan. Metoder för att bestämma T-stadium är: känna på prostatan med fingret via ändtarmen, ultraljud, magnetkamera och mikroskopisk analys av den bortopererade prostatan.

T1 och T2 är cancer som är begränsad till prostatan.

T3 är cancer genom och utanför prostatan.

T4 är cancer som växer över till andra organ som exempelvis urinblåsan.

N-stadium (nod) beskriver cancerns utbredning i lymfkörtlarna. N0 betyder att ingen spridning har påvisats, medan N1 påvisar spridning. Prostatacancer sprider sig i första hand till lymfkörtlar i bäckenet, men risken är oftast så liten att man inte behöver undersöka alla. Metoder för att hitta spridning är: datortomografi, magnetkamera, PET-kamera och mikroskopisk analys av bortopererade lymfkörtlar.

M-stadium (metastas) beskriver cancerns utbredning i skelettet eller andra organ. M1 betyder att metastaser har påvisats utanför bäckenets lymfkörtlar medan M0 betyder att de inte har det. Metoder för att hitta spridning är: skelettskintigrafi, datortomografi, magnetkamera, PET-kamera och ibland röntgen.

> Läs mer på 1177.se. Sök på Prostatacancer.

Prostatacancer/MG

MÖTET MED VÅRDEN

Mötet med vården

Vad är Min vårdplan

Vad innehåller Min vårdplan?

Vem tar fram Min vårdplan?

Inför ditt besök hos vården

Så kan du förbereda dig

Du har rätt att förstå

Du kan erbjudas ett digitalt vårdmöte

Du har rätt att vara delaktig

Källkritik

Var källkritisk

Vilka informationskällor finns?

Fråga vårdpersonalen om du är osäker

Cancerlinjen, Cancerfonden

Cancerrådgivningen

Inloggad på 1177

Du väljer vilket innehåll du vill se

Viktigt att veta när du läser din journal

Roller i vården

Ordlista

Individuell patientöversikt, IPÖ

Patientrapporterade mått

UTREDNING OCH DIAGNOS

Utredning

Ärftlighetsutredning

När görs en ärftlighetsutredning?

Så går det till

Om man inte hittar någon genförändring

Vad händer om jag har en ärftligt ökad risk för cancer?

Utredning av prostatacancer

Detta kan ingå i utredningen

Specialister diskuterar resultatet vid en konferens

När får jag resultatet av utredningen?

Utredningen följer ett standardiserat vårdförlopp

Diagnos

Om cancer

Cancersjukdomar har olika symtom och behandlas på olika sätt

Oftast går det inte att säga varför någon får cancer

Cancer är vanligt

Prostatacancer

Det kan dröja innan du får symtom

Prostatans funktion

Så beskrivs en prostatacancer

Riskgruppsindelning

Gleasonbedömning

PSA-värde

TNM-stadium

UNDERSÖKNINGAR OCH PROVTAGNINGAR

Röntgen och bilddiagnostik

Bentäthetsmätning vid behandling av prostatacancer

Hur förbereder jag mig?

Så går det till

Hur mår jag efteråt?

När får jag svaret?

Cystoskopi

Så går det till

Hur mår jag efteråt?

När får jag svaret?

När ska jag kontakta vården?

Datortomografi, DT

Hur ska jag förbereda mig?

Så går det till

Hur mår jag efteråt?

När får jag svaret?

Magnetkameraundersökning av prostatan

Hur ska jag förbereda mig?

Så går det till

Hur mår jag efteråt?

När får jag svaret?

Mätning av resturin med blåsscanner – bladderscan

Hur ska jag förbereda mig?

Så går det till

När får jag svaret?

PET-kameraundersökning

Hur ska jag förbereda mig?

Så går det till

Hur mår jag efteråt?

När får jag svaret?