Egenvård

Patientens levnadsvanor (tobaksbruk, alkoholbruk, fysisk aktivitet och matvanor) samt nutritionsstatus bör identifieras och bedömas regelbundet från diagnosbeskedet till uppföljning.

I bedömningen bör ingå om patientens ohälsosamma levnadsvanor har betydelse för behandlingen, exempelvis negativ effekt eller interaktion med medicinsk eller kirurgisk behandling. I bedömningen bör också ingå om stöd att förändra levnadsvanorna bör utgöra en del av behandling och rehabilitering samt om levnadsvanorna innebär en risk för återinsjuknande eller insjuknande i andra sjukdomar.

Patientens levnadsvanor och åtgärder vid ohälsosamma levnadsvanor bör dokumenteras i patientens journal enligt gällande rutin för dokumentation av levnadsvanor i respektive region.

Se även det nationella vårdprogrammet för cancerrehabilitering och information om levnadsvanor i 1177 för vårdpersonal.

Kontaktsjuksköterskan bör informera patienten om att komplementär och alternativ medicin kan påverka effekterna av cancerläkemedel. För mer information, se cancercentrum.se.

Patienter med GEP-NET kan besväras av diarré, på grund av hormonutsöndring såsom serotonin, VIP och kalcitonin, eller på grund av behandling med exempelvis somatostatinanaloger eller everolimus. Patienten kan behöva råd och stöd i att använda ordinerade läkemedel mot diarré eller för att minska besvären lokalt kring ändtarmsöppningen, där huden kan bli irriterad. Råden kan gälla att använda mjukt toalettpapper, våtservetter eller vatten och mild tvål samt att smörja huden med fet salva, t.ex. Inotyol eller Xylocaingel.

Kostråd kan ges av dietist (eller sjuksköterska). Om patienten har upprepade kraftiga diarréer kan vitaminbrist uppstå, främst vitamin K och vitamin B12, för vilket patienten kan behöva kompensera med läkemedel och/eller kosttillskott. Vid upprepade kraftiga diarréer är det därför viktigt att regelbundet kontrollera patientens elektrolytstatus och vid behov förskriva kaliumtillskott och eventuella vitamintillskott.

Följande råd till patienten kan minska besvären vid illamående:

• Vid morgonillamående, ät eller drick något innan du stiger upp, till exempel kex och saft.
• Ät och drick små mängder, men ofta.
• Välj mat som är lätt att äta, t.ex. kräm med mjölk, fil eller yoghurt med flingor och små smörgåsar med rostat bröd.
• Det är viktigt att dricka tillräckligt med vätska, speciellt om du skulle kräkas. Klara drycker såsom vatten, mineralvatten, te, örtte, buljong och juice kan vara lättare att dricka. Kall mat är också lättare att äta än varm mat, och kokt mat kan vara lättare att äta än stekt.
• Mat som innehåller salt kan dämpa illamåendet, t.ex. kaviar, oliver, buljong och ansjovis.
• Undvik stora måltider alldeles före och direkt efter behandlingar. Fet mat kan stanna längre i magsäcken och detta kan bidra till illamående.
• Testa att få hjälp med matlagning och att vädra innan du äter.
• Undvik din favoritmat under de dagar då illamåendet är som värst för att inte associera maten med illamåendet.
• Prova att använda näringsdryck om du får nedsatt aptit och går ner i vikt, och kontakta dietist du trots detta fortsätter gå ner i vikt.

Patientföreningar arbetar ideellt och erbjuder information, stöd och aktiviteter. Du behöver inte vara medlem för att kontakta dem. Patientföreningarna kan även erbjuda stöd till närstående.

Carpanet Patientförening vänder sig till patienter med neuroendokrina (hormonproducerande) tumörsjukdomar (NET) och deras närstående. Läs mer på Carpanet.