Mun- och tandhälsa
God munvård kan förebygga och lindra komplikationerna av onkologisk behandling. Insatser från sjukvårdspersonal och tandvårdspersonal tillsammans med barn och vårdnadshavare är viktiga för att förebygga, behandla och upptäcka komplikationer i munhålan. Sjukvården och tandvården behöver därför samarbeta före, under och efter onkologisk behandling 153.
Onkologisk behandling, såsom cytostatika- och strålbehandling samt stamcellstransplantation, kan orsaka komplikationer i munhålan på många olika sätt. När immunförsvaret försämras kan normalt förekommande orala mikroorganismer orsaka lokala och systemiska infektioner. Munslemhinnan kan bli påverkad och risken för att utveckla mukosit, blåsor och sår i munnen ökar. Salivsekretionen kan försämras med muntorrhet och smakförändringar som följd. Risken för karies ökar också när salivsekretionen minskar. Behandling under barnets tandutvecklingsperiod, det vill säga före 12 års ålder, kan medföra bestående tandutvecklingsstörningar och hämma tillväxt av ansiktsskelettet. Sammantaget kan komplikationer i munhålan medföra negativ påverkan på barnets livskvalitet 154.
Prehabilitering inför cancerbehandling
Generella insatser
Rekommendationer
- Munhålan bör vara så frisk som möjligt vid behandlingsstart.
- Barn, ungdom och vårdnadshavare bör få stöd i att upprätthålla dagliga munvårdsrutiner.
- Alla barn oavsett ålder som ska genomgå onkologisk behandling bör remitteras till specialiserad barntandvård för bedömning av oralt status.
Vid insjuknandet i en allvarlig sjukdom är det lätt att tappa fokus på dagliga rutiner, men det är viktigt att sköta munhygienen för att förebygga besvär och komplikationer som kan uppstå när munnens slemhinna är känslig. Barn och vårdnadshavare bör upprätthålla åldersadekvata dagliga munvårdsrutiner inför start av onkologisk behandling. Alla barn och ungdomar under 18 år bör avrådas från att använda tobaks- och nikotinbruk. Läs mer under Levnadsvanor i Nationellt kliniskt kunskapsstöd (nationelltklinisktkunskapsstod.se).
Särskilda insatser
Rekommendationer
- Optimera munhålestatus inför onkologisk behandling som kan innebära infektionskänslighet och slemhinnepåverkan.
- Alla barn och ungdomar oavsett ålder som ska genomgå onkologisk behandling bör remitteras till specialiserad barntandvård för hjälp att optimera mun och tandstatus inför behandling.
- Barn, ungdom och vårdnadshavare bör får stöd att upprätthålla dagliga munvårdsrutiner.
Vårdpersonal som träffar barn och ungdomar inför start av onkologisk behandling bör bedöma munhålestatus och ta ställning till om det behövs akuta tandvårdsinsatser från specialiserad barntandvård. Munhygienen är viktig för att förebygga infektioner, och vårdpersonal bör stötta barn eller ungdomen och vårdnadshavare i att upprätthålla dagliga munvårdsrutiner.
Samarbete mellan sjukvård och tandvård före, under och efter onkologisk behandling är viktigt för att förebygga och minska komplikationer som påverkar munhälsan.
Avancerade insatser
Rekommendationer
- Inför strål- eller cytostatikabehandling ska eventuell tandställning och piercing avlägsnas, för att undvika skador i slemhinnan.
Inför cytostatikabehandling med förväntad infektionskänslighet och inför stamcellstransplantation ska det inte finnas några infektioner i munhålan. Inför strål- eller cytostatikabehandling med förväntad infektionskänslighet eller påverkan på munhåla ska eventuell tandställning och piercing avlägsnas, för att undvika skador i slemhinnan.
Samarbete mellan sjukvård och tandvård före, under och efter onkologisk behandling är viktigt för att förebygga och minska komplikationer som påverkar munhälsan.
Rehabilitering under cancerbehandling
Generella insatser
Rekommendationer
- Barn, ungdomar och vårdnadshavare ska få stöd i att upprätthålla goda munvårdsrutiner för att förebygga och lindra komplikationer av onkologisk behandling.
- Vid varje sjuksköterske- och läkarbesök bör munslemhinnan samt förmåga att svälja, tala, äta och dricka bedömas.
God munhygien bör upprätthållas genom anpassad daglig rengöring av munhålan. Många olika komplikationer kan uppträda i munhålan, se tabell i Bilaga 4 Akuta och sena komplikationer i munhålan relaterade till onkologisk behandling. Komplikationerna kan leda till smärta och svårighet att svälja, tala, äta, dricka och utföra munvård. Det är viktigt att förebygga och lindra smärta. Alla barn och ungdomar som genomgår onkologisk behandling ska därför ha tillgång till specialiserad barntandvård för att förebygga, upptäcka och behandla komplikationer i munhålan.
