Tal, språk och kommunikation
Rekommendationer
Barn som upplever eller visar tecken på svårigheter med tal, språk och/eller kommunikation bör erbjudas kontakt med logoped, och vid behov bedömning av dessa funktioner, oavsett var i rehabiliteringsprocessen barnet befinner sig. Man bör även uppmärksamma oro hos närstående.
Påverkan på tal, språk och kommunikation kan förekomma före, under och efter cancerbehandlingen. Det är viktigt att skilja mellan språkliga (lingvistiska) och talmotoriska svårigheter för att kunna ge rätt behandling 201.
Tal är det som hörs när en person pratar, det vill säga språkljud, uttal och satsmelodi. Talsvårigheter beror oftast på dysartri (nedsatt rörlighet och styrka i muskler som styr talet) och/eller dyspraxi (fullgod rörlighet och styrka men nedsatt koordination av muskelrörelser som styr talet), vilket kan leda till att barnet har svårt att göra sig förstådd.
Språk är innehållet i det som sägs. Det är alla ord som vi har lärt oss och samlat i en ”språkbank” i hjärnan samt förståelsen av vad ord, begrepp och längre sammanhängande text betyder och hur man sätter ihop orden till betydelsebärande enheter som andra kan förstå.
Kommunikation äger rum mellan två individer när de interagerar med varandra, och den är både icke-verbal och verbal. Vi kommunicerar med ögonkontakt, gester, kroppsspråk och mimik. Svårigheter med tal och språk kan leda till kommunikativa svårigheter, men bekymmer kan även bero på andra begränsningar, till exempel nedsatta kognitiva funktioner. Kommunikationen kan också försvåras av facialispares (ansiktsförlamning) eftersom ansiktsmimiken blir utslätad.
Sammanfattningsvis kan påverkan på tal, språk och/eller kommunikation få omfattande konsekvenser för barnets delaktighet, både socialt och i inlärningssituationer.
Alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) är ett samlingsnamn för olika alternativa kommunikationssätt. AKK kan användas för att kompensera för nedsättningar eller bortfall av talat språk, och för att förstärka en persons förståelse av information. AKK kan också ersätta talat språk genom till exempel talapparat eller annat tekniskt hjälpmedel. Se sidan Moment 1 - Vad är Alternativ och kompletterande kommunikation (AKK)? på SPSM:s webbplats.
Prehabilitering
Rekommendationer
- Barn och ungdomar som upplever och eller visar tecken på förändrat tal, språk och/eller kommunikation och som påverkar möjligheterna att samspela i dagliga samtal och inlärning bör man erbjuda screening av talproduktion, språklig förmåga och kommunikation av logoped.
- Barn eller ungdomar och vårdnadshavare bör erbjudas information om eventuell påverkan på tal, språk och/eller kommunikation.
Exempel kan vara nedsatt språkförståelse i dagliga samtal, svårförståelig artikulation eller begränsad ordmobiliseringsförmåga. Man bör även vara uppmärksam på oro hos närstående.
Rehabilitering under cancerbehandling
Rekommendationer
Vid misstanke om förändringar i tal, språk och/eller kommunikation under pågående behandling bör man erbjuda bedömning av tal, orofacial motorik, språk och eventuellt social kommunikation av logoped.
Vid bedömningen används test som är avsedda för dessa funktioner och barnets ålder.
Clinical Evaluation of Language Fundamentals (CELF-4) Pragmatisk profil 202 alternativt Childrens Communication Checklist second edition (CCC – 2) 203 kan användas som intervjuformulär med närstående för att fånga upp eventuella förändringar i tal, språk och kommunikation i vardagen.
Interventioner bör också omfatta information till barnet och ungdomen, närstående och skolan eller förskolan. Strategier och hjälpmedel som underlättar tal, orofacial motorik, språk och social kommunikation under pågående behandling rekommenderas.
