Hörsel
Vid viss cytostatikabehandling eller strålbehandling mot huvudet nära örat kan en hörselnedsättning uppstå, oftast i diskantområdet 221. En försämring av hörseln kan uppstå efter veckor eller månader och fortskrida under hela barnets uppväxt 222.
Barnets ålder samt tal, språk och kommunikativa utveckling före insjuknandet är byggstenen för barnets fortsatt utveckling under och efter behandling, och för rehabiliteringen. Ofta upplevs en hörselnedsättning inte så besvärande när barnet är litet, men högre ålder och ökade krav kan göra att samma hörselnedsättning får stor påverkan på barnets ork, motivation, tal, språk och kommunikation. Sammantaget kan det få stora konsekvenser för barns inlärning under uppväxten.
Läs mer om riskfaktorer som rör barns hörsel och balansorgan i det nationella vårdprogrammet för långtidsuppföljning efter barncancer.
Generella insatser
Rekommendationer
- Om behandlingen innebär ökad risk för hörselskada krävs upprepade hörselmätningar både för, under och efter behandling. Observera att barnets ork och kognitiva förmåga kan variera och påverka mätningen.
- Om det är oklart ifall man mäter kognition eller hörsel, under och efter behandling, bör barnet remitteras till ett tvärprofessionellt rehabiliteringsteam.
- Om en hörselnedsättning uppstår under eller efter behandling ska barnet remitteras till hörselhabiliteringen.
Avancerade insatser
Rekommendationer
- Vid konstaterad hörselnedsättning bör följande yrkeskategorier finnas att tillgå inom hörselhabilitering specialpedagoger, audionomer, kuratorer, psykologer, teckenspråkslärare och logopeder.
- Vid en konstaterad grav hörselnedsättning hänvisas rehabiliterande insatser som rör hörselnedsättning till vårdförlopp grav hörselnedsättning 223.
Vid en förvärvad hörselnedsättning underlättar ett stort ordförråd och kan stärka fortsatt utveckling av barnets tal- och språkförmåga 224225. Ju äldre barnet är vid insjuknandet i cancer, desto större ordförråd och omvärldskunskap har barnet som hen kan dra nytta av om en hörselnedsättning uppstår. För rehabiliterande insatser när det gäller tal, språk och kommunikation se Kapitel 19 Tal, språk och kommunikation.
En hörselmätning kan te sig enkel att genomföra men kräver mycket koncentration och motivation. Audionomer är mycket kunniga när det gäller att genomföra mätningar och läsa av hörselreaktioner även på riktigt små barn, men om barnet är trött eller matt är det svårt att göra en fullständig audiologisk mätning. Det är också viktigt att veta om det är barnets hörsel eller kognitiva förmåga som mäts, och därför är det vanligt med upprepade hörselmätningar av olika slag och samarbete med neuropsykologer som ger utökad information om barnets förmåga och mående.
I Sverige är det vanligt att diagnostisering och rehabilitering görs på olika platser inom regionen, men tillsammans ansvarar de för pedagogiska, medicinska, logopediska och tekniska insatser för att stötta barnet under sin rehabilitering. Oavsett detta är det viktigt att beakta flera olika faktorer vid barnets fortsatta rehabilitering. Barn fortsätter att utvecklas under hela uppväxten, vilket innebär att täta uppföljningar behövs.
När barnet fått tekniska insatser såsom hörapparat och/eller cochleaimplantat behöver rehabiliteringen fortsätta under hela barnets uppväxt, eftersom behoven förändras 226. När barnet är litet, före 4–5 års ålder riktas rehabiliterande insatser oftast mot föräldrar som i sin tur stöttar barnet, men efter skolstart riktas insatserna direkt mot barnet i sig. Under barnet skolgång 227228 uppstår ofta nya svårigheter; svårare lyssningsförhållanden, kravfyllda uppgifter, bristande sociala interaktioner, försämrad livskvalitet 229 och nya miljöer, detta innebär ofta en stor utmaning för barnet.
227228229. Till en början kan barnet och familjen uppleva att dessa svårigheter är små för att sedan växa i och med ökade krav. Rehabiliteringen går ut på att löpande stötta barnet genom hela uppväxten. Barnets eller ungdomens och vårdnadshavarnas delaktighet är viktig då rehabiliteringsplanen arbetas fram 230.
Faktaruta 8. Exempel på insatser till barnet och familjen under hela barnets uppväxt
- Psykoedukation
- Stärkande av identitet, självkänsla och motivation
- Stödsamtal
- Psykologiskt stöd
- Teckenspråksutbildning
- Språkbedömning
- AVT (auditory verbal therapy) 231
- Utprovning av hörseltekniska hjälpmedel (mikrofon, varseblivning etcetera)
- Kommunikationshandledning
- Stöd vid skolval
- Ljud- och ljusmiljööversyn i förskola och skola
- Hörselpedagogiskt stöd i skolan
- Kontakt med andra barn med liknande erfarenheter.
Habiliterande insatser vid hörselnedsättning
Insatser vid hörselnedsättning utgår från barnets eller ungdomens behov och ålder. Det är viktigt men utmanande att ta hänsyn till barnets hörselnedsättning, ålder och förmågor, och samtidigt möta hela familjens behov.