Peniscancer

Telefon: 040–33 27 20 
Knappval: tryck först 1, sedan 5 och därefter 2 för att komma till urologimottagningen. 
Telefontid: Måndag–torsdag 09.00–12.00 och 13.00–14.30. Fredag 09.00–12.30. 
Du kan också nå oss här i Min vårdplan eller via Mina vårdkontakter på 1177.se

> För att hitta oss på 1177.se, sök på Urologimottagning Malmö. 

Om du vill kontakta din läkare, kan du vända dig till hans eller hennes sekreterare. Du kan även ringa till din kontaktsjuksköterska.

Kurator SUS Malmö

Telefonnummer: 040–33 36 58.  
Vi kan också be kuratorn kontakta dig eller dina närstående. 

Telefon: 019–602 23 59 
Prata in ett meddelande så blir du uppringd. 
Telefontid: Måndag–torsdag 08.00–16.00. Fredag 08.00–12.00.
Du kan också nå oss här i Min vårdplan eller via Mina vårdkontakter på 1177.se.

> För att hitta oss på 1177.se, sök på Urologisk mottagning Universitetssjukhuset Örebro.

Kurator urologisk mottagning, Universitetssjukhuset Örebro

Som patient på urologkliniken i Örebro har du, eller dina närstående, alltid möjlighet att kontakta kuratorn.
Telefon: 019–602 15 48 (säkrast kl. 08.00–09.00).
Kuratorn erbjuder bland annat:

• Krisbearbetning och stödsamtal
• Särskilda bearbetande och stödjande samtal vid akuta kris– och sorgereaktioner, och längre perioder med samtal vid en livsomställning eller rehabilitering
• Sexuell rehabilitering
• Samtal (enskilt eller par) om känslomässiga och funktionella problem med sexualiteten.
• Social information och rådgivning
• Vägledning och information om sociallagstiftning, socialförsäkring, närståendepenning och samhällets övriga resurser.

I Min vårdplan får du information om din sjukdom, behandling och rehabilitering och dina rättigheter. Du får också individuellt anpassade råd om egenvård, alltså vad du kan göra själv för att må bättre och sådant som sjukvården överlåter åt dig att göra. Råden du får i Min vårdplan ska vara kopplade till den planering du och vårdpersonalen gör tillsammans, så att du själv kan medverka på bästa sätt i din rehabilitering. Det ska vara tydligt för dig vilken planering som gäller.

Min vårdplan ska bidra till att du

• känner dig trygg, informerad och delaktig
• har inflytande över det som är viktigt för dig
• förstår vad som händer i din vård och behandling
• vet hur du kan stärka din hälsa före, under, mellan och efter behandlingsperioderna.

Du och kontaktsjuksköterskan, eller annan vårdpersonal, uppdaterar Min vårdplan tillsammans när vården och behandlingen ändras på ett sätt som har betydelse för dig.

Vad innehåller Min vårdplan?

Innehållet i Min vårdplan anpassas efter dina behov och önskemål. Det betyder att alla patienter har olika Min vårdplan. Du kan också bidra själv genom att skatta hur du mår, kommunicera med vårdpersonalen och vara delaktig i planeringen. Viss information är dock alltid med, eftersom den gäller alla som behandlas för din typ av cancer.

Informationen i Min vårdplan går att läsa som en bok från början till slut. Men den är mer tänkt som ett uppslagsverk som du kan komma tillbaka till när planeringen eller förutsättningarna ändras, eller när du vill läsa på om någon del.

Vem tar fram Min vårdplan?

Min vårdplan tas fram av Regionala cancercentrum i samverkan, RCC. Innehållet kvalitetsgranskas och uppdateras regelbundet.

Prata med din kontaktsjuksköterska eller annan vårdpersonal om du undrar över något i Min vårdplan.

Så kan du förbereda dig

Inför ditt besök kan du förbereda dig genom att skriva ner vad du vill berätta och fråga om. Du kan få fylla i ett formulär med frågor om hur du mår inför ditt besök.

Tänk igenom detta före besöket:

• Vilka är dina förväntningar på besöket?
• Är det något särskilt som besvärar dig?
• Vad är viktigt för dig just nu?
• Vilka frågor vill du ha svar på?

Du har rätt att förstå

När du besöker vården är det viktigt att du förstår vad som sägs och vad det innebär. Du har rätt att få information som är anpassad till dig. Du kan till exempel få hjälp av en tolk om du har nedsatt syn eller hörsel, eller om du har svårt att tala eller förstå svenska. Kontakta mottagningen före besöket och säg att du behöver en tolk. Om du har svårt att förstå information på grund av en funktionsnedsättning kan du ibland få hjälp av en arbetsterapeut.

Ha gärna med dig en närstående, som kan vara ett stöd och hjälpa till att komma ihåg vad som sägs. Det är alltid du som bestämmer om dina närstående ska få ta del av informationen. Personalen kommer att fråga vem de får lämna uppgifter till. Avsluta gärna mötet med att repetera vad du har uppfattat och stäm av att du har förstått rätt.

Om du har svårt att förstå informationen i Min vårdplan eller på andra webbsidor kan du använda ett verktyg i webbläsaren för att översätta det du ser på skärmen till ditt språk. Fråga vårdpersonalen hur du kan göra.

> Läs mer på 1177.se. Sök på Tolkning till mitt språk eller Tolktjänster för dig som har en funktionsnedsättning.

Du kan erbjudas ett digitalt vårdmöte

Vissa mottagningar erbjuder digitala vårdmöten. Då kopplar du upp dig via telefon, surfplatta eller dator till ett videosamtal med vården. Ett digitalt vårdmöte fungerar som ett vanligt besök, men du behöver inte åka till sjukhuset för att träffa till exempel din kontaktsjuksköterska, läkare eller fysioterapeut.

Du kan behöva gå igenom undersökningar och provtagningar i anslutning till digitala vårdmöten. I så fall får du veta hur du ska göra.

Du har rätt att vara delaktig

Du har rätt att vara delaktig i din vård och få information om

• ditt hälsotillstånd
• vilka alternativ du har för undersökningar, vård och behandlingar
• vilka för- och nackdelar som finns med olika undersökningar och behandlingar
• när och hur du ska få svar på dina undersökningar och provtagningar
• när och hur du kan förvänta dig att få vård och hjälp vid biverkningar och symtom
• vart du ska vända dig om du blir sämre
• vilken vård du kan behöva efter behandlingen och hur uppföljningen ser ut
• vad du kan göra själv eller med hjälp av en närstående eller personlig assistent.

Genom att vara delaktig ökar du möjligheten att påverka och få det stöd du behöver.

> Läs mer på 1177.se. Sök på Tips inför ditt besök i vården och Videosamtal med vården.

Var källkritisk

Det forskas mycket om cancer. Kunskapen om olika typer av cancer ökar därför snabbt, liksom tillgången på nya effektiva behandlingar. Men det krävs mycket kunskap för att tolka forskningsresultat. Därför återges slutsatserna från forskningen inte alltid helt korrekt i medierna. Ovetenskapliga och rent felaktiga uppgifter om cancer och cancerbehandlingar kan också få stor spridning i till exempel sociala medier. Det är därför viktigt att du tar ställning till om källan till informationen verkar trovärdig och pålitlig. Utvecklingen går också så snabbt att det är viktigt att ta reda på när informationen eller forskningen de hänvisar till publicerades.

Vilka informationskällor finns?

Vården i Sverige utgår från vårdprogram och nationella riktlinjer där aktuell och bästa tillgängliga kunskap finns samlad. Det du läser i Min vårdplan stämmer överens med vad som står i de nationella vårdprogrammen för cancersjukdomar och ska spegla den vård som ges vid svenska sjukhus. Dessutom är innehållet utvalt så att du bara får den information som är aktuell för dig.

Min vårdplan innehåller även länkar till andra webbplatser med innehåll som är kontrollerat och faktagranskat, till exempel 1177 och Livsmedelsverket.

Ibland vill du kanske läsa mer om sjukdomen. En del läser då direkt i vårdprogrammen eller i nationella kvalitetsregister. Det är viktigt att tänka på att informationen som står där är avsedd för vårdpersonal och beskriver hur det ser ut på gruppnivå. Information från register kan också behöva tolkas i ett sammanhang, till exempel när data samlades in.

Patientföreningarna kan vara en bra källa till information. Ibland kan man via deras webbplatser ställa frågor till en expert eller en chattbot, eller prata med andra som har samma sjukdom som du. Tänk på att den som svarar på frågorna inte har all information om just dig och din sjukdom och sällan kan ge exakta svar om din situation.

Fråga vårdpersonalen om du är osäker

Fråga gärna vårdpersonalen om du känner dig osäker på något du har läst om cancer, till exempel på internet.

Du och dina närstående kan även kontakta Cancerlinjen eller Cancerrådgivningen, där erfaren vårdpersonal svarar på allmänna frågor om cancer.

Cancerlinjen, Cancerfonden

> Webbplats: cancerfonden.se. Sök på Cancerlinjen.
> Telefon: 010-199 10 10

Cancerrådgivningen

> Webbplats med chatt: cancercentrum.se. Sök på Cancerrådgivningen.
> Telefon: 08-123 138 00

När du är inloggad på 1177 har du tillgång till tjänster som kompletterar informationen i Min vårdplan. Du kan till exempel

• se dina bokade tider, på de mottagningar som använder denna tjänst och som du eller vården lägger till under rubriken Mottagningar
• hantera dina läkarintyg och läkarutlåtanden 
• se och förnya dina recept om mottagningen är ansluten
• se hur långt du har kvar till frikort genom högkostnadsskyddet för läkemedel
• läsa delar av din journal.