Särskilda insatser
Rekommendationer
Vårdpersonal bör:
- bedöma munhålan vid varje besök samt dagligen hos inneliggande barn som har oklar infektion, neutropeni, mukosit, barn som genomgått stamcellstransplantation och intensiv cytostatikabehandling eller strålbehandling mot huvud- och halsregionen
- konsultera specialisttandläkare inom barntandvård vid behov
- bedöma och försöka förutse behov av smärtlindring
- smärtlindra för att förebygga och behandla smärta
- konsultera specialiserat smärtteam vid behov.
Det bör finnas en lokal rutin för att en tandläkare/tandhygienist, läkare eller sjuksköterska ska bedöma barnets eller ungdomens munhåla. Det är också viktigt att vara lyhörd för information från patient och dess vårdnadshavare.
Barn och ungdomar kan visa smärta genom att inte vilja svälja, tala, äta eller dricka. Man bör använda åldersadekvata smärtskattningsmetoder och involvera vårdnadshavare i bedömningen av smärta. Smärtlindring bör ges lokalt och generellt, se Kapitel 11 Smärta.
Många olika komplikationer kan uppträda i munhålan, se tabell i Bilaga 4 Akuta och sena komplikationer i munhålan relaterade till onkologisk behandling.
Avancerade insatser
Rekommendationer
- Vårdpersonal bör upprätthålla regelbunden kontakt med specialiserad barntandvård för att koordinera vårdinsatser.
- Specialiserat smärtteam bör involveras vid svår eller långvarig smärta i munhålan.
Många olika komplikationer kan uppstå som kan behöva insatser från specialiserad barntandvård. Smärta från munhålan kan vara svår att upptäcka och behandla. Både lokal och systemisk smärtbehandling kan behövas. Kompetens från smärtteam bör finnas tillgängligt för till exempel behandling med smärtpump, se Kapitel 11 Smärta.
Rehabilitering efter cancerbehandling
Generella insatser
Rekommendationer
- Barn eller ungdom och vårdnadshavare bör få stöd i att upprätthålla god munhälsa
- Barnet eller ungdomen ska fortsätta att ha regelbunden kontakt med tandvården.
Påverkan på munhålan kan kvarstå, eller uppkomma, långt efter avslutad onkologisk behandling. Komplikationer i munhålan kan ge sämre livskvalitet och till exempel öka risken för kariesutveckling.
Särskilda insatser
Rekommendationer
- Alla barn och ungdomar som har genomgått onkologisk behandling bör följas regelbundet inom specialiserad barntandvård under de första två åren efter avslutad onkologisk behandling för att förebygga, upptäcka och behandla sena komplikationer i munhålan.
- Konsultera därutöver specialisttandläkare inom barntandvård för bedömning av munhåla vid behov.
Många olika tillstånd kan uppträda i munhålan efter onkologisk behandling, se Bilaga 4 Akuta och sena komplikationer i munhålan relaterade till onkologisk behandling. Man behöver vara lyhörd för information från barnet eller ungdomen och dess vårdnadshavare, och bedöma munhålestatus vid behov.
Avancerade insatser
Rekommendationer
- Barn, ungdomar och vårdnadshavare bör få stöd i att upprätthålla god munhälsa och fortsätta att ha regelbunden tandvårdskontakt, till en början via specialiserad barntandvård.
- Barn och ungdomar bör följas regelbundet inom specialiserad barntandvård under de första två åren efter avslutad onkologisk behandling. Barntandläkaren bedömer när det är lämpligt att barnet återgår till sin ordinarie tandvård.
- Barn som genomgått behandling före 12 års ålder bör undersökas med panoramaröntgen för att uppmärksamma eventuella tandutvecklingsstörningar.
- Eventuell tandregleringsbehandling bör som tidigast återupptas 1–2 år efter avslutad onkologisk behandling.
Många sena komplikationer som kan behöva insatser från specialiserad barntandvård kan uppstå långt efter avslutad onkologisk behandling. Alla barn och ungdomar ska därför vid behov ha tillgång till specialiserad barntandvård för att förebygga, upptäcka och behandla sena komplikationer från munhålan.
Ålder för röntgenutredning bör anpassas efter tandutveckling och barnets ålder vid insjuknandet. Panoramaröntgen ska genomföras inför eventuell tandregleringsbehandling. Tandställning kan återsättas 1–2 år efter avslutad onkologisk behandling. Ny tandregleringsbehandling kan påbörjas tidigast 2 år efter avslutad onkologisk behandling.
Akuta och sena komplikationer i munhålan
Behandlingsförslag och information om andra åtgärder som rör akuta komplikationer i munhålan finns i lokala och nationella behandlingsriktlinjer. Åtgärder för sena komplikationer i munhålan beskrivs i kapitlet om tänder, munhåla och spottkörtlar i det nationella vårdprogrammet för långtidsuppföljning efter barncancer.
Se även Bilaga 4 Akuta och sena komplikationer i munhålan relaterade till onkologisk behandling där det framgår vilka komplikationer som relateras till onkologisk behandling och när de kan uppstå.