Till sidinnehåll
Kunskapsbank för cancervården Till cancercentrum.se

Standardiserat vårdförlopp livmoderkroppscancer

Introduktion

Syfte med standardiserade vårdförlopp

Syftet med standardiserade vårdförlopp är att alla som utreds för cancermisstanke ska uppleva en välorganiserad, helhetsorienterad professionell vård utan onödig väntetid oavsett var i landet patienten söker vård. Det innebär att samtliga steg i processen och samtliga ledtider är beräknade utifrån vad som är värdeskapande tid ur patientens perspektiv, alltså hur många dagar som krävs för att genomföra optimal handläggning och medicinsk behandling, men utan hänsyn till nuvarande organisation och arbetssätt. Vid implementering ansvarar respektive landsting för att skapa en organisation och resurser som möjliggör genomförande. 

Om livmoderkroppscancer (endometriecancer)

Det standardiserade vårdförloppet omfattar livmoderkroppscancer (endometriecancer) med diagnoskod C54.9. Diagnoskoden omfattar även sarkom, som inte kommer att omfattas av det standardiserade vårdförloppet eftersom utredning och behandling skiljer sig åt. Sarkomen utgör drygt 3 procent av patientgruppen.

Livmoderkroppscancer är den vanligaste gynekologiska cancersjukdomen i Sverige och den 6:e vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor. Årligen insjuknar drygt 1 300 kvinnor i Sverige, med svagt ökande trend. Medianåldern vid insjuknande är 69 år och mycket få kvinnor drabbas före 50 års ålder. Den relativa femårsöverlevnaden är förhållandevis god, cirka 80 procent.

Flödesschema för vårdförloppet

Ingång till standardiserat vårdförlopp

Misstanke

Ett eller flera av följande ska föranleda misstanke:

  • postmenopausal blödning
  • nytillkomna menorragier/metrorragier hos pre-/perimenopausal kvinna som inte svarar på sedvanlig behandling
  • pyometra/hematometra
  • avvikande flytningar utan annan uppenbar orsak hos peri-/postmenopausal kvinna.

Vid misstanke ska patienten remitteras till gynekolog (filterfunktion) enligt nedan. 

Remiss till filterfunktion

Remissen ska innehålla följande:

  • frågeställning: gynekologisk cancer?
  • anamnes, ange särskilt
    • symtom eller fynd som ligger till grund för misstanke
    • ev. företagen utredning
    • tidigare sjukdomar och behandlingar
    • läkemedel (särskilt metformin, trombocythämmare eller antikoagulantia)
    • social situation, eventuella språkhinder eller funktionsnedsättningar
  • kontaktuppgifter för patienten inklusive aktuella telefonnummer
  • uppgifter för direktkontakt med inremitterande (direktnummer).

Filterfunktion

Filterfunktionen utförs av gynekolog. Följande ska utföras:

  • gynekologisk undersökning
  • transvaginalt ultraljud (vid förtjockad slemhinna ≥ 5 mm eller omätbar slemhinna ska endometriebiopsi eller motsvarande utföras som en del av utredningen efter välgrundad misstanke, se block A).

Välgrundad misstanke – kriterier för start av utredning enligt standardiserat vårdförlopp

Välgrundad misstanke föreligger vid ett eller flera av följande:

  • förtjockad slemhinna ≥ 5 mm eller omätbar slemhinna hos postmenopausal kvinna med blödning eller avvikande flytning
  • kliniskt eller bilddiagnostiskt fynd tydligt talande för gynekologisk cancer
  • histopatologiskt fynd visande endometriecancer eller ingivande misstanke om endometriecancer (hyperplasi med atypi).

Vid välgrundad misstanke ska utredningen omedelbart inledas med endometriebiopsi eller motsvarande (se block A). Vid histopatologiskt fynd inleds utredningen enligt block B.

Kommunikation och delaktighet

Vid välgrundad misstanke ska patienten informeras om

  • att det finns anledning att göra fler undersökningar för att ta reda på om patienten har eller inte har cancer
  • vad ett standardiserat vårdförlopp innebär och vad som händer i den inledande fasen
  • att patienten bör vara tillgänglig på telefon för vidare besked
  • att sjukvården ofta ringer från dolt nummer. 

Den som ger informationen ska så långt som möjligt försäkra sig om att patienten har förstått innehållet i och betydelsen av informationen. Informationen ska ges vid ett fysiskt möte om man inte kommit överens om annat.

Utredning och beslut om behandling

Utredningsförlopp

Block A och B kan utföras i öppenvård.

