Substans
Substans | Administrering | Spädning | Grunddos/ admtillfälle |
Beräkningssätt | Maxdos/ admtillfälle |
Max ack. dos |
Infusiontid |
---|---|---|---|---|---|---|---|
1. Betametason | Peroral tablett |
|
4 mg/m² | kroppsyta | |||
2. Ifosfamid | Intravenös infusion |
250 ml Natriumklorid 9 mg/ml infusion |
800 mg/m² | kroppsyta | 1 tim. | ||
3. Mesna | Intravenös injektion |
|
160 mg/m² | kroppsyta | 3 min. | ||
4. Metotrexat | Intravenös infusion |
1000 ml Natriumklorid 9 mg/ml infusion |
3000 mg/m² | kroppsyta | 3 tim. | ||
5. Kalciumfolinat (vattenfritt) | Intravenös injektion |
|
15 mg | standarddos | 3 min. | ||
6. Kalciumfolinat (vattenfritt) | Intravenös injektion |
|
15 mg | standarddos | 3 min. | ||
7. Kalciumfolinat (vattenfritt) | Intravenös injektion |
|
15 mg | standarddos | 3 min. | ||
8. Cytarabin | Intravenös infusion |
250 ml Natriumklorid 9 mg/ml infusion |
150 mg/m² | kroppsyta | 30 min. | ||
9. Etoposid | Intravenös infusion |
1000 ml Natriumklorid 9 mg/ml infusion |
100 mg/m² | kroppsyta | 1 tim. |
Efter förbehandling ges Block A och B omväxlande med 3 kurer per block. Kurlängd styrs av värdena för neutrofila och trombocyter.
Anvisningar för regimen
Villkor för start av regimen
Kontroll av blod-, lever- och elektrolytstatus inkl kreatinin.
Ascites och pleuravätska är relativa kontraindikationer för högdos Metotrexat.
Villkor och kontroller för administration
Före start av Metotrexat behandling ska hydrering och alkalinisering av urinen ske.
Kontroll av urin-pH som ska vara > 7 före start av Metotrexat, om inte ge extra 100 ml Natriumbikarbonat 50 mg/ml.
Kontroll av U-pH vid varje vattenkastning.
Vikt eller diureskontroll.
Anvisningar för ordination
Kontroller av blodstatus, elektrolyter, kreatinin, levervärden ska ske dagligen under behandlingsdygnen.
Ifosfamid - Mesna, dos 1 ges intravenöst i samband med start av infusion av Ifosfamid. Kan med fördel blandas i samma infusion som Ifosfamid. Efterföljande doser ges timme 4 och 8 efter avslutad Ifosfamid-infusion om de ges i.v. Om de ges peroralt ökas dosen till det dubbla och ges timme 2 och 6 efter avslutad Ifosfamid-infusion.
Metotrexat - Kalciumfolinat dag 2 startas 24 tim efter start av Metotrexat infusion. Ges därefter var 6:e timme tills metotrexat konc <0,1 mikromol/L. Doserna kan ges peroralt i samma dos som i.v. Kontroll av S-metotrexat timme 24, 36, 42, 48, 54, 72 tills konc < 0,1 mikromol/L.
Beredskap för att hantera fördröjd utsöndring av Metotrexat ska finnas. Antidot glucarpidase (Voraxaze) finns.
Om fördröjd metotrexatutsöndring fortsätter hydreringen med 4 L vätska/dygn med tillsats av Natriumbikarbonat och kalium till metotrexatkoncentrationen <0,1 mikromol/L.
Hydrering före start Metotrexat-infusion: 500 ml Glukos 50 mg/ml med tillsats av 120 mmol Natriumbikarbonat och 20 mmol Kaliumklorid.
Hydrering under behandlingen:
Dygn 1 - 2 L vätska med 60 mmol Natriumbikarbonat och 20 mmol Kaliumklorid/L.
Dygn 2 - 3 L vätska med 60 mmol Natriumbikarbonat och 20 mmol Kaliumklorid/L.
Dygn 3 - 3 L vätska med 60 mmol Natriumbikarbonat och 20 mmol Kaliumklorid/L.
Dygn 4-5 - 1 L vätska som posthydrering efter Ifosfamid-infusionen.
Dosjustering rekommendation
Första blocket ges dagen efter avslutad förbehandling, block P, oavsett blodvärden,
Senare block ges när neutrofila >1,0 och TPK > 50, vilket brukar ta ca 3 veckor räknat från starten av föregående block.
Referenser
Biverkningar
Ifosfamid Intravenös infusion
Samtidig administrering av Ifosfamid med CYP450-inducerare kan öka koncentrationen av metaboliter som är cytotoxiska eller har andra toxiciteter. (Exempel på CYP450-inducerare är: karbamazepin, kortikosteroider, rifampicin, fenobarbital, fenytoin, bensodiazepin och Johannesört.)
