Syn

Synpåverkan är en vanlig komplikation i samband med cancer i barndomen, och mycket vanlig efter behandling av CNS tumörer. Påverkan på synen kan uppstå både före, under och efter behandling e7a0736e-53a7-4eb6-a614-38214f6dd03d2321477291477294b2610fe-ba31-412d-add8-159fd836069d233147729147729. Grad och typ av synpåverkan beror på tumörens lokalisation och tillväxt.

Bakre skallgropstumörer ger oftare ögonmotorikstörningar och synnedsättning beroende på papillödem. Supratentoriella tumörer ger oftare synfältsinskränkning, såsom hemianopsi. I en kohort med 170 barn (0–18 år) som behandlats för olika typer av hjärntumörer med olika lokalisationer hade cirka 60 % syn- eller ögonsymtom vid diagnos. Dock fann man att 65 % av dem som inte hade symtom, också hade avvikande fynd vid ögonundersökning. Av de med symtom var blickförlamning vanligast, följt av synfältsinskränkning, nystagmus/ögondarr, skelning och synnedsättning 4b2610fe-ba31-412d-add8-159fd836069d233147729147729. I en annan undersökning av 68 barn med hjärntumör hade 90 % något syn- eller ögonsymtom såsom skelning, synskada, synfältsinskränkning, optikusatrofi eller hornhinneskada. Av dem som inte uppvisade symtom hade 15 % synfältsinskränkning 21232879-de34-442e-800e-9d52a3b47ac9234147729147729.

Synnedsättning och annan synpåverkan kan påverka barnet i skolan och de flesta andra vardagliga aktiviteter samt leda till sämre livskvalitet. Barn och ungdomar som behandlats för hjärntumör och har en synskada har sämre livskvalitet än andra även om de botats från tumören ca222932-eb05-492f-8748-a8d78aa92e36235147729147729. Skada på syn och/eller ögonmotorik kan påverka barnets eller ungdomens förmågor gällande bland annat läsning, orientering i omgivningen och interaktion med kamrater.

De flesta insatser ges inom specialistenheter utanför det onkologiska teamet. Följande enheter kan vara aktuella:

• Ögonklinik på det behandlande sjukhuset/barncancercentrum och hemortssjukhuset.
• Syncentral eller synenhet på hemorten.
• Rehabiliteringsteam via barncancercenter eller barnklinik och/eller barnhabilitering på hemorten.

En annan resurs är Specialpedagogiska skolmyndigheten som kan ge pedagogiska råd om syn till personal i förskola och skola.

För en del cancerformer som specifikt drabbar ögat, till exempel retinoblastom, sker uppföljning och rehabilitering på centraliserade enheter såsom S:t Eriks Ögonsjukhus i Stockholm.

Vid ögonkliniken bedöms barnet eller ungdomen av ögonläkare, men i många fall också av ögonsjuksköterska, ortoptist och optiker. Det är viktigt att rehabiliteringen sker på en ögonklinik, och inte enbart hos en optiker. För rehabiliteringen är det viktigt med god kommunikation mellan det behandlade sjukhusets kliniker och ögonkliniken på hemorten.

Vid syncentralen arbetar synpedagoger som bedömer om barnet eller ungdomen behöver hjälpmedel eller särskilda strategier pga. sin synskada. Det är sedan viktigt med samarbete mellan rehabiliteringsteamet och syncentralen så att barnet eller ungdomen kan få lämpliga anpassningar och rätt stöd i skolan.

Rehabilitering ur ögonperspektiv kan se olika ut beroende på tumörlokalisation, behandling och barnets ålder. Synen utvecklas upp till cirka 8 års ålder och under den fasen kan till exempel en skelning på ett öga medföra att barnet får en bestående synnedsättning på det ögat, oavsett om det finns en direkt påverkan av tumör eller inte. Då kan lappbehandling bli aktuell. Barnets ålder har också betydelse för hur en ögonundersökning går till och hur tillförlitligt resultatet är.

Det finns risk för att synskadade barn eller ungdomar feltolkas som okoncentrerade av omgivningen, så att upptäckten av synskadan försenas 9fd0face-4dd1-42b7-9fd4-b94bf504420b2361477291477292a8a9695-a512-446c-bde6-1be938a59f2023714772914772922902f13-6a62-447b-aeaf-dc7034a104a3238147729147729.

Strålbehandling inklusive behandling med radioaktiva isotoper kan också ge syn- och ögonproblem i efterförloppet. Se det nationella vårdprogrammet för långtidsuppföljning efter barncancer.