Till sidinnehåll
Kunskapsbank för cancervården Till cancercentrum.se

Standardiserat vårdförlopp matstrups- och magsäckscancer

Introduktion

Förändringar jämfört med tidigare version

I denna revision har vårdförloppet lagts in i samma mall som de vårdförlopp som tagits fram under 2016. I övrigt har följande ändringar införts: 

   
2.1

Förtydligande av att patienter med sväljsvårigheter ska remitteras direkt till gastroskopi utan andra föregående undersökningar.

2.1

Tillägg: bilddiagnostiska fynd talande för matstrups- eller magsäckscancer kan föranleda gastroskopi.

2.3 och 2.4

Texten om filterfunktion och välgrundad misstanke har kondenserats och omfördelats utan att innebörden ändrats.

3.1

MDK har förts in som utredningsblock utan att innebörden i utredningen ändrats.

4 och 5

Texten om behandling och utredning har tagits bort och ersatts med hänvisning till vårdprogrammet, i enlighet med övriga vårdförlopp.

6.1 och 6.2

Förtydligande av vilken ledtid som gäller för expektans inför ev. palliativ tumörspecifik behandling samt radio-kemiterapi. Inga ändringar av tiderna.

6.2

Ändring av tiden mellan operation och information till patienten om operations-PAD (ingår inte i den nationella ledtidsmätningen) från 15 till 28 kalenderdagar.

Syfte med standardiserade vårdförlopp

Syftet med standardiserade vårdförlopp är att alla som utreds för cancermisstanke ska uppleva en välorganiserad, helhetsorienterad professionell vård utan onödig väntetid oavsett var i landet patienten söker vård. Det innebär att samtliga steg i processen och samtliga ledtider är beräknade utifrån vad som är värdeskapande tid ur patientens perspektiv, alltså hur många dagar som krävs för att genomföra optimal handläggning och medicinsk behandling, men utan hänsyn till nuvarande organisation och arbetssätt. Vid implementering ansvarar respektive landsting för att skapa organisation och resurser som möjliggör genomförande. 

Om matstrups- och magsäckscancer 
(esofagus- och ventrikelcancer)

Det standardiserade vårdförloppet gäller för matstrupscancer (esofaguscancer, C15) och magsäckscancer (ventrikelcancer, C16). År 2012 insjuknade i Sverige 416 personer med cancer i matstrupen och 677 personer med cancer i magsäcken enligt Socialstyrelsens register. Incidensen för esofaguscancer har varit stabil sedan 70-talet med cirka 7 män och 2 kvinnor per 100 000/år. Incidensen av ventrikelcancer har minskat kraftigt under samma tidsperiod och är nu cirka 11 män och 6 kvinnor per 100 000/år.

Långtidsprognosen vid esofagus- och ventrikelcancer är starkt beroende av patientens ålder, övriga sjukdomar, tumörstadium, tumörlokalisation och typ av behandling. Färre än hälften av de patienter som drabbas av dessa tumörer genomgår kurativt syftande behandling.

Prognosen har överlag förbättrats något över tid för patienter som drabbas av esofaguscancer men trots detta lever bara cirka 10 procent mer än 5 år efter diagnos. Av de som genomgår kurativt syftande resektion av esofagus överlever 30–35 procent, en siffra som förbättrats avsevärt de senaste decennierna.

Långtidsöverlevnaden för hela gruppen av patienter med ventrikelcancer är cirka 20–25 procent mer än 5 år efter diagnos och efter kurativt syftande behandling cirka 30–40 procent.

Flödesschema för vårdförloppet

Flödesschema

Ingång till standardiserat vårdförlopp

Misstanke

Nytillkomna sväljsvårigheter ska föranleda misstanke och patienten ska remitteras till utredning med gastroskopi (filterfunktion) utan andra föregående undersökningar.

Följande kan föranleda utredning med gastroskopi (filterfunktion): 

  • järnbristanemi 
  • kraftig oförklarad viktnedgång
  • nytillkommen tidig mättnadskänsla sedan minst 3 veckor
  • gastrointestinal blödning
  • nytillkomna kräkningar sedan minst 3 veckor 
  • bilddiagnosiskt fynd talande för matstrups- eller magsäckscancer.

 

Remiss till filterfunktion

Remissen ska innehålla följande:

  • anamnes, ange särskilt 
    • symtom som ligger till grund för misstanke och tidigare utredningar av dem
    • samsjuklighet
    • tidigare sjukdomar och behandlingar
    • läkemedelsöverkänslighet
    • läkemedel (särskilt trombocythämmare eller antikoagulantia)
    • social situation, eventuella språkhinder eller funktionsnedsättningar
  • kontaktuppgifter för patienten inklusive aktuella telefonnummer
  • uppgifter för direktkontakt med inremitterande (direktnummer).

Filterfunktion

Filterfunktionen inleds med remissgranskning. Om remissgranskningen bekräftar misstanken om cancer ska patienten kallas till gastroskopi. Om gastroskopin visar misstanke om cancer ska biopsier tas, men patienten ska remitteras till utredning utan att PAD-svaret inväntats. 

Om undersökningen inte ger misstanke om matstrups- eller magsäckscancer men biopsier har tagits ansvarar endoskopisten för att bevaka PAD-svaret och remittera patienten till utredning om svaret ger välgrundad misstanke eller återremittera patienten om misstanken avskrivits.

Välgrundad misstanke – kriterier för start av utredning enligt standardiserat vårdförlopp

Välgrundad misstanke föreligger vid ett eller flera av följande:

  • endoskopiskt fynd talande för matstrups- eller magsäckscancer 
  • histopatologiskt fynd talande för matstrups- eller magsäckscancer.

Remiss till utredning vid välgrundad misstanke

Remissen till utredning enligt det standardiserade vårdförloppet ska innehålla 

  • gastroskopiberättelsen 
  • PAD-svar, om välgrundad misstanke uppstått först vid PAD-svaret
  • kopia på remissen till gastroskopin kompletterad med uppgifter om
    • längd och vikt
    • läkemedel: diabetesmedicin och metotrexat
    • pacemaker
  • uppgifter för direktkontakt med inremitterande (direktnummer).

Remissen ska omedelbart skickas till utredning med mottagande och kvittering inom ett dygn. 

 

Kommunikation och delaktighet

Den som remitterar till gastroskopi (filterfunktion) ska informera patienten om 

  • att det finns anledning att göra undersökningen för att ta reda på om patienten har eller inte har cancer
  • att patienten kan komma att kallas till utredning snabbt och därför bör vara tillgänglig på telefon 
  • att sjukvården ofta ringer från dolt nummer.  

Den som remitterar till utredning (vid välgrundad misstanke) ska informera patienten om 

  • att det finns anledning att göra fler undersökningar för att ta reda på om patienten har eller inte har cancer
  • vad ett standardiserat vårdförlopp innebär och vad som händer i den inledande fasen
  • att patienten kan komma att kallas till utredning snabbt och därför bör vara tillgänglig på telefon 
  • att sjukvården ofta ringer från dolt nummer.  

Den som ger informationen ska så långt som möjligt försäkra sig om att patienten har förstått innehållet i och betydelsen av informationen. Informationen ska ges vid ett fysiskt möte om man inte kommit överens om annat.

Utredning och beslut om behandling

Utredningsförlopp

Block A

Blodprov (inkl. kreatinin)

Anamnes och klinisk undersökning, inkl. värdering av allmäntillstånd och samsjuklighet

Nutritionsbedömning

CT buk och thorax enligt protokoll i vårdprogrammet, vid matstrupscancer ev. kompletterat med PET

Block B

Värdering av fysisk prestationsförmåga (t.ex. med arbetsprov, UKG, spirometri)

Ev. kompletterande gastroskopi

Vid matstrupscancer: PET-CT om detta inte utförts i block A

Block C

Vävnadsprov från metastasmisstänkt förändring 

Kompletterande bilddiagnostik 

Vid magsäckscancer: ev. laparoskopi, lavage med cytologi

Block D

MDK

 

 

Resultat av utredningarna i block A

 Åtgärd

Block A påvisar inte cancer

Det standardiserade vårdförloppet avslutas

Block A bekräftar cancermisstanken och kurativt syftande behandling kan vara aktuell

Block B och D utförs

 

Block A bekräftar cancermisstanken men kurativt syftande behandling bedöms inte vara aktuell

Block D utförs utan fler utredningar

Det finns misstanke om metastas-förändringar men undersökningarna från block A är inte konklusiva

Block C utförs (utöver ovanstående)

Annan malign tumör upptäcks som inte omfattas av detta vårdförlopp

Det standardiserade vårdförloppet avslutas och patienten remitteras ev. till relevant enhet för utredning.

Multidisciplinär konferens (MDK)

Följande funktioner ska medverka vid MDK:

  • onkolog
  • kirurg
  • radiolog.
  • kontaktsjuksköterska
  • koordinatorsfunktion.

Klassifikation och beslut om behandling

Beslut om behandlingsrekommendation ska fattas vid MDK. Tumören ska klassificeras enligt senaste TNM-klassifikation. 

Behandlingsbeslut ska fattas av den behandlande läkaren tillsammans med patienten, och tillsammans med de närstående om patienten önskar det.

Omvårdnad, rehabilitering och understödjande vård

Patienten ska tilldelas en namngiven kontaktsjuksköterska i samband med block A. 

Kontaktsjuksköterskan ska arbeta enligt nationell arbetsbeskrivning vilket bl.a. innebär att ansvara för att Min vårdplan upprättas och uppdateras, samt för aktiva överlämningar. Kontaktsjuksköterskan ska vid behov kunna förmedla kontakt med

  • dietist
  • enhet för psykosocialt stöd.

Rehabilitering och palliativa insatser bör övervägas tidigt i sjukdomsprocessen.

Patienter ska uppmanas att avstå från rökning samt vara måttfulla i sin alkoholkonsumtion före kurativt syftande behandling, och erbjudas professionell hjälp att klara detta.  

Kommunikation och delaktighet

Alla beslut om utredning och behandling ska ske i samråd med patienten, och även med de närstående om patienten önskar. Patienter ska vid behov erbjudas professionell tolk.

Patienten ska informeras i enlighet med patientlagen (kapitel 3), vilket bl.a. innebär att ge information om vilka behandlingsstrategier som kan vara aktuella och vilken strategi man rekommenderar, inklusive behandlingens syfte och biverkningar. 

Den som ger informationen ska så långt som möjligt försäkra sig om att mottagaren har förstått innehållet i och betydelsen av den lämnade informationen.

Behandling

Se nationellt vårdprogram.

 

Uppföljning

Se nationellt vårdprogram.

 

Indikatorer för uppföljning av standardiserat vårdförlopp

Ledtider för nationell uppföljning

Följande ledtider används för nationell uppföljning av de standardiserade vårdförloppen:  

Behandling Från Till Tid

Kirurgisk behandling

Beslut välgrundad misstanke

Start av första behandling

38 kalender-dagar
 

Strålbehandling (inkl. brachyterapi) eller kombinerad strål-och läkemedelsbehandling

Beslut välgrundad misstanke

Start av första behandling

38 kalender-dagar

Läkemedels-behandling (Kemoterapi)

Beslut välgrundad misstanke Start av första behandling 31 kalender-dagar 

Expektans inför ev. palliativ tumörspecifik behandling*

Beslut välgrundad misstanke

 

Behandlingsbeslut (Anges som start av första behandling i ledtidsmätning) 

24 kalender-dagar 

Palliativ symtomlindrande behandling*

Beslut välgrundad misstanke

 

Behandlingsbeslut (Anges som start av första behandling i ledtidsmätning) 

24 kalender-dagar

 

* Behandlingen ”expektans” används för patienter där palliativ tumörspecifik behandling (kirurgi, strålbehandling eller läkemedelsbehandling) kan bli aktuell men där behandlingen kan avvakta till dess att patienten får symtom från tumören som kräver symtomlindring. Behandlingsbeslutet ska anges som mätpunkt.

”Palliativ symtomlindrande behandling” används där endast symtomlindrande behandling (illamående, smärta, inläggning av STENT) är aktuell. Även här ska behandlingsbeslutet anges som mätpunkt oavsett när själva behandlingen ges.

Ingående ledtider

Ledtiderna för nationell uppföljning bedöms förutsätta följande ingående tider. Syftet med sammanställningen är att göra processen överskådlig, men landstingen har endast i uppgift att följa den ledtid som anges under Ledtider för nationell uppföljning.  

Patientgrupp Från Till Tid

Alla

Remissbeslut vid misstanke

Remiss-ankomst (filterfunktion)

1 kalender-dag 

Alla

Remissankomst (filterfunktion)

Gastroskopi (filterfunktion)

7 kalender-dagar

Alla

Beslut välgrundad misstanke

Välgrundad misstanke – remiss mottagen

1 kalender-dag

Alla

Välgrundad misstanke – remiss mottagen

Block A (första besök)

5 kalender-dagar

Block B/C utförs ej

Block A (första besök)

MDK

7 kalender-dagar

Block B och/eller C utförs

Block A (första besök)

MDK

15 kalender-dagar

Alla 

MDK

Beslut om behandling

3 kalender-dagar*

Kirurgisk behandling

 

Beslut om behandling

Start av första behandling

14 kalender-dagar

Strålbehandling (inkl. brachyterapi) eller kombinerad strål- och läkemedelsbehandling

 

Beslut om behandling

Start av första behandling

14 kalender-dagar

Läkemedels-behandling (Kemoterapi)

Beslut om behandling

Start av första behandling

7 kalender-dagar

Symtomlindrande palliativ behandling

Beslut om behandling Start av första behandling  

0 kalender-dagar

Expektans inför ev. palliativ tumörspecifik behandling*

Beslut om behandling

 

Start av första behandling

0 kalender-dagar 

Kirurgisk behandling

Operation 

Patienten får information om operations-PAD

28 kalender-dagar

Indikatorer för nationell uppföljning

Följande indikatorer används för uppföljningen av de standardiserade vårdförloppen:

Indikator

Antal remisser (vårdbegäran) från primärvård respektive specialiserad vård som märkts med ”standardiserat vårdförlopp för matstrups- och magsäckscancer”

Andel patienter av de som anmälts till standardiserat vårdförlopp som fått diagnosen matstrups- och magsäckscancer

Andel patienter av de som fått matstrups- och magsäckscancer som anmälts till standardiserat vårdförlopp

Indikatorer för kvalitet

Patienternas upplevelse av att utredas enligt standardiserat vårdförlopp kommer att följas och utvärderas genom PREM-enkäter.

Följande indikatorer används för uppföljningen av vårdkvaliteten enligt det nationella vårdprogrammet:

Indikator Målvärde

Andel patienter bedömda på MDK

 > 95 %

Inrapporterade patienter (täckningsgrad i registret)

> 95 %

90-dagarsmortalitet

< 5 %

Generellt om standardiserat vårdförlopp

Nationellt vårdprogram

Det standardiserade vårdförloppet gäller för vuxna patienter. Det bygger på det nationella vårdprogrammet som fastställts av Regionala cancercentrum i samverkan. I vårdprogrammet finns beskrivningar och rekommendationer för vårdförloppets delprocesser samt hänvisningar till vetenskapligt underlag. Det finns ingen konflikt mellan innehållet i vårdprogrammet och det standardiserade vårdförloppet.

Se även de nationella vårdprogrammen för rehabilitering respektive palliativ vård, för underlag till rekommendationer på dessa områden:
http://cancercentrum.se/samverkan/vara-uppdrag/rehabilitering-och-palliativ-vard/rehabilitering/vardprogram/
http://cancercentrum.se/samverkan/vara-uppdrag/rehabilitering-och-palliativ-vard/palliativ-vard/vardprogram/

Inklusion i standardiserat vårdförlopp

Välgrundad misstanke ska i detta sammanhang tolkas som kriterier för utredning enligt standardiserat vårdförlopp. Vid välgrundad misstanke ska patienten remitteras till en utredning enligt det standardiserade vårdförloppet. Varje landsting ansvarar för att tydliggöra hur remissgången ska gå till. 

Det kan finnas tillfällen då man trots att kriterierna är uppfyllda inte bör remittera patienten, om patienten inte önskar att bli utredd i standardiserat vårdförlopp eller om patienten inte bedöms klara av utredningen.  

Även när kriterierna för välgrundad misstanke inte är uppfyllda kan diagnosen misstänkas. Patienten ska då remitteras till utredning enligt ordinarie remissrutiner. 

Målet är att så många som möjligt av de patienter som har fått diagnos ska ha utretts enligt det standardiserade vårdförloppet. Framtida utvärderingar av välgrundad misstanke kommer att kunna leda till en justering av definitionen för att inkludera så många som möjligt utan att utreda patienter i onödan.

Av de utredningar som startas vid välgrundad misstanke kommer många att resultera i att cancermisstanken avskrivs och vårdförloppet avslutas. De patienter som har fortsatt behov av utredning ska tas om hand av den enhet som inlett utredningen eller remitteras till annan enhet som är bättre lämpad.  

Utredningsförloppet

I vissa fall kommer patienter att ha genomgått vissa undersökningar när utredningsförloppet inleds. Det innebär att man i de fallen inte behöver upprepa en adekvat genomförd undersökning. 

Inklusion i kliniska studier

Patienter bör erbjudas plats i kliniska studier när sådana finns. Om studierna påverkar ledtiderna finns möjlighet att markera detta som en avvikelse i samband med att ledtiderna rapporteras.

Ledtider

Hos vissa av patienterna finns samsjuklighet eller andra faktorer som kräver stabiliserande åtgärder eller individualiserad utredning inför behandlingsbeslut, vilket kan innebära längre tid till start av första behandling.Det är överordnat att patienterna får en god vård även om det innebär längre ledtider. 

Den enskilda patienten kan också tacka nej till ett erbjudet utrednings- eller behandlingsdatum av personliga skäl, vilket leder till längre ledtider. 

När särskilda skäl finns bör detta noteras i journalen.

Koordinatorsfunktion

Syftet med koordinatorsfunktionen är att säkra kontinuitet i vårdförloppet och undvika onödig väntetid. Hur funktionen ska bemannas och organiseras beslutar och utvecklar man lokalt, anpassat till de lokala förhållandena. Koordinatorsfunktionen behöver inte bemannas av samma person under hela förloppet. 

Det ska finnas förbokade tider för undersökningar och behandlingar som koordinatorsfunktionen använder för att boka in patienten i hela vårdförloppet.

Samarbete över landstingsgränser

För att vården ska vara sammanhållen och utan onödiga väntetider för patienten kommer införandet av standardiserade vårdförlopp att ställa stora krav på samarbete mellan landsting. Vid införandet bör man tidigt identifiera de delar av vårdförloppet som kräver samverkan med andra landsting. Angående kvalitetskrav och behov av kringresurser, se aktuellt vårdprogram under rubriken Underlag till nivåstrukturering. 

Enligt patientlagen som gäller från januari 2015 har patienten rätt att få öppenvård i valfritt landsting.

Uppdatering

Arbetsgruppen kommer att se över det standardiserade vårdförloppet årligen och uppdatera det vid behov.

Arbetsgruppens sammansättning

  • Michael Hermansson, ordförande, med.dr, kirurg, Skånes Universitetssjukhus, Lund, RCC Syd
  • Lars Agreus, professor i allmänmedicin, Karolinska institutet, Stockholm
  • David Borg, onkolog, Skånes Universitetssjukhus, Lund
  • Simon Ekman, med.dr, onkolog, Akademiska sjukhuset, Uppsala
  • Ingvar Halldenstam, med.dr, kirurg, Linköpings Universitetssjukhus, Linköping
  • Jakob Hedberg, docent, kirurg, Akademiska sjukhuset, Uppsala, RCC Uppsala-Örebro
  • Jan Johansson, docent, kirurg, Skånes Universitetssjukhus, Lund
  • Erik Johnsson, med.dr, kirurg, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg
  • Birgitta Larssen, patientrepresentant, RCC Norr
  • Mats Lindblad, docent, kirurg, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge, Stockholm
  • Lars Lundell, ordförande t.o.m. augusti 2016, professor, kirurg, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge
  • Esther Lörinc, patolog, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge, Stockholm
  • Kerstin Malmgren, radiolog, Skånes Universitetssjukhus, Lund
  • Marlene Malmström, med.dr, sjuksköterska, Skånes Universitetssjukhus, Lund/Malmö 
  • Magnus Nilsson, docent, kirurg, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge
  • Owe Persson, Patientrepresentant, RCC Norr
  • Ulrika Smedh, docent, kirurg, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg, RCC Väst
  • Eva Szabo, med.dr, kirurg, Örebro Universitetssjukhus
  • Bengt Wallner, med.dr, kirurg, Norrlands Universitetssjukhus, Umeå, RCC Norr
  • Mats Wolving, patolog, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg
  • Nicole von Zedlitz, kirurg, Blekingesjukhuset, Karlskrona

 

Prognoskalkylator