Samtidig administrering av Ifosfamid med CYP450-hämmare (särskilt CYP3A4- och CYP2B6-hämmare) kan minska aktivering och metabolisering av Ifosfamid och därmed påverka effekten. CYP3A4-hämmare kan även ge ökad bildning av en ifosfamid-metabolit som associeras med nefrotoxicitet. (Exempel på CYP3A4-hämmare är: ketokonazol, flukonazol, itrakonazol, proteashämmare (såsom indinavir, ritonavir) och makrolider (såsom klaritromycin, erytromycin).)
Samtidig administrering av Ifosfamid och disulfiram kan ge ökad ökad koncentration av cytotoxiska metaboliter.
I övrigt finns ett antal möjliga farmakodynamiska interaktioner angivna, se FASS.
(Här endast några exempel på sådana interaktioner vid samtidig administrering:
ACE hämmare - kan orsaka leukopeni
Kumarinderivat - kan ge ytterligare förhöjda INR
Cisplatin - inducerad hörselnedsättning kan förvärras
Tamoxifen - risk för tromboembolisk sjukdom kan öka.)
Mesna Intravenös injektion
Värmevallning vanligt.
Muskel- och ledvärk förekommer.
Metotrexat Intravenös infusion
Samtidig administrering av icke steroida antiinflammatoriska medel (NSAID) skall inte användas innan eller samtidigt med högdos Metotrexatbehandling, då detta ger risk för ökad Metotrexat koncentration och därmed toxiska effekter, vid lågdos Metotrexatbehandling anges detta till att det finns en risk vid samtidig användning, men att det vid till exempel reumatoid artrit skett samtidig användning utan problem.
Samtidig användning av protonpumpshämmare kan leda till fördröjd eller hämmad njureliminering av Metotrexat.
Samtidig administrering av furosemid kan ge ökade koncentrationer av metotrexat genom kompetitiv hämning av tubulär sekretion.
Salicylater, fenylbutazon, fenytoin, barbiturater, lugnande medel, p-piller, tetracykliner, amidopyrinderivat, sulfonamider och p-aminobensoesyra kan tränga bort metotrexat från serumalbuminbindningen och således öka biotillgängligheten (indirekt dosökning).
Kalciumfolinat (vattenfritt) Intravenös injektion
Kalciumfolinat får inte ges intratekalt.
Vid användning som rescuebehandling vid metotrexatbehandling bör kalciummängd per tidsenhet beaktas vid intravenös injektion, vid höga doser (från ca 45 mg/m2) överväg infusion istället för injektion (alternativt byte till Natriumlevofolinat).
Cytarabin Intravenös infusion
Allopurinol
Nedsatt njur- och leverfunktion, alkoholmissbruk och tidigare CNS behandling (strålbehandling) kan öka risken för CNS-toxicitet.
Etoposid Intravenös infusion
Lågt serum-albumin ger ökad obundet/fritt Etoposid AUC, vilket resulterar i ökad hematologisk toxicitet (lägre antal neutrofila).
Irriterande vid extravasering. Kan ge lokal mjukdelstoxicitet, irritation och inflammation så som svullnad, smärta, cellulit.
Följ instruktionen för värmebehandling, se stöddokument Extravasering.
Samtidig administrering av cisplatin med Etoposid är förknippat med ökad exponering för Etoposid till följd av minskad clearence.
Samtidig administrering av fenytoin med Etoposid är förknippat med minskad effekt av Etoposid till följd av ökad clearence. Även andra enzyminducerande antiepileptika kan ge minskad effekt av Etoposid, se FASS.
Samtidig administrering av antiepileptiska mediciner med Etoposid kan medföra risk för sämre effekt av antiepileptisk medicin, dock vaga uppgifter, se FASS.
Samtidig administrering av warfarin med Etoposid kan ge ökad effekt warfarin och därmed förhöjda PK/INR värden, vilket kräver ökad övervakning.
Samtidig administrering av netupitant/palonosetron (där netupitant metaboliseras via CYP3A4) med Etoposid har visat att exponeringen för Etoposid ökar med 21%. I poolade säkerhetsdata från fyra studier av olika storlekar har kombinationen dock hittills ej visat klinisk effekt med ökad toxicitet, enligt dokument från företaget.
Versionsförändringar
-
Version: 1.5 2024-02-27
Anvisningar för ordination - Mängden Natriumbikarbonat i prehydreringen har ökats till 120 mmol, i posthydreringen till 60 mmol. Förtydligat att det är Kaliumklorid som avses. Ändringarna är desamma också i administrationsschemat. -
Version: 1.4 2021-04-21
Administrationsschemat- Länkat kommentar Dag 3 med rätt tid -
Version: 1.3 2021-04-21
Administrationsschemat- Länkat kommentarer -
Version: 1.2 2021-04-15
Administrationsschemat - volym spoldropp ändrad -
Version: 1.1 2021-03-01
Patientinformation tillagd