Rehabilitering efter cancerbehandling
Rekommendationer
Remiss till logoped rekommenderas för barn och ungdomar med svårigheter som påverkar deras vardagliga förmåga och skolprestationer. Det gäller både barn och ungdomar med behandlingsbiverkningar och barn och ungdomar med hjärntumörer och metastaser i CNS.
Vårdnadshavare och vård- och skolpersonal som träffar barnet eller ungdomen bör vara uppmärksamma på sena komplikationer av behandling som påverkar kommunikation och inlärning, till exempel progressiv hörselnedsättning, begränsad auditiv bearbetning, synnedsättning eller begränsad uppmärksamhetsfunktion i en klassrumssituation. Svårigheter med tal, språk och/eller kommunikation kan vara en biverkan av behandlingen eller bero på själva sjukdomen, till exempel en hjärntumör.
Bedömning av tal bör omfatta artikulation, röst och prosodi. Dysartri och talapraxi har överlappande symtom och en dynamisk talbedömning bör göras. Differentialdiagnostisering är viktig eftersom olika behandling rekommenderas för de båda tillstånden 204205206. Vid dysartri finns viss evidens för positiva effekter av både perceptuella och instrumentella behandlingsmetoder för barn och unga med förvärvade hjärnskador och cerebral pares. Exempelvis har Lee Silverman Vocie Treatment (LSVT LOUD) visat positiv effekt 207208209. För förvärvad talapraxi har interventionsstudier på vuxna funnit positiva effekter av både ett artikulatoriskt-kinematiskt tillvägagångssätt och en metod med fokus på rytm och hastighet 210.
En språklig och/eller kommunikativ bedömning bör omfatta språkförståelse, fonologi, semantik, morfologi och syntax, narrativ förmåga, pragmatik och social kommunikation. För en del barn och ungdomar är svårigheterna övergående, men vissa har dessvärre bestående svårigheter och kan få svårt att klara kunskapskraven i skolan efter avslutad cancerbehandling 211212.
Barn med cancer som behandlas under uppväxten kanske inte uppvisar svårigheter förrän vid högre ålder, då det krävs mer avancerade språkliga och kommunikativa färdigheter än tidigare. Kraven på att organisera komplex språklig information höjs i mellan- och högstadiet, och då kan konsekvenserna bli mer framträdande. Cancerbehandlingar kan också resultera i försenad och/eller avvikande läs- och skrivutveckling till följd av tidig kognitiv påverkan på hjärnans funktioner. Därför rekommenderas en långsiktig planering med uppföljande bedömningar 213.
De finns få interventionsstudier som är inriktade på språkliga funktioner efter cancerhandling, och evidensen för samtliga interventionsmetoder är bristfällig. För barn med språkstörning finns evidens för positiva effekter av direkt behandling av semantiska svårigheter och/eller ordmobiliseringssvårigheter, som kan uppstå efter cancerbehandling 214215.
Kognitiva kommunikationssvårigheter
Rekommendationer
- Vid kognitiva kommunikationssvårigheter bör man erbjuda behandlade rehabiliteringsinsatser med målsättningen att öka barnets kommunikativa delaktighet.
- Kommunikativ förmåga bör bedömas med checklista och/eller frågeformulär, exempelvis CELF-4. För tonåringar kan även en funktionell bedömning med FAVRES-S göras 216.
Kognitiva nedsättningar kan resultera i kognitiva kommunikations-svårigheter. Nedsättningar i uppmärksamhet, minne, exekutiva funktioner och resonerande förmåga kan leda till att barnet får svårigheter med komplex förståelse, dvs. svårt att förstå icke-bokstavligt språk, sarkasm, humor och figurativt språk. Det kan även påverka den pragmatiska förmågan och social kommunikation i sin helhet 216217. För en svensk version av FAVRE-S (Funktionell bedömning av verbalt resonerande och exekutiva strategier), se S-FAVRES (pdf, regionvasterbotten.se).
I behandlingen bör barn, familj, förskola/skola involveras 218. För äldre ungdomar bör man erbjuda insatser med metakognitiva strategier 190219220.