Block A

Block B

Block C

Endometriebiopsi eller motsvarande

PAD-besked till patienten samt ev. remiss till kvinnoklinik

Blod- och elstatus

Remissgranskning och planering av fortsatt utredning

Block D

Block E

Block F

DT thorax-buk/lungröntgen enligt nationellt vårdprogram

Kvalificerat TVS/MRT lilla bäckenet

Operabilitetsbedömning, med gynekologisk undersökning vid behov, och beslut om kirurgi eller ej

MDK enligt nationellt vårdprogram

 

Resultat av block A och B

Åtgärd

PAD visar endometriecancer eller ger misstanke om endometriecancer (hyperplasi med atypi)

Block C, D och E utförs på kvinnoklinik

PAD ger inte misstanke om endometriecancer

Det standardiserade vårdförloppet avslutas. Patienten remitteras ev. till relevant enhet för utredning.

Resultat av block C, D och E

Åtgärd

Misstanke om eller bekräftad extrauterin växt eller komplicerande faktorer enligt nationellt vårdprogram

Block F (MDK) utförs och därefter behandlingsbeslut med patienten

Övriga endometriecancerpatienter

Behandlingsbeslut med patienten

Remiss till kvinnoklinik när PAD visar endometriecancer eller ger misstanke om endometriecancer

I de fall då block A och B utförts i öppenvård ska remissen till kvinnoklinik innehålla (gärna i form av bifogade journalkopior):

  • kopia av PAD-utlåtande
  • kopia av ev. bilddiagnostiskt utlåtande
  • labbsvar
  • anamnes, ange särskilt
    • gynekologisk anamnes, särskilt symtom eller fynd som initierat utredning
    • företagen utredning
    • allmäntillstånd och samsjuklighet
    • längd och vikt
    • rökning
    • tidigare bukoperationer
    • läkemedel (särskilt metformin, trombocythämmare eller antikoagulantia)
    • social situation, eventuella språkhinder eller funktionsnedsättningar
  • kontaktuppgifter för patienten inklusive aktuella telefonnummer
  • uppgifter för direktkontakt med inremitterande (direktnummer).

Multidisciplinär konferens (MDK)

Följande funktioner ska medverka vid MDK:

  • patolog
  • gynekologisk tumörkirurg
  • gynekologisk onkolog
  • bilddiagnostiker
  • kontaktsjuksköterska
  • koordinatorsfunktion.

Beslut om behandling

Beslut om behandlingsrekommendation ska fattas av MDK eller av specialistkompetent gynekolog eller gynonkolog.

Behandlingsbeslut ska fattas tillsammans med patienten och tillsammans med de närstående om patienten önskar det.

Omvårdnad, rehabilitering och understödjande vård

Patienten ska tilldelas en namngiven kontaktsjuksköterska senast i samband med block C.

Kontaktsjuksköterskan ska ha särskild kunskap om gynekologisk cancer och arbeta enligt nationell arbetsbeskrivning vilket bl.a. innebär att ansvara för att Min vårdplan upprättas och uppdateras, samt för aktiva överlämningar.

Rehabilitering och palliativa insatser bör övervägas tidigt i sjukdomsprocessen, se det nationella vårdprogrammet för rehabilitering och det nationella vårdprogrammet för palliativ vård.

Patienter ska uppmanas att avstå från rökning samt vara måttfulla i sin alkoholkonsumtion före behandling, och erbjudas professionell hjälp att klara detta. 

Kommunikation och delaktighet

Alla beslut om utredning och behandling ska ske i samråd med patienten, och även med de närstående om patienten önskar. Patienten ska vid behov erbjudas professionell tolk.

Patienten ska informeras i enlighet med patientlagen (kapitel 3), vilket bl.a. innebär att ge information om vilka behandlingsstrategier som kan vara aktuella och vilken strategi man rekommenderar, inklusive behandlingens syfte och biverkningar.

Den som ger informationen ska så långt som möjligt försäkra sig om att mottagaren har förstått innehållet i och betydelsen av informationen.

Behandling

Se nationellt vårdprogram.

Uppföljning

Se nationellt vårdprogram.

Indikatorer för uppföljning av standardiserat vårdförlopp

Ledtider för nationell uppföljning

Följande ledtider används för nationell uppföljning av det standardiserade vårdförloppet.

Patientgrupp

Från

Till

Tid  

Primär kirurgi

Beslut välgrundad misstanke

Start av första behandling

32 kalenderdagar

Primär strål- eller läkemedelsbehandling

Beslut välgrundad misstanke

Start av första behandling

39 kalenderdagar

Palliativ symtom­lindrande behandling när tumörspecifik behandling inte är aktuell*

Beslut välgrundad misstanke

Behandlingsbeslut (kodas som start av första behandling)

25 kalenderdagar

* När beslut tas om att ingen tumörspecifik behandling ska ges avslutas det standardiserade vårdförloppet med koden Start av första behandling, palliativ. De palliativa insatserna bör dock inledas redan under utredningen.

Ovanstående ledtider gäller såväl kurativ som palliativ tumörspecifik behandling. Start av första behandling kan innebära kirurgi, läkemedelsbehandling, strålbehandling eller symtomlindrande behandling.

Ingående ledtider

Ledtiderna för nationell uppföljning bedöms förutsätta följande ingående ledtider. Syftet med sammanställningen är att göra processen överskådlig, men landstingen har endast i uppgift att följa den ledtid som anges under Ledtider för nationell uppföljning.

Från

Till

Tid  

Remissbeslut vid misstanke

Remissankomst (filterfunktion)

3 kalenderdagar

Remissankomst (filterfunktion)

Besök hos gynekolog (filterfunktion) – beslut välgrundad misstanke

7 kalenderdagar

Beslut välgrundad misstanke

Block B (PAD-besked till patienten)

9 kalenderdagar

Block B (PAD-besked till patienten)

Block C (remissgranskning på kvinnoklinik)

2 kalenderdagar

Block C (remissgranskning på kvinnoklinik)

Behandlingsbeslut med patienten

14 kalenderdagar

Behandlingsbeslut med patienten

Start av första behandling, kirurgi

7 kalenderdagar

Behandlingsbeslut med patienten

Start av första behandling, strål- eller läkemedelsbehandling

14 kalenderdagar

Kirurgi

PAD-svar till remittenten

10 kalenderdagar

Indikatorer för nationell uppföljning

Följande indikatorer används för uppföljningen av det standardiserade vårdförloppet:

Indikator

Antal remisser (vårdbegäran) från primärvård respektive specialiserad vård som märkts med ”standardiserat vårdförlopp för livmoderkroppscancer”

Andel patienter av de som anmälts till standardiserat vårdförlopp som fått diagnosen livmoderkroppscancer

Andel patienter av de som fått diagnosen livmoderkroppscancer som anmälts till standardiserat vårdförlopp

Indikatorer för kvalitet

Patienternas upplevelse av att utredas enligt standardiserat vårdförlopp kommer att följas och utvärderas genom PREM-enkäter.

Följande indikatorer används för uppföljningen av vårdkvaliteten enligt det nationella vårdprogrammet:

Indikator

Målvärde

Täckningsgrad i det nationella kvalitetsregistret

Andel anmälda > 95 % inom 2 år

Relativ 5-årsöverlevnad

> 84 % (alla stadier)

Andel PAD bedömd av referenspatolog

> 50 %

Andel patienter som opererats med medverkan av erfaren tumörkirurg

100 % vid endometrie­cancer av prognostisk högrisktyp

Andel patienter som avlidit i behandlingskomplikation

< 3 %

Andel patienter med endometriecancer av prognostisk högrisktyp där beslut fattats om pelvin respektive paraaortal lymfkörtelutrymning som också genomgått detta

> 90 % respektive 80 %

Tillgång till namngiven kontaktsjuksköterska (utvecklingsindikator)

100 %

Generellt om standardiserat vårdförlopp

Nationellt vårdprogram

Det standardiserade vårdförloppet gäller för vuxna patienter. Det bygger på det nationella vårdprogrammet som fastställts av Regionala cancercentrum i samverkan. I vårdprogrammet finns beskrivningar av och rekommendationer för vårdförloppets delprocesser samt hänvisningar till vetenskapligt underlag. Det finns ingen konflikt mellan innehållet i vårdprogrammet och det standardiserade vårdförloppet.

Se även de nationella vårdprogrammen för rehabilitering respektive palliativ vård, för underlag till rekommendationer på dessa områden.

Inklusion i standardiserat vårdförlopp

Välgrundad misstanke ska i detta sammanhang tolkas som kriterier för utredning enligt standardiserat vårdförlopp. Vid välgrundad misstanke ska patienten remitteras till en utredning enligt det standardiserade vårdförloppet. Varje landsting ansvarar för att tydliggöra hur remissgången ska gå till.

Det kan finnas tillfällen då man trots att kriterierna är uppfyllda inte bör remittera patienten, om patienten inte önskar att bli utredd i standardiserat vårdförlopp eller om patienten inte bedöms klara av utredningen. 

Även när kriterierna för välgrundad misstanke inte är uppfyllda kan diagnosen misstänkas. Patienten ska då remitteras till utredning enligt ordinarie remissrutiner.

Målet är att så många som möjligt av de patienter som har fått diagnos ska ha utretts enligt det standardiserade vårdförloppet. Framtida utvärderingar av välgrundad misstanke kommer att kunna leda till en justering av definitionen för att inkludera så många som möjligt utan att utreda patienter i onödan.

Av de utredningar som startas vid välgrundad misstanke kommer många att resultera i att cancermisstanken avskrivs och vårdförloppet avslutas. De patienter som har fortsatt behov av utredning ska tas om hand av den enhet som inlett utredningen eller remitteras till en annan enhet som är bättre lämpad.  

Utredningsförloppet

I vissa fall kommer patienter att ha genomgått vissa undersökningar när utredningsförloppet inleds. Det innebär att man i de fallen inte behöver upprepa en adekvat genomförd undersökning. 

Inklusion i kliniska studier

Patienter bör erbjudas plats i kliniska studier när sådana finns. Om studierna påverkar ledtiderna finns möjlighet att markera detta som en avvikelse i samband med att ledtiderna rapporteras.

Ledtider

Hos vissa av patienterna finns samsjuklighet eller andra faktorer som kräver stabiliserande åtgärder eller individualiserad utredning inför behandlingsbeslut, vilket kan innebära längre tid till start av första behandling. Det är överordnat att patienterna får en god vård även om det innebär längre ledtider.

Den enskilda patienten kan också tacka nej till ett erbjudet utrednings- eller behandlingsdatum av personliga skäl, vilket leder till längre ledtider.

När särskilda skäl finns bör detta noteras i journalen.

Koordinatorsfunktion

Syftet med koordinatorsfunktionen är att säkra kontinuitet i vårdförloppet och undvika onödig väntetid. Hur funktionen ska bemannas och organiseras beslutar och utvecklar man lokalt, anpassat till de lokala förhållandena. Koordinatorsfunktionen behöver inte bemannas av samma person under hela förloppet.

Det ska finnas förbokade tider för undersökningar och behandlingar som koordinatorsfunktionen använder för att boka in patienten i hela vårdförloppet.

Samarbete över landstingsgränser

För att vården ska vara sammanhållen och utan onödiga väntetider för patienten kommer införandet av standardiserade vårdförlopp att ställa stora krav på samarbete mellan landsting. Vid införandet bör man tidigt identifiera de delar av vårdförloppet som kräver samverkan med andra landsting. Angående kvalitetskrav och behov av kringresurser, se aktuellt vårdprogram under rubriken Underlag för nivåstrukturering.

Enligt patientlagen som gäller från januari 2015 har patienten rätt att få öppenvård i valfritt landsting.

Uppdatering

Arbetsgruppen kommer att se över det standardiserade vårdförloppet årligen och uppdatera det vid behov.  

Arbetsgruppens sammansättning

  • Per Rosenberg, ordförande t.o.m. våren 2016, med.dr, gynonkolog, Universitetssjukhuset i Linköping, Linköping, RCC Sydöst
  • Caroline Lundgren, ordförande fr.o.m. hösten 2016, med.dr, gynonkolog, Karolinska universitetssjukhuset, Stockholm
  • Kristina Aglund, gynonkolog, Norrlands universitetssjukhus, Umeå
  • Elisabeth Epstein, docent, gynekolog, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm
  • Henrik Falconer, docent, gynekolog, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm
  • Charlotte Klynning, gynekolog, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm, RCC Stockholm-Gotland
  • Henrik Leonhardt, med.dr, radiolog, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg
  • Anne-Marie Levin Jakobsen, med.dr, patolog, Unilabs AB, SKAS
  • Shokoufeh Manouchehr Pour, gynonkolog, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg
  • Britt-Marie Moberg, patientrepresentant
  • Janusz Marcickiewicz, med.dr, gynekolog, Hallands sjukhus, Varberg, RCC Väst
  • Jan Persson, docent, gynekolog, Skånes universitetssjukhus, Lund
  • Carina Rundström, MSc, specialistsjuksköterska i cancervård, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm, RCC Stockholm-Gotland
  • Bengt Tholander, med.dr, gynonkolog, Akademiska sjukhuset, Uppsala, RCC Uppsala-Örebro
  • Åsa Åkesson, gynekolog, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg