Transition – övergång från barn- till vuxensjukvård
Rekommendationer
- Patienter som övergår från barn till vuxensjukvård bör få:
- individanpassad information om sin ärftligt ökade cancerrisk
- individanpassad genetisk vägledning, även om föräldrarna tidigare har erbjudits genetisk vägledning, om bland annat nedärvningsmönster och risker för eventuella barn
- information om eventuell fortsatt uppföljning i vuxen ålder
- information om vilka vårdkontakter som kommer att initieras (varje sjukvårdsregion bör ha en enhet dit barnsjukvården remitterar patienter)
- information om egenansvaret när det gäller sjukdom och uppföljning.
- Vid transitionsbesök bör sjukvårdspersonal från både barnsjukvård och klinisk genetik vara närvarande.
De flesta som under barn- och ungdomsåren konstaterats ha en ärftligt ökad risk för cancer övergår vid 18 års ålder till vuxensjukvården för fortsatt uppföljning. Övergången kallas för transition, och den varierar mellan specialiteter och sjukvårdsregioner eftersom det saknas nationella riktlinjer för hur transitionen ska se ut. Det är dock viktigt att patienten förbereds på övergången eftersom det finns stora skillnader mellan barnsjukvård och vuxensjukvård, bland annat när det gäller patientens egenansvar och sjukvårdens samordning.
Uppföljningsrekommendationer kan skilja sig åt för barn och vuxna med tumörrisksyndrom, och många av tillstånden kräver multidisciplinär uppföljning. Därför bör varje region ha en mottagning för ärftlig cancer dit patienter kan remitteras för fortsatt samordning av uppföljningen.