Du väljer vilket innehåll du vill se

Du kommer aldrig direkt in i något av dessa system när du loggar in på 1177. Innehållet ligger dolt under olika ikoner eller flikar och du väljer aktivt vad du vill se.

Det varierar mellan olika regioner hur mycket och vilken information man kan se inloggad på 1177. Fråga vårdpersonalen om du undrar vilka tjänster som erbjuds. Vissa regioner använder andra appar och system som kan vara kopplade till 1177 eller användas fristående.

Viktigt att veta när du läser din journal

När du söker och får vård dokumenteras det i en journal. Syftet är att vårdpersonalen ska få tillräckligt med information om dig och din vård, så att vården blir så bra och säker som möjligt. Journalen är ett arbetsredskap för vårdpersonalen och kan därför vara svår att förstå.

När du öppnar Journalen i 1177 kan du välja att se även det nyaste innehållet som kanske inte har hunnit vidimeras, alltså kontrolleras, av den ansvariga vårdpersonalen. Den kan också innehålla ny information som du ännu inte har hunnit få höra av vårdpersonalen.

Prata med din kontaktsjuksköterska eller läkare om du har frågor eller tankar om något du har läst i din journal.   

Som vårdnadshavare kan du vara ombud och läsa barnets journal tills barnet har fyllt 13 år. Därefter kan du få förlängd tillgång i samråd med vården. Ungdomar kan själva läsa sin journal från 16 års ålder.

> Läs mer på 1177.se. Sök på När du loggar in på 1177
> Läs mer på 1177.se. Sök på Så gör du för att boka, omboka eller avboka en tid och Läs din journal på 1177.

Allmänläkaren är specialist i allmänmedicin och arbetar på vårdcentralen. När du inte behöver specialiserad cancervård ska du få en remiss till din läkare på vårdcentralen. Allmänläkaren har det medicinska huvudansvaret för allt som inte rör cancersjukdomen eller annan specialiserad vård. Allmänläkaren kallas även distriktsläkare eller husläkare.

Arbetsterapeuten kan stödja dig i att hitta nya sätt att utföra aktiviteter i vardagen som du kan uppleva utmanade eller som du inte kan utföra. Det kan till exempel handla om anpassningar i hemmet, hjälpmedel för att underlätta eller strategier för att fördela din energi under dygnet.

AT-läkaren är en grundutbildad läkare som arbetar under handledning för att få sin läkarlegitimation.

BT-läkaren är en legitimerad läkare som är i början av sin specialistutbildning.

Dietisten är specialiserad på att ge råd och stöd om mat och näring. Dietisten kan även skriva ut kosttillägg när den vanliga maten inte räcker till.

Distriktssköterskan är en specialistsjuksköterska som du träffar på vårdcentralen, hälsocentralen eller hemma. Du kan få hjälp med bland annat sprutor, omläggning och provtagning. Distriktssköterskan kan även stödja dig att leva hälsosamt under och efter behandlingen.

Fysioterapeuten, även kallad sjukgymnasten, ger råd och stöd om fysisk aktivitet, balans, smärta och andningsbesvär. Fysioterapeuten kan också skapa träningsprogram som är anpassade till dig. Fysioterapeuter kan ha olika specialiteter, till exempel bäckenbottenbesvär. Vissa är även lymfterapeuter.

Kirurgen är en läkare som är specialiserad på operation och ansvarar för vården före och efter en operation. 

Klinisk apotekare eller klinisk farmaceut ger råd om ordinationer och hantering av läkemedel.

Kontaktsjuksköterskan har specialistkunskaper om cancervård. Hen stöttar dig och dina närstående med information, råd och samtal om din diagnos, behandling, rehabilitering och uppföljning. Du och din kontaktsjuksköterska går tillsammans igenom planeringen av din vård. Kontaktsjuksköterskan förmedlar kontakt med andra yrkesgrupper inom vården när det behövs, informerar om nästa steg och ansvarar för att lämna över information till andra vårdgivare du träffar, till exempel andra sjukhus, vårdcentraler eller hemtjänsten.

Du kan ha fler än en kontaktsjuksköterska om du får flera behandlingar för din sjukdom. Du kan även ha kontakt med behandlingsansvarig sjuksköterska, behandlingssjuksköterska och omvårdnadsansvarig sjuksköterska.

Kuratorn ger samtalsstöd och kan hjälpa dig och dina närstående att hantera situationen känslomässigt. Kuratorn kan även vägleda dig vidare om du behöver hjälp med ekonomin eller behöver komma i kontakt med myndigheter.

Lymfterapeuten (medicinsk lymfterapeut) ger råd om och behandlar lymfödem.

Läkaren är ytterst ansvarig för att planera utredningen, ställa diagnos och behandla sjukdomen och ska informera dig om varje steg. Läkaren kallas ibland för fast vårdkontakt eller PAL, patientansvarig läkare.

Narkosläkaren, även kallad anestesiologen, är specialiserad på att söva och övervaka dig under och efter en operation eller undersökning i narkos.

Onkologen är en läkare specialiserad på cancersjukdomar och arbetar med medicinsk behandling och strålbehandling.

Patologen är en specialistutbildad läkare som studerar och analyserar förändringar i kroppens vävnader, celler och vätskor för att diagnostisera sjukdomar.

Psykologen och psykoterapeuten kan ge samtalsstöd och hjälper dig och dina närstående att hantera situationen känslomässigt.

Rehabiliteringskoordinatorn ger stöd för att du ska kunna återgå till eller påbörja arbete och studier.

Röntgenläkaren eller radiologen är specialiserad på att tolka röntgenbilder.

Sexologen eller sexualrådgivaren kan ge råd om sex och stödja sexuell rehabilitering.

Sjuksköterskan har specialistkompetens inom omvårdnad och arbetar med att förbättra, återställa och bevara god hälsa.

Specialistsjuksköterskan är en sjuksköterska med specialistkompetens inom ytterligare område(n) utöver omvårdnad, till exempel onkologi eller kirurgi.

ST-läkaren gör sin specialisttjänstgöring, till exempel inom kirurgi eller onkologi.

Undersköterskan och vårdbiträdet ansvarar för praktisk omvårdnad, till exempel personlig hygien.

> Läs mer på 1177.se. Sök på Kontaktsjuksköterskan – ditt stöd i vården vid cancer.

> Se filmen Kontaktsjuksköterskan - din fasta punkt i cancerrehabiliteringen, Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

I vården kan du möta ord du inte känner igen. Nedan förklaras några av de vanligaste orden.

I IPÖ finns information om bland annat

• vårdkontakter, exempelvis besök och telefonsamtal
• undersökningar, exempelvis olika röntgenundersökningar
• behandlingar, exempelvis läkemedel, strålbehandling och operation
• analysresultat, exempelvis blodprover
• ifyllda enkäter, exempelvis svar på frågor om hur du mår.

Din läkare eller sjuksköterska kan skicka en kopia av din IPÖ till dig via 1177. Det du ser i 1177 uppdateras inte automatiskt när din IPÖ ändras. För att se nya uppgifter behöver du få en ny kopia.

Vid utredning av peniscancer ingår ofta några av följande undersökningar och provtagningar:

• Klinisk undersökning – en läkare tittar och känner på penis och ljumskar. Oftast tas även fotografier för dokumentation i journalen.
• Vävnadsprover från penis – som senare analyseras i mikroskop.
• Röntgenundersökningar – med till exempel datortomografi eller ibland PET-kameraundersökning.
• Ultraljudsundersökning. Ibland tar man samtidigt ett vävnadsprov från en eller flera lymfkörtlar i ljumsken.

Du kan behöva göra andra undersökningar och provtagningar. Det beror på dina symtom och resultatet av de undersökningar som har gjorts.

Multidisciplinär konferens, MDK

När alla svar är klara, genomförs ofta en så kallad multidisciplinär konferens (MDK). Alla som behandlar peniscancer i Sverige kan koppla upp sig till den. Vid en MDK deltar flera olika specialister, som urologer, dermatologer, röntgenläkare, onkologer, patologer och kontaktsjuksköterskor. De bedömer resultatet av din utredning och diskuterar fram en rekommendation till nästa steg.

När får jag reda på resultatet av utredningen?

När utredningen börjar ska du få veta ungefär när du får reda på resultatet. Resultatet får du vid ett läkarbesök eller telefonsamtal, och du och läkaren diskuterar då gemensamt nästa steg.
Du är också välkommen att höra av dig vid andra eventuella frågor eller funderingar”.   ”Att utredas för en cancerdiagnos och genomgå behandling kan väcka mycket tankar och oro. Din kontaktsjuksköterska kan hjälpa dig att etablera samtalskontakt med kurator om du och/eller dina närstående upplever behov av stöd.

Standardiserade vårdförlopp

Utredningen av de flesta cancerdiagnoser ska följa ett standardiserat vårdförlopp. Det innebär att alla som utreds i Sverige ska bedömas så lika som möjligt. Vårdförloppet slår fast vilka undersökningar som ingår i utredningen av en viss cancerdiagnos och hur lång tid utredningen bör ta. 

Det standardiserade vårdförloppet startar vid en välgrundad misstanke om cancer. Vilka symtom och provsvar som klassas som välgrundad misstanke är fastställt för varje cancerdiagnos. Vårdförloppet avslutas när den första behandlingen startar.

> Läs mer på se. Sök på Standardiserade vårdförlopp, Datortomografi, Ultraljudsundersökning och PET-kameraundersökning

En del personer har en ärftligt ökad risk att få cancer. Det beror på en medfödd genförändring. Gener är samma sak som arvsanlag. Alla har gener. Du har ärvt dina gener från de två personer som bidrog med ägget och spermien när du bildades. De är dina genetiska föräldrar.

Även om man har en ärftligt ökad risk är det inte säkert att man får cancer.

När görs en ärftlighetsutredning?

För att ta reda på om din cancer har en ärftlig orsak behövs en utredning. Det är frivilligt att delta i utredningen och att lämna blodprov, om du erbjuds att göra det.

Vid vissa cancerformer är det vanligare att det finns en ärftlig orsak.

Det är vårdpersonalen som bedömer om en ärftlighetsutredning behövs. Bedömningen kan gå till på olika sätt. Du kan få svara på frågor eller fylla i ett formulär, till exempel om vilka släktingar som har haft cancer. Ibland kan utredaren behöva ta del av dina släktingars journaler.

Så går det till

Utredningen görs på den klinik där du får behandling mot cancer, eller vid en cancergenetisk mottagning. Du får lämna ett särskilt blodprov som kallas anlagsbärartest. Blodprovet kan visa om det finns en ärftlig orsak till cancern.

Om man inte hittar någon genförändring

Det är ganska vanligt att det inte går att hitta någon genförändring. Det innebär oftast att du inte har någon ärftligt ökad risk för cancer.

Vad händer om jag har en ärftligt ökad risk för cancer?

Om du har en medfödd genförändring kan det påverka vilken cancerbehandling du får.

En del genförändringar ökar risken för mer än en sorts cancer. Beroende på vilken gen förändringen sitter i kommer du att få ett individuellt anpassat kontrollprogram.

En genförändring kan ha funnits i en släkt i flera generationer. Förändringen kan också uppstå hos en person som blir den första i sin släkt att kunna föra den vidare. Genförändringar kan föras vidare från föräldrar till barn. Men det är inte säkert att förändringen förs vidare till ett barn som ärver gener från dig.

En ärftligt ökad risk för cancer kan alltså ha betydelse inte bara för dig, utan även för dina genetiska släktingar. Du kommer att få hjälp av en cancergenetisk mottagning med hur du ska informera dina släktingar.

> Läs mer på 1177.se. Sök på Ärftligt ökad risk för cancer.

Cancersjukdomar har olika symtom och behandlas på olika sätt

Cancer uppstår på grund av en skada eller förändring i en eller flera celler. Cellen börjar sedan fungera allt mer annorlunda för varje celldelning och kan utvecklas till cancer. Cancer kan uppstå på olika ställen i kroppen och olika cancersjukdomar har olika symtom och behandlas på olika sätt. Chanserna att bli av med cancern varierar också mellan olika cancersjukdomar.   

Oftast går det inte att säga varför någon får cancer

Flera saker har betydelse för att cancer ska utvecklas. Många cancerformer är vanligare vid högre ålder. Det tar också olika lång tid för cancer att utvecklas. För det mesta är det omöjligt att säga varför en enskild person får cancer.

Cancer är vanligt

Mer än 60 000 svenskar får någon form av cancer varje år. Av dessa är cirka 40 procent under 65 år. I dag finns det runt 500 000 människor i Sverige som antingen har eller tidigare har haft cancer. Att fler och fler personer får en cancerdiagnos nu beror dels på att befolkningen blir äldre och dels på att sjukvården har blivit bättre på att hitta cancer.

> Läs mer på 1177.se. Sök på Vad är cancer?

Peniscancer är en ovanlig tumör som oftast uppstår på förhuden eller ollonet.

Cancer uppstår på grund av en skada eller förändring i en eller flera celler. Cellen börjar sedan fungera allt mer annorlunda för varje celldelning och kan utvecklas till cancer. Flera saker har betydelse för att cancer ska utvecklas. Det tar också olika lång tid för cancer att utvecklas.

För det mesta är det omöjligt att säga varför någon får cancer. Risken att utveckla peniscancer ökar dock om du

• har förhudsförträngning
• har humant papillomvirus (HPV)
• har hudsjukdomen lichen sclerosus
• röker
• får behandling på hela kroppen mot psoriasis med psoralen och UVA-ljus, så kallad PUVA-behandling.

Behandlingen beror på tumörens storlek, typ och placering, om den har spridit sig till lymfkörtlar och hur du mår mer allmänt.

> Läs mer på se. Sök på Peniscancer.
> Läs mer på se. Sök på Vad är cancer.

Specialister ger förslag på en lämplig behandling

När utredningen är klar diskuteras ditt fall på en multidisciplinär konferens där olika specialister deltar. De kommer överens om ett förslag på lämplig behandling, enligt riktlinjerna i det nationella vårdprogrammet för din diagnos. Vårdprogrammet innehåller rekommendationer för sjukvården om hur cancern ska behandlas enligt bästa medicinska kunskap.

Samma cancerdiagnos kan behandlas olika beroende på att sjukdomens egenskaper varierar. Behandlingsförslaget ska ta hänsyn till just din situation och dina förutsättningar, men ska inte påverkas av var i landet du får vård.

Tumörer är känsliga för olika typer av behandling

Tumörer har olika egenskaper som bland annat påverkar hur snabbt de växer och vilken typ av behandling de är känsliga för. En tumör kan till exempel vara beroende av hormoner för att växa och då kan hormonell behandling ha effekt.

Annat som påverkar förslaget

Andra faktorer som kan påverka behandlingsförslaget är om cancercellerna har spridit sig till lymfkörtlarna, skelettet, levern eller andra delar av kroppen. Storleken på tumören kan också ha betydelse, liksom hur du mår och dina andra sjukdomar och läkemedel. Likaså om du är gravid eller ammar. Vad du själv vill och behöver vägs också in.

Ofta kombineras olika behandlingar

Cancer kan behandlas med operation, strålbehandling eller olika typer av läkemedel, till exempel cytostatika, målriktad behandling eller hormoner. Det är vanligt att få en kombination av dessa behandlingar.

Du diskuterar förslaget med din läkare

Du diskuterar behandlingsförslaget tillsammans med din läkare, och ni kommer överens om vilken behandling du ska få. Om du inte vill eller orkar vara med och bestämma kan du låta vårdpersonalen bestämma. Du har alltid rätt att tacka nej till behandling. Närstående har inte rätt att bestämma.

Om du inte är nöjd med behandlingsförslaget har du rätt till en ny medicinsk bedömning av en annan specialist.

Behandlingen kan ändras med tiden

Din behandling kan komma att ändras allteftersom den följs upp, och man ser hur sjukdomen svarar på behandlingen och hur du mår.

När utredningen är klar får du träffa en läkare för att diskutera ditt behandlingsförslag. Ni kommer överens om vilken behandling du ska få. Du har alltid rätt att tacka nej till behandling. Dina närstående har inte rätt att bestämma.

Så bestäms din rekommenderade behandling

Behandlingsförslaget har tagits fram med hänsyn till sjukdomens egenskaper, dina förutsättningar och behov och riktlinjerna i det nationella vårdprogrammet.

Cancertumörer har olika egenskaper som bland annat påverkar hur snabbt de växer och vilken typ av behandling de är känsliga för. Andra faktorer som kan påverka behandlingsförslaget är om cancercellerna har spridit sig till lymfkörtlar eller andra delar av kroppen. Storleken på tumören kan också ha betydelse, liksom ditt hälsotillstånd och dina andra sjukdomar och mediciner. Vad du själv vill och behöver vägs också in.

Dessa behandlingar finns

Peniscancer kan behandlas med

• operation
• hudbehandling, så kallad dermatologisk behandling
• cytostatika
• strålbehandling.

Operation är den vanligaste behandlingen vid peniscancer. De flesta operationer genomförs på Örebro universitetssjukhus eller Skånes universitetssjukhus i Malmö. De är specialiserade på peniscancer. Om du ska göra en mindre operation eller behandlas på något annat sätt, kan du få behandlingen på ditt hemsjukhus. Din läkare och kontaktsjuksköterska berättar vad som gäller för dig.

Om cancern har spridit sig till lymfkörtlarna kan du behöva behandling med cytostatika. Cytostatika kan ges både före och efter operationen. Yttre strålbehandling kan också vara aktuellt.

Om din tumör inte går att operera, kan man bromsa och lindra sjukdomen med strålbehandling eller cytostatikabehandling. Dessa behandlingar kan ofta ges på ditt hemsjukhus.

Uppföljning

Din behandling följs upp löpande. Beroende på cancerns utveckling, behandlingens effekt och hur du mår, kan du rekommenderas ändrad eller annan behandling.

Efter avslutad behandling följs du upp i 5 år av sjukhuset där du opererades, eller ditt hemsjukhus. Uppföljningen görs för att kontrollera att sjukdomen inte kommer tillbaka.

Fertiliteten är kroppens förmåga att få biologiska barn. Den kan försämras av både cancersjukdomen och behandlingen. Ibland kommer fertiliteten tillbaka när behandlingen är avslutad.

Prata med din kontaktsjuksköterska eller läkare om du har frågor om dina möjligheter att få barn. Innan behandlingen börjar bör de berätta hur fertiliteten kan påverkas, och fungera som stöd om du behöver prata mer om detta. 

Fertilitet under och efter cytostatikabehandling och hormonell behandling

Både cytostatikabehandling och hormonell behandling kan minska din produktion av könshormoner. Det är svårt att säga i förväg om du kommer att bli infertil av behandlingen, men ju högre doser och ju äldre du är, desto större är risken.

Det är viktigt att du inte gör någon gravid under behandlingen, eftersom läkemedlen kan påverka fostret. Cytostatika kan påverka fostret upp till 6 månader efter behandlingen. Använd därför säkra preventivmedel.

Fertilitet efter strålbehandling

Strålbehandling kan påverka fertiliteten om strålarna riktas direkt mot könsorganen eller mot hjärnan, som styr produktionen av hormoner.

För strålbehandling är förhållandet mellan dos och biverkning tydligare än vid cytostatikabehandling. Det innebär att det oftast går att säga vilka doser som kan göra dig infertil.

Fertilitet efter operation

En operation kan påverka fertiliteten beroende på vilket område som opereras och hur stor ärrbildningen blir. Om testiklarna tas bort blir du infertil. Om du är i fertil ålder väljs operationstekniker som försöker bevara fertiliteten så långt det är möjligt.

Det finns hjälp att få

Det går att frysa ner spermier som senare kan användas till konstgjord befruktning.

Om du är eller blir infertil kan du få stöd för att hantera det känslomässigt. Prata med din kontaktsjuksköterska eller läkare för att få hjälp.

> Läs mer på se. Sök på Fertiliteten efter cancerbehandlingen.

Behandling med botande syfte kallas också kurativ behandling.

Behandlingen följs upp och kan behöva bytas

Behandlingen följer nationella riktlinjer. Den följs upp med regelbundna kontroller med till exempel datortomografi, blodprov eller läkarundersökningar. Utifrån kontrollerna planeras behandlingen vidare och du kan behöva byta behandling. Du får information av din läkare eller kontaktsjuksköterska via besök, telefon eller brev.

Du kan få flera behandlingar

Du kan rekommenderas flera olika behandlingar. De kan pågå samtidigt eller efter varandra.

Om du får en behandling inför en annan kallas det neoadjuvant behandling. Till exempel kan du behandlas med cytostatika inför en operation. Målet är då att krympa tumören, så att så mycket som möjligt av den kan tas bort under operationen.

Du kan också få en behandling efter en annan, till exempel cytostatika efter en operation. Det kallas tilläggsbehandling eller adjuvant behandling.

Neoadjuvant och adjuvant behandling kan också vara annan behandling, till exempel målriktad behandling, hormonell behandling och strålbehandling.

Målet med behandlingen kan ändras

Målet med behandlingen kan ändras efter att den har startat. En behandling med botande syfte som inte har botande effekt kan ändras till att ha som mål att lindra symtom och bromsa sjukdomen.

Du kan få palliativ vård under lång tid, samtidigt som du får behandling som bromsar sjukdomen. Genom att tidigt uppmärksamma dina behov av palliativ vård ökar möjligheten till god livskvalitet. Målet med din vård och behandling ska vara tydligt för både dig, dina närstående och vårdpersonalen, och det är viktigt att lägga upp en plan för den fortsatta vården. Du kan till exempel få lindring av symtom som smärta, och stöd genom att prata om det som är viktigt för dig.

Vad är viktigt för mig?

Det är bra om du funderar över vad som är viktigt för dig och vilket stöd du behöver. Om du vill kan du göra det tillsammans med någon som står dig nära.

Du har rätt till samtal om din situation. Närstående kan vara med om du vill. Samtalen kan till exempel handla om följande:

• dina tidigare erfarenheter
• vad du vill och kan göra själv
• dina önskemål och prioriteringar
• din sjukdom och behandling.

Prata med din läkare, kontaktsjuksköterska och kurator om vad som är viktigt för dig. Tillsammans kan ni planera vården så att du känner dig trygg och får det stöd du behöver.

Vilken hjälp kan jag få?

Här är några exempel på hjälp och stöd:

• Du kan få lindring eller förebyggande hjälp mot till exempel smärta, illamående och trötthet.
• Du kan få stöd att hantera känslor som oro eller ångest, eller hantera tankar om livet och döden.
• Du kan få praktisk hjälp, till exempel med intyg eller ekonomisk vägledning så att du kan ordna vardagen på bästa sätt.
• Du kan få hjälpmedel som kan underlätta vardagen.

Tillsammans med vårdpersonalen får du regelbundet uppdatera din plan för vård och behandling utifrån dina behov.

Om det är något du funderar på, tveka inte att fråga din kontaktsjuksköterska eller annan vårdpersonal.

Var kan jag få palliativ vård?

Beroende på vilka behov du har, vad du vill och vad som är möjligt, kan du få palliativ vård till exempel hemma, på ett vård- och omsorgsboende eller på sjukhus. Dina behov och vad du vill kan också ändras när sjukdomen förändras. Till exempel kan du behöva vara en kortare tid på sjukhuset för att sedan vårdas hemma. Ibland kan du behöva få hjälp av flera olika vårdenheter.

> Läs mer på 1177.se. Sök på Planerad vård hemma.

Cancerbehandling med bromsande och lindrande effekt

När det inte går att bli av med sjukdomen kan du få cancerbehandling med syfte att bromsa sjukdomen, förlänga livet och ge dig en så god livskvalitet som möjligt. Bromsande och symtomlindrande behandling har ofta god effekt på hur du mår och på sjukdomens utveckling och kan pågå så länge som den har önskad effekt. Om en bromsande behandling inte har önskad effekt kan man i många fall byta till en annan.

Med tiden kan effekten bli sämre

Med tiden är det vanligt att cancersjukdomen påverkar dig allt mer. Samtidigt kan cancerbehandlingen med tiden få sämre effekt och i stället ge fler och mer påtagliga biverkningar. Det kan nå en punkt där du inte längre har nytta av den. Tillsammans med din läkare behöver du då överväga om det är lämpligt att avbryta behandlingen.

I sådana situationer kommer du fortfarande att få palliativ vård, som syftar till att förebygga och lindra symtom som sjukdomen orsakar. Målet är att ge dig den bästa möjliga livskvaliteten och hjälpa dig att hantera sjukdomens påverkan på bästa sätt.

Hälsosamma vanor kan göra stor skillnad på både kort och lite längre sikt. Om du opereras akut kan du ändå påverka resultatet genom att leva hälsosamt efter operationen.

Tobak och nikotin

Den som använder tobak får syrebrist i kroppens vävnader, och det är den vanligaste orsaken till komplikationer efter en operation. En annan effekt är att kroppen får sämre förmåga att bilda bindväv, vilket gör att sår läker sämre. Om du slutar att använda tobak minskar risken att få blodpropp, lunginflammation och sårinfektion efter operationen. Såret kommer också att läka bättre.

Tobak och nikotin finns i cigaretter, e-cigaretter, snus och upphettade tobaksprodukter. Du bör därför undvika alla produkter med tobak eller nikotin före och efter operationen.

Råd till dig som använder tobak och nikotin

Avstå från tobak och nikotin så långt före operationen som möjligt, minst 4 och gärna 8 veckor. Prata med vårdpersonalen för att få råd om hur du ska göra. Du kan också få hjälp och stöd av vårdcentralen.

Alkohol

Att dricka alkohol tiden före en operation ökar risken för sårinfektion, urinvägsinfektion och lunginflammation. Alkohol höjer även blodtrycket och ökar risken för blödning och hjärt- och kärlpåverkan. Genom att undvika alkohol så långt före operationen som möjligt kan din kropp återhämta sig från alkoholens negativa effekter.

Du kan få hjälp och stöd av vården med att sluta dricka alkohol.

Narkotika och andra droger

Berätta för din läkare om du använder narkotika eller andra droger innan du ska opereras. Det är säkrast för dig och du kan få hjälp att sluta. Läkaren har tystnadsplikt.

Fysisk aktivitet

Olika former av fysisk aktivitet och träning underlättar en snabb återhämtning och minskar risken för komplikationer efter operationen. En operation försämrar tillfälligt din fysiska förmåga. Om du tränar eller rör på dig extra mycket före operationen ökar blodets förmåga att ta upp syre och blodtrycket sänks. Genom att vara fysiskt aktiv innan du opereras kan du alltså ge hjärtat, kärlen och lungorna ett så bra utgångsläge som möjligt.

Råd om fysisk aktivitet

Hur mycket och hur intensiv fysisk aktivitet du klarar är individuellt, men all rörelse är bättre än ingen rörelse. Den allmänna rekommendationen är att röra på sig så att pulsen ökar och man blir varm och lätt andfådd 150–300 minuter i veckan, eller på en mer ansträngande nivå 75–150 minuter i veckan. Aktiviteten bör spridas över veckan. All rörelse räknas och det behöver inte vara organiserad träning. Om du kan får du gärna röra dig mer än rekommendationen.

Du kan behöva förebyggande andningsträning, om du har en lungsjukdom eller nedsatt fysisk funktion sedan tidigare. Den kan innebära träning av andningsmusklerna eller olika tekniker för att rensa uftvägarna från slem.

Kontakta en fysioterapeut om du behöver råd om fysisk aktivitet och träning inför operationen.

Matvanor

Hälsosamma matvanor och en normal vikt minskar risken för komplikationer såsom trycksår, infektion, dålig sårläkning, hjärtinfarkt och hjärtsvikt. Den stress som kroppen utsätts för under en operation gör att behovet av protein och energi ökar. Se till att få i dig tillräckligt med näring både före och efter operationen, så att du kan återhämta dig bättre.

Om du håller vikten och kan äta som vanligt, kan du följa de kostråd som rekommenderas för allmänheten. Det är bra om du även får i dig extra protein. Bra proteinrika livsmedel är till exempel fisk, kyckling, ägg, nötter, fröer, bönor, ärtor och linser, ost och andra mejeriprodukter.  

Om du har minskat i vikt eller har svårt att äta, kan du behöva kontakt med en dietist. Du kan då få kostråd och eventuellt särskilda kosttillägg.

Allmänna råd för hälsosamma matvanor

• Ät regelbundet och tillräckligt.
• Ät mycket grönsaker, frukt och bär.
• Ät mycket fullkorn.
• Ät fisk, bönor, ärtor och linser ofta, och kött ibland.
• Välj nyckelhålsmärkta mejeriprodukter och matfetter.
• Håll igen på det söta, salta och feta – läsk, sötsaker och snacks.

> Läs mer på livsmedelsverket.se. Sök på Kostråd för vuxna.
> Läs mer på 1177.se. Sök på Levnadsvanor i samband med en operation.

I din kallelse får du detaljerad information om hur du ska förbereda dig. Här får du allmän information.

Inskrivning

Inför din operation har du ett inskrivningssamtal. Samtalet genomförs via telefon, video eller som ett besök på sjukhuset. Förbered dig genom att skriva ner dina frågor och ha gärna med en närstående till samtalet. Ibland sker samtalet när du kommer till sjukhuset för operationen.

Om du ska till sjukhuset på ett besök, ta med legitimation och eventuella läkemedel du behöver under dagen. Ta också med din läkemedelslista och eventuellt behandlingskort för blodförtunnande läkemedel. Om du tar naturläkemedel är det viktigt att du berättar det.

Provtagning

Du kan behöva lämna blodprover inför operationen. Antingen gör du det vid inskrivningen eller så får du en remiss för att lämna proverna på en vårdcentral eller ett laboratorium. Du får veta var du kan lämna proverna.

Läkemedel

Inför operationen kan du behöva göra uppehåll med de eventuella läkemedel och naturläkemedel du tar, eller ändra dosen. Du kan också behöva ta nya läkemedel inför operationen. Din läkare berättar vad som gäller för dig.

EKG – mätning av hjärtats aktivitet

Du kan behöva undersökas med EKG, som mäter hjärtats elektriska aktivitet. Det är läkaren som avgör om det behövs.

Duscha

Du ska duscha och tvätta kroppen inför operationen. Efter att du har duschat är det viktigt att du tar på dig rena kläder.

Fasta

Det är viktigt att du fastar före operationen, annars kan du kräkas och få ner maginnehåll i lungorna. Du får alltså inte äta eller dricka ett antal timmar innan du ska sövas. Följ instruktionerna du får.

Ta alltid med dig:

• legitimation
• telefonnummer till närstående
• läkemedel och läkemedelslista
• tidsfördriv, till exempel böcker
• egna anteckningar och frågor
• mobiltelefon, laddare med lång sladd och hörlurar
• sköna kläder som är enkla att ta på.

Ta med dig om du ska stanna över natten:

• inneskor som är stabila och lätta att ta av och på
• extra kläder
• hygienartiklar, till exempel tandborste, tandkräm och hudkräm.

Ta inte med dig:

• värdesaker
• stora summor pengar.

> Läs mer på 1177.se. Sök på Narkos – att bli sövd, EKG och Att lämna blodprov

I din kallelse får du veta hur du ska förbereda dig, när du ska komma till sjukhuset och vart du ska gå. Här får du allmän information.

Innan du ska sövas

På sjukhuset får du byta om till särskilda kläder och låsa in dina saker i ett skåp. Du får lägga dig i en säng eller sitta i en fåtölj när du väntar på din tur.

Du får en perifer venkateter, PVK, i ett blodkärl i handen eller armen. Venkatetern är en tunn plastslang som gör att du kan få läkemedel och dropp direkt i blodet.

Personalen följer dig till operationsavdelningen när det är dags för din undersökning eller operation.

Så går det till att sövas

När det är dags att sövas får du sömnmedel i venkatetern. Du får andas extra syrgas i en mask framför munnen och näsan.

När du är sövd övervakar narkospersonalen dig och ditt hjärtas och dina lungors funktion.

När du vaknar

När du vaknar har du redan förts till en uppvakningsavdelning. Personalen där tar hand om dig tills du kan komma till en vårdavdelning eller gå hem.

> Läs mer på 1177.se. Sök på Narkos – att bli sövd och Venkateter i armen eller handen

Det finns två metoder för ryggbedövning: epiduralbedövning och spinalbedövning. Det som skiljer dem är hur långt in i ryggraden bedövningsmedlet sprutas.

Hur ska jag förbereda mig?

I kallelsen får du veta hur du ska förbereda dig, när du ska komma till sjukhuset och vart du ska gå.

Så går det till

Du får antingen sitta eller ligga ner när du ska få ryggbedövningen.

Innan du får själva ryggbedövningen kan du få lokalbedövning i huden.

Du kan få ryggbedövningen med en spruta som en engångsdos.

Om du behöver en bedövning som man kan fylla på, lägger man in en kateter som man antingen kan ge flera doser i, eller koppla till en läkemedelspump. Katetern är en tunn plastslang som inte brukar kännas. Denna typ av bedövning kan också användas som smärtlindring efter operationen.

Vid ryggbedövning bedövas nerverna som styr urinblåsan. Därför kan du få en urinkateter som du har kvar tills bedövningen har släppt.

Hur mår jag efteråt?

• Blodtrycket kan sjunka när bedövningen verkar, därför kontrolleras det regelbundet.
• Du kan vara öm i ryggen, ha klåda och få ett blåmärke vid stickstället. Det brukar gå över inom några dagar.
• Om du har varit helt bedövad är det vanligt att skaka och huttra en stund efter operationen.
• Om du har svårt att kissa efter att bedövningen har släppt, kontakta vården.
• Det kan hända att du får huvudvärk efter en ryggbedövning, även om det är ovanligt. Då är det bra att dricka mycket och ta värktabletter. Om det inte går över efter 1–3 dygn kan du få annan behandling.
• Allvarliga och bestående nervskador efter en ryggbedövning är mycket ovanligt.

> Läs mer på 1177.se. Sök på Ryggbedövning vid operation.

Hur ska jag förbereda mig?

I kallelsen får du veta hur du ska förbereda dig, när du ska komma till sjukhuset och vart du ska gå.

Så går det till

Under operationen är du sövd eller bedövad med ryggbedövning. Ibland både och.

Du får ligga ner på en brits.

Kirurgen gör ett snitt och tar ut tumören och ibland även vävnad och organ omkring.

Ibland tas vävnadsprover från tumören eller organ omkring. Proverna skickas till ett laboratorium för analys.

Snittet stängs med metallklämmor, så kallade agraffer, eller med stygn.

Du får en kateter i urinblåsan som samlar upp din urin.

Eventuellt får du en slang i sårområdet för att leda bort sårvätska. Det kallas dränage.

Operationen kan ta olika lång tid. Du får veta vad som gäller för dig.

Hur mår jag efteråt?

Du får börja äta och dricka igen när du vaknar upp och mår tillräckligt bra.

Du får hjälp av vårdpersonalen att komma upp ur sängen och röra på dig så snart som möjligt efter operationen.

Du får smärtstillande läkemedel om du har ont.

Katetern tas bort när du kan gå på toaletten själv, oftast inom ett dygn. Om du har katetern kvar när du lämnar sjukhuset, får du veta hur du sköter den.

Dränaget tas oftast bort innan du lämnar sjukhuset. Annars får du veta hur du sköter det.

Du kan behöva ta blodförtunnande läkemedel efter operationen. Då får du lära dig hur du gör innan du lämnar sjukhuset.

Du stannar oftast på sjukhuset 1–3 dygn, beroende på hur stor operationen var. Innan du lämnar sjukhuset får du veta hur operationen har gått. Du får också veta när och var agrafferna eller stygnen ska tas bort.

Sjukskrivning

Hur länge du behöver vara sjukskriven beror på vilken operation man har gjort, vad du arbetar med och hur du mår. Det är vanligt att vara sjukskriven 1–2 veckor.

Återbesök

Du kommer att kallas till ett återbesök 2–6 veckor efter operationen. Återbesöket kan vara på sjukhuset eller via telefon eller videosamtal. Du får då veta resultatet av eventuella vävnadsprover. Läkaren följer också upp hur du mår och ni diskuterar nästa steg.

Hur ska jag förbereda mig?

I kallelsen får du veta hur du ska förbereda dig, när du ska komma till sjukhuset och vart du ska gå.

Så går det till

Du får ligga ner på en brits.

Under operationen är du sövd. Ibland får du även ryggbedövning för smärtlindring efter operationen.

Britsen kan tippas åt olika håll beroende på vilken del av magen man ska operera i. Magen fylls med gas så att kirurgen kan se och komma åt att operera.

Kirurgen gör 5–6 små snitt i magen, och sätter in så kallade portar. Portarna används för att föra in de kirurgiska instrumenten. Instrumenten styrs av en kirurg, eller så styr kirurgen en robot som styr instrumenten, en så kallad robotassisterad titthålsoperation. Ett av instrumenten är en kamera som gör att kirurgen kan se ingreppet på en bildskärm och förstora bilden och se små vävnadsstrukturer.

Med hjälp av instrumenten tar kirurgen ut tumören och ibland även organ omkring.

Ibland tas vävnadsprover från tumören eller organ omkring under operationen. Proverna skickas till ett laboratorium för analys.

Snitten stängs med metallklämmor, så kallade agraffer, eller stygn.

Du får en kateter i urinblåsan som samlar upp din urin.

Eventuellt får du en slang i sårområdet för att leda bort sårvätska. Det kallas dränage.

Operationen kan ta olika lång tid. Du får veta vad som gäller för dig.  

Hur mår jag efteråt?

Du får börja äta och dricka igen när du vaknar upp och mår tillräckligt bra.

Du får hjälp av personalen att komma upp ur sängen och röra på dig så snart som möjligt efter operationen.

Det är vanligt att ha ont i axlarna eller över bröstet. Det beror på att din kropp har legat lutad med huvudet nedåt och magen har varit fylld med gas under operationen. Smärtan behandlas med smärtstillande läkemedel.

Katetern tas bort när du kan gå på toaletten själv, oftast inom ett dygn. Om du har katetern kvar när du lämnar sjukhuset, får du veta hur du sköter den.

Dränaget tas oftast bort innan du lämnar sjukhuset. Annars får du veta hur du sköter det.

Du kan behöva ta blodförtunnande läkemedel efter operationen. Då får du lära dig hur du gör innan du lämnar sjukhuset.

Du stannar oftast på sjukhuset 1–3 dygn, beroende på hur stor operationen var. Innan du lämnar sjukhuset får du veta hur operationen har gått. Du får också veta när och var agrafferna eller stygnen ska tas bort.

Sjukskrivning

Hur länge du behöver vara sjukskriven beror på vad du arbetar med och hur du mår. Det är vanligt att vara sjukskriven 1–2 veckor.

Återbesök

Du kommer att kallas till ett återbesök 2–6 veckor efter operationen. Återbesöket kan vara på sjukhuset, eller via telefon eller videosamtal. Du får då veta resultatet av eventuella vävnadsprover. Läkaren följer också upp hur du mår och ni diskuterar nästa steg.

När cancern sitter på förhuden kan förhuden behöva tas bort. Operationen kallas cirkumcision.

Så går det till

Operationen görs vanligtvis i lokalbedövning. Det innebär att du är vaken och känner beröring, men ingen smärta.

Kirurgen tar bort förhuden.

Hur mår jag efteråt?

Du kan oftast lämna sjukhuset samma dag som operationen. Du får då information om egenvård efter operationen.

Sjukskrivning

Ofta behövs ingen sjukskrivning. Om det ändå behövs kan du sjukskriva dig själv från arbetet utan intyg i en vecka.

Uppföljning

Cirka 2–4 veckor efter operationen blir du kallad till antingen ett återbesök eller ett telefonsamtal. Då är analysen av vävnadsproverna som togs under operationen klar. Man har också haft en multidisciplinär konferens, MDK.

Återbesöket är oftast på det sjukhus där du opererades. Om resvägen är lång kan det vara på ditt hemsjukhus.

Om cancern växer ytligt på ollonet kan förhuden och ytan på ollonet behöva opereras bort. Ytan på ollonet återskapas med transplanterad hud från utsidan av låret. Operationen kallas total glans resurfacing.

Så går det till

Du är sövd under operationen.

Kirurgen opererar bort den yttersta ytan på ollonet och ersätter den med transplanterad hud från utsidan av låret. Sedan läggs ett förband om penis och området på låret där huden har tagits.

Du får en kateter, alltså en slang via urinröret till urinblåsan. Katetern samlar upp din urin i en påse.

Hur mår jag efteråt?

Efter operationen är du kvar på sjukhuset i upp till 5 dygn. Under den tiden kan du behöva få sprutor med blodförtunnande medicin för att minska risken för blodpropp. Du kan i vissa fall även behöva antibiotika.

Katetern tas bort 3–5 dagar efter operationen. Om du har kvar katetern när du lämnar sjukhuset får du veta hur du sköter den, hur länge du ska ha den kvar och var den tas bort.

När du lämnar sjukhuset får du mer information och recept på de blodförtunnade sprutorna, och eventuellt smärtlindrande tabletter. Du får också information om egenvård och en remiss för såromläggning på din vårdcentral.

Det är vanligt att urinstrålen påverkas efter operationen och att många väljer att sitta och kissa.

Sjukskrivning

Det är vanligt att vara sjukskriven i 4–6 veckor efter operationen. Hur länge du behöver vara sjukskriven beror bland annat på vad du arbetar med och hur du mår.

Uppföljning

Cirka 2–4 veckor efter operationen blir du kallad till antingen ett återbesök eller ett telefonsamtal. Då är analysen av vävnadsproverna som togs under operationen klar. Man har också haft en multidisciplinär konferens, MDK.

Återbesöket är oftast på det sjukhus där du opererades. Om resvägen är lång kan det vara på ditt hemsjukhus.

Om cancern är begränsad till ollonet kan ollonet opereras bort. Operationen kallas glansektomi.

Så går det till

Du blir sövd eller får ryggmärgsbedövning eller lokalbedövning.

Kirurgen opererar bort ollonet.

Man lämnar kvar svällkropparna som gör det möjligt att få erektion.

Du får en kateter, alltså en slang via urinröret till urinblåsan. Katetern samlar upp din urin i en påse.

Ett förband läggs runt penis.

Hur mår jag efteråt?

Antingen kan du lämna sjukhuset samma dag eller så får du vara kvar i några dagar. Det beror på vad din läkare anser vara nödvändigt.

Förbandet bör sitta kvar i några timmar eller till nästa dag.

Katetern brukar tas bort efter 3–7 dagar. Om du har kvar katetern när du lämnar sjukhuset får du veta hur du sköter den, hur länge du ska ha den kvar och var den tas bort.

När du lämnar sjukhuset får du information om egenvård efter operationen.

Det är vanligt att urinstrålen påverkas efter operationen och att många väljer att sitta och kissa.

Sjukskrivning

Det är vanligt att vara sjukskriven i upp till 1 vecka efter operationen. Du kan sjukskriva dig själv från arbetet utan intyg i en vecka.

Påverkan på sexualiteten

Det är ovanligt att få sämre erektionsförmåga efter operationen. Däremot blir penis kortare och får mindre känsel. 

Uppföljning

Cirka 2–4 veckor efter operationen blir du kallad till antingen ett återbesök eller ett telefonsamtal. Då är analysen av vävnadsproverna som togs under operationen klar. Man har också haft en multidisciplinär konferens, MDK.

Återbesöket är oftast på det sjukhus där du opererades. Om resvägen är lång kan det vara på ditt hemsjukhus.

Om cancern växer i ollonet kan ollonet opereras bort och ersättas av hud från låret. Operationen kallas glansektomi med neoglans.

Så går det till

Du är sövd under operationen.

Kirurgen opererar bort ollonet och ersätter det med hud från utsidan av låret.

Man lämnar kvar svällkropparna som gör det möjligt att få erektion.

Du får en kateter, alltså en slang via urinröret till urinblåsan. Katetern samlar upp din urin i en påse.

Penis och området på låret där huden tagits läggs om med ett förband.

Hur mår jag efteråt?

Efter operationen är du kvar på sjukhuset i upp till 5 dygn. Under tiden kan du behöva få sprutor med blodförtunnande medicin för att minska risken för blodpropp. Du kan i vissa fall även behöva antibiotika.

Katetern brukar tas bort efter 3–7 dagar. Om du har kvar katetern när du lämnar sjukhuset får du veta hur du sköter den, hur länge du ska ha den kvar och var den tas bort. 

När du lämnar sjukhuset får du information om egenvård efter operationen.

Det är vanligt att urinstrålen påverkas efter operationen och att många väljer att sitta och kissa.

Sjukskrivning

Det är vanligt att vara sjukskriven i 4–6 veckor efter operationen. Hur länge du behöver vara sjukskriven beror bland annat på vad du arbetar med och hur du mår.

Påverkan på sexualiteten

Det är ovanligt att få sämre erektionsförmåga efter operationen. Däremot blir penis kortare och det nya ollonet har mindre känsel.

Uppföljning

Cirka 2–4 veckor efter operationen blir du kallad till antingen ett återbesök eller ett telefonsamtal. Då är analysen av vävnadsproverna som togs under operationen klar. Man har också haft en multidisciplinär konferens, MDK.

Återbesöket är oftast på det sjukhus där du opererades. Om resvägen är lång kan det vara på ditt hemsjukhus.

Tumörer som sitter i yttersta delen av urinröret eller vid urinrörsmynningen kan tas bort genom en operation som kallas konisering.

Konisering innebär att tumören och yttersta delen av urinröret tas bort. Sedan skapas en ny urinrörsmynning genom att man syr urinröret ut mot huden på ollonet. Ollonet och urinrörsmynningen kommer att se annorlunda ut efter operationen.

Målet är att ta bort all sjuk vävnad med så lite påverkan som möjligt på penisens funktion och utseende. Hur mycket som behöver tas bort beror på tumörens placering och storlek.

Så går det till

Ofta görs operationen i lokalbedövning. Det innebär att du är vaken och känner beröring men ingen smärta.

Kirurgen tar bort tumören och yttersta delen av urinröret. Urinröret sys ut mot huden på ollonet.

Du får en kateter, alltså en slang via urinröret till urinblåsan. Katetern samlar upp din urin i en påse.

Hur mår jag efteråt?

Ibland får du lämna sjukhuset samma dag. Du kan också få stanna kvar över natten, till exempel om resvägen är lång eller om din läkare anser det vara nödvändigt.

Katetern brukar tas bort efter 3–7 dagar. Om du har kvar katetern när du lämnar sjukhuset får du veta hur du sköter den, hur länge du ska ha den kvar och var den tas bort.

När du lämnar sjukhuset får du information om egenvård efter operationen.

Det är vanligt att urinstrålen påverkas efter operationen och att många väljer att sitta och kissa.

Sjukskrivning

Det är vanligt att vara sjukskriven i en vecka efter operationen. Du kan sjukskriva dig själv från arbetet utan intyg i en vecka.

Uppföljning

Cirka 2–4 veckor efter operationen blir du kallad till antingen ett återbesök eller ett telefonsamtal. Då är analysen av vävnadsproverna som togs under operationen klar. Man har också haft en multidisciplinär konferens, MDK.

Återbesöket är oftast på det sjukhus där du opererades. Om resvägen är lång kan det vara på ditt hemsjukhus.

Peniscancer kan drabba urinrörets yttre delar. Då måste man operera bort en del av urinröret. Operationen kallas distal uretrektomi.

Efter operationen mynnar urinröret ofta ut längre ner på penis, och ollonet och urinrörsmynningen ser annorlunda ut.

Hur mycket operationen påverkar penisens funktion och utseende beror på hur mycket av urinröret som behöver tas bort.

Så går det till

Under operationen är du sövd.

Före eller under operationen undersöker man urinröret med en kamera, ett så kallat cystoskop. Undersökningen kallas cystoskopi. Den hjälper kirurgen att avgöra hur mycket av urinröret som behöver opereras bort för att ta bort tumören.

Kirurgen tar bort en del av urinröret.

Du får en kateter, alltså en slang genom urinröret till urinblåsan. Katetern samlar upp din urin i en påse.

Hur mår jag efteråt?

Ibland får du lämna sjukhuset samma dag. Du kan också få stanna kvar över natten, till exempel om lymfkörtlar har opererats bort eller om din läkare anser det vara nödvändigt.

Katetern kan tas bort 1–7 dagar efter operationen. Om du har kvar katetern när du lämnar sjukhuset får du veta hur du sköter den, hur länge du ska ha den kvar och var den tas bort.

När du lämnar sjukhuset får du information om återhämtning och egenvård och hur du kommer att följas upp.

Det är vanligt att urinstrålen påverkas efter operationen och att många väljer att sitta och kissa.

Sjukskrivning

Det är vanligt att vara sjukskriven i upp till 2 veckor efter operationen. Hur länge du behöver vara sjukskriven beror bland annat på vad du arbetar med och hur du mår.

Uppföljning

Cirka 2–4 veckor efter operationen blir du kallad till antingen ett återbesök eller ett telefonsamtal. Då är analysen av vävnadsproverna som togs under operationen klar. Man har också haft en multidisciplinär konferens, MDK.

Återbesöket är oftast på det sjukhus där du opererades. Om resvägen är lång kan det vara på ditt hemsjukhus.

Vid mer avancerad peniscancer kan det vara nödvändigt att operera bort en del av penis. Operationen kallas partiell penisamputation.

Så går det till

Under operationen kan du vara lokalbedövad, ryggbedövad eller sövd.

Kirurgen tar bort ollonet och en del av svällkropparna som gör att du kan få erektion.

Man gör en ny urinrörsmynning. För att den ska kunna läka får du en kateter, alltså en slang via urinröret till urinblåsan. Katetern samlar upp din urin i en påse.

Ett förband läggs runt penis.

Hur mår jag efteråt?

Du kan lämna sjukhuset samma dag eller stanna kvar någon eller några nätter. Tiden på sjukhuset blir längre om till exempel lymfkörtlar har opererats bort eller om din läkare anser det vara nödvändigt. Du kan också få stanna över natten om du har lång resväg.

Förbandet sitter kvar i några timmar eller till nästa dag.

Katetern tas bort efter 3–7 dagar. Om du har kvar urinkatetern när du lämnar sjukhuset får du veta hur du sköter den, hur länge du ska ha den kvar och var den tas bort.

När du lämnar sjukhuset får du information om återhämtning och egenvård, och om hur du kommer att följas upp.

Det är vanligt att urinstrålen påverkas efter operationen och att många väljer att sitta och kissa.

Sjukskrivning

Det är vanligt att vara sjukskriven i 2–4 veckor efter operationen. Hur länge du behöver vara sjukskriven beror bland annat på vad du arbetar med och hur du mår.

Påverkan på sexualiteten

Operationen kan minska erektionsförmågan. Den gör också att penis blir kortare och känseln i penis blir mindre.

Uppföljning

Cirka 2–4 veckor efter operationen blir du kallad till antingen ett återbesök eller ett telefonsamtal. Då är analysen av vävnadsproverna som togs under operationen klar. Man har också haft en multidisciplinär konferens, MDK.

Återbesöket är oftast på det sjukhus där du opererades. Om resvägen är lång kan det vara på ditt hemsjukhus.

Vid mer avancerad peniscancer kan det vara nödvändigt att operera bort hela penis och delar av huden runt omkring. Operationen kallas total penisamputation.

Så går det till

Du är sövd under operationen.

Kirurgen opererar bort hela penis och tar bort en del av pungens hud, så att pungen lyfts upp lite. Sedan sys såret ihop.

En ny urinrörsmynning skapas mellan pungen och analöppningen genom att kirurgen syr fast urinröret mot huden.     

Du får en kateter, alltså en slang genom urinröret till urinblåsan. Katetern samlar upp din urin i en påse.

Eventuellt får du också ett dränage, alltså en slang in i operationsområdet för att leda ut sårvätska och blod.

Hur mår jag efteråt?

Efter operationen är du kvar på sjukhuset i 1–5 dygn. Du kan behöva stanna längre om man gör flera ingrepp under samma operation.

På sjukhuset får du sprutor med blodförtunnande medicin för att minska risken för blodpropp.

Katetern tas bort 1–7 dagar efter operationen. Om du har kvar urinkatetern när du lämnar sjukhuset får du veta hur du sköter den, hur länge du ska ha den kvar och var den tas bort.

Dränaget tas oftast bort dagen efter operationen. Om du har dränaget kvar när du ska lämna sjukhuset får du veta hur du sköter det.

Det är vanligt att urinstrålen påverkas efter operationen och att många väljer att sitta och kissa.

Din förmåga att hålla kvar urinen i blåsan försämras inte av operationen.

Sjukskrivning

Det är vanligt att vara sjukskriven i 3–6 veckor efter operationen. Hur länge du behöver vara sjukskriven beror bland annat på vad du arbetar med och hur du mår.

Uppföljning

Cirka 2–4 veckor efter operationen blir du kallad antingen ett återbesök eller ett telefonsamtal. Då är analysen av vävnadsproverna som togs under operationen klar. Man har också haft en multidisciplinär konferens, MDK.

Återbesöket är oftast på det sjukhus där du opererades. Om resvägen är lång kan det vara på ditt hemsjukhus.

Om sjukdomen har spridit sig till lymfkörtlarna behöver de opereras bort. Det kallas för lymfkörtelutrymning.

Om man behöver operera bort lymfkörtlarna i lilla bäckenet kallas det pelvin lymfkörtelutrymning. Lymfkörtlarna i lilla bäckenet kan opereras bort samtidigt som man opererar bort lymfkörtlarna i ljumsken, eller efter det.

Förberedelser

Inför operationen kan du behöva få en spruta med blodförtunnande medicin för att minska risken för blodpropp, och antibiotika för att minska risken för infektion.

Så går det till

Du är sövd under operationen.

Kirurgen gör ett snitt nedanför naveln, och använder det för att ta bort lymfkörtlarna på insidan av bäckenet. Ibland görs ingreppet som en titthålsoperation och då görs istället flera mindre snitt i magen.

Såret eller såren försluts oftast med metallklamrar, så kallade agraffer.

Ibland får du ett dränage, alltså en slang via magen till området där lymfkörtlarna suttit. Dränaget leder ut sårvätska och blod från området.

Ibland får du också en kateter, alltså en slang via urinröret till urinblåsan. Katetern samlar upp din urin i en påse.

Hur mår jag efteråt?

Efter operationen är du kvar på sjukhuset i upp till 3 dagar. Tiden på sjukhuset kan bli längre om din läkare anser det nödvändigt.

Dränaget tas oftast bort inom något eller några dygn. Om du har dränaget kvar när du ska lämna sjukhuset får du veta hur du ska sköta det.

Katetern tas oftast bort samma dag som operationen eller någon dag efter.

Innan du lämnar sjukhuset får du information om egenvård efter operationen.

Efter operationen ökar risken för proppbildningar i benen. Därför rekommenderas användning av kompressionsstrumpor vid längre stillasittande och att trampa med fötterna för att öka cirkulationen.

Sjukskrivning

Det är vanligt att vara sjukskriven i 4–6 veckor efter operationen. Hur länge du behöver vara sjukskriven beror bland annat på vad du arbetar med och hur du mår.

Uppföljning

Cirka 2–4 veckor efter operationen blir du kallad till antingen ett återbesök eller ett telefonsamtal. Då är analysen av vävnadsproverna som togs under operationen klar. Man har också haft en multidisciplinär konferens, MDK.

Återbesöket är oftast på det sjukhus där du opererades. Om resvägen är lång kan det vara på ditt hemsjukhus. 

  Om sjukdomen har spridits till lymfkörtlarna i ljumsken kan man behöva ta bort dem. Det gäller också om man starkt misstänker spridning dit. Operationen kallas inguinal lymfkörtelutrymning och kan bota sjukdomen.

Förberedelser

Inför operationen kan du behöva få en spruta med blodförtunnande medicin för att minska risken för blodpropp, och antibiotika för att minska risken för infektion.

Så går det till

Du är sövd under operationen.

Kirurgen gör ett snitt nedanför ljumsken, och genom det opereras lymfkörtlarna bort.

När lymfkörtlarna har tagits bort kommer lymfvätskan i benet att cirkulera sämre. För att lymfvätska inte ska samlas i såret får du ett dränage. Det är en tunn slang i sårområdet som samlar upp lymfvätskan i en påse.

Ibland får du också en kateter, alltså en slang via urinröret till urinblåsan. Katetern samlar upp din urin i en påse.

Hur mår jag efteråt?

Efter operationen är du kvar på sjukhuset i upp till 3 dagar. Tiden på sjukhuset kan bli längre om din läkare anser det nödvändigt.

Du får prova ut stödstrumpor som du ska ha på dig i upp till 6 månader efter operationen.

Innan du lämnar sjukhuset får du veta hur du ska sköta dränaget.

Katetern tas bort samma dag som operationen eller någon dag efter.

Sjukskrivning

Det är vanligt att vara sjukskriven i cirka 4–6 veckor. Hur länge du behöver vara sjukskriven beror bland annat på vad du arbetar med och hur du mår.

Uppföljning

Cirka 2–4 veckor efter operationen blir du antingen kallad på ett återbesök eller ett telefonsamtal. Då är analysen av vävnadsproverna som togs under operationen klar. Man har också haft en nationell multidisciplinär konferens, MDK.

Återbesöket är oftast på det sjukhus där du opererades. Om resvägen är lång kan det vara på ditt hemsjukhus.

Efter operationen ökar risken för proppbildningar i benen. Därför rekommenderas användning av kompressionsstrumpor vid längre stillasittande och att trampa med fötterna för att öka cirkulationen.

Om sjukdomen misstänks ha spridit sig till lymfkörtlarna i ljumsken kan man behöva ta bort några av dem. Operationen kallas modifierad lymfkörtelutrymning och kan bota sjukdomen.

Förberedelser

Inför operationen kan du behöva få en spruta med blodförtunnande medicin för att minska risken för blodpropp, och antibiotika för att minska risken för infektion.

Så går det till

Du är sövd under operationen.

Kirurgen gör ett snitt nedanför ljumsken, och genom det opereras några lymfkörtlar bort.

När lymfkörtlarna har tagits bort kommer lymfvätskan i benet att cirkulera sämre. För att lymfvätska inte ska samlas i såret får du ett dränage. Det är en tunn slang i sårområdet som samlar upp lymfvätskan i en påse.

Ibland får du också en kateter, alltså en slang via urinröret till urinblåsan. Katetern samlar upp din urin i en påse.

Hur mår jag efteråt?

Om du har dränaget kvar när du lämnar sjukhuset får du veta hur du tar hand om det.

Katetern tas bort samma dag som operationen eller någon dag efter.
Du får åka hem från sjukhuset efter 1-2 dagar.

Sjukskrivning

Det är vanligt att vara sjukskriven i cirka 4–6 veckor efter operationen. Hur länge du behöver vara sjukskriven beror bland annat på vad du arbetar med och hur du mår.

Uppföljning

Cirka 2–4 veckor efter operationen blir du kallad till antingen ett återbesök eller ett telefonsamtal. Då är analysen av vävnadsproverna som togs under operationen klar. Man har också haft en multidisciplinär konferens, MDK.

Återbesöket är oftast på det sjukhus där du opererades. Om resvägen är lång kan det vara på ditt hemsjukhus.

Portvaktskörteln är den lymfkörtel i respektive ljumske som har närmast kontakt med peniscancern. Genom att undersöka denna lymfkörtel kan man se om cancern har spridit sig till lymfkörtlarna i ljumsken eller inte.

Portvaktskörteln kallas ibland för sitt engelska namn sentinel node.

För att undersöka portvaktskörtlarna opererar man bort dem. Det gör man ofta samtidigt som tumören på penis opereras bort.

Förberedelser

Inför operationen undersöker man ljumskarna med ultraljud och tar eventuellt vävnadsprov från en eller några körtlar med en tunn nål.

Dagen före operation eller på operationsdagens morgon sprutar man in ett radioaktivt ämne under huden runt penis. Under operationen används även ett blåfärgat spårämne.

Det radioaktiva ämnet söker sig till lymfkörtlarna som då blir synliga med en speciell röntgenteknik, en så kallad gammakamera. På så sätt kan man identifiera den eller de körtlar i varje ljumske som har närmast kontakt med peniscancern.

Lymfkörtlarnas läge markeras med en penna på huden. Det är viktigt att markeringarna inte försvinner innan operationen.

Så går det till

Du är sövd under operationen.

Kirurgen gör ett litet snitt i varje ljumske, och genom det tar hen bort portvaktskörtlarna. De analyseras efter operationen i mikroskop.

Ibland får du en kateter, alltså en slang via urinröret till urinblåsan. Katetern samlar upp din urin i en påse.

Hur mår jag efteråt?

Du kan oftast gå hem från sjukhuset samma dag som operationen. Tiden på sjukhuset kan bli längre om du till exempel också har opererats på penis, eller om din läkare anser det nödvändigt av någon annan anledning.

Katetern tas bort samma dag eller någon dag efter operationen.

Det blå ämnet gör att urinen blir grön i några dagar efter operationen. Även huden runt penis kan färgas blå eller grön i upp till några veckor efter operationen.

Sjukskrivning

Det är vanligt att vara sjukskriven i 1–2 veckor efter operationen. Hur länge du behöver vara sjukskriven beror bland annat på vad du arbetar med och hur du mår.

Uppföljning

Din fortsatta behandling planeras utifrån vad undersökningen av lymfkörtlarna visar. Om de innehåller cancerceller är det nödvändigt att operera bort lymfkörtlarna genom en så kallad lymfkörtelutrymning. Om lymfkörtlarna inte innehåller cancerceller behöver du inga fler operationer.

Cirka 2–4 veckor efter operationen blir du kallad till antingen ett återbesök eller ett telefonsamtal. Då är analysen av vävnadsproverna som togs under operationen klar. Man har också haft en nationell multidisciplinär konferens, MDK.

Återbesöket är oftast på det sjukhus där du opererades. Om resvägen är lång kan det vara på ditt hemsjukhus.

Vissa tumörer på penis kan tas bort med laser.

Målet är att ta bort all sjuk vävnad och så lite frisk vävnad som möjligt, och behålla funktionen och utseendet så bra det går. Hur mycket som behöver tas bort beror på tumörens placering och storlek.

Efter operationen mynnar urinröret ofta ut längre ner på penis.

Så går det till

Under operationen är du lokalbedövad. Det innebär att du är vaken och känner beröring men ingen smärta.

Kirurgen tar bort tumören med koldioxidlaser. Sårytan behandlas sedan med så kallad Nd:YAG-laser för att döda eventuella cancerceller som finns kvar.

Du får en kateter, alltså en slang via urinröret till urinblåsan. Katetern samlar upp din urin i en påse och gör det möjligt att lägga ett förband runt penis.

Hur mår jag efteråt?

Du kan få lämna sjukhuset samma dag som operationen. Du kan också få stanna kvar över natten, om det varit en större operation eller om du har lång resväg hem.

Sjukskrivning

Det är vanligt att vara sjukskriven i upp till 1 vecka efter operationen. Du kan sjukskriva dig själv från arbetet utan intyg i en vecka.

Katetern kan tas bort när förbandet har tagits bort och du kan kissa själv. Om du har katetern kvar när du lämnar sjukhuset får du veta hur du sköter den.

Uppföljning

Det är först när såret är läkt som man kan bedöma operationens resultat.

Cirka 2–4 veckor efter operationen blir du kallad till antingen ett återbesök eller ett telefonsamtal. Då är analysen av vävnadsproverna som togs under operationen klar. Man har också haft en nationell multidisciplinär konferens, MDK.

Återbesöket är oftast på det sjukhus där du opererades. Om resvägen är lång kan det vara på ditt hemsjukhus. 

Vissa tumörer på penis kan behandlas genom att tumören skärs bort. Operationen kallas excision.

Målet är att ta bort all sjuk vävnad och så lite frisk vävnad som möjligt, och behålla funktionen och utseendet på penis så bra det går. Hur mycket som behöver tas bort beror på tumörens placering och storlek.

Så går det till

Under operationen är du lokalbedövad. Det innebär att du är vaken och känner beröring men ingen smärta.

Kirurgen skär bort tumören.

Du får en kateter, alltså en slang via urinröret till urinblåsan. Katetern samlar upp din urin i en påse.

Hur mår jag efteråt?

Du kan få lämna sjukhuset samma dag. Du kan också få stanna kvar över natten, om resvägen är lång eller om din läkare anser det vara nödvändigt.

Katetern brukar tas bort efter några dagar. Om du kvar katetern när du lämnar sjukhuset får du veta hur du sköter den, hur länge du ska ha den kvar och var den tas bort.

Sjukskrivning

Det är vanligt att vara sjukskriven i upp till 1 vecka efter operationen. Du kan sjukskriva dig själv från arbetet utan intyg i en vecka.

Uppföljning

Cirka 2–4 veckor efter operationen blir du kallad till antingen ett återbesök eller ett telefonsamtal. Då är analysen av vävnadsproverna som togs under operationen klar. Man har också haft en nationell multidisciplinär konferens, MDK.

Återbesöket är oftast på det sjukhus där du opererades. Om resvägen är lång kan det vara på ditt hemsjukhus.

Biverkningar

Trötthet

Det är vanligt att känna sig trött efter en operation. Du kan vara trött i flera veckor, eftersom kroppens återhämtning tar mycket energi.

Försök att vara så fysiskt aktiv som du kan utifrån dina förutsättningar.

Du ska inte köra bil eller något annat fordon det första dygnet, om du har varit sövd eller fått lugnande läkemedel. 

Illamående

Du kan må illa efter att ha varit sövd. Illamåendet går oftast över inom några timmar. Tala om för vårdpersonalen om du mår illa så att du kan få behandling som hjälper mot illamåendet.

Smärta

Smärta efter en operation behandlas med läkemedel, antingen som tabletter eller direkt i blodet. Det är viktigt att du är väl smärtlindrad för att kunna återhämta dig snabbt.

Svårt att kissa

Det kan vara svårt att kissa efter operationen. Detta beror på de läkemedel du får under och efter operationen. Bedövningsmedel och smärtstillande kan göra så att musklerna i urinblåsan och kring urinrörsöppningen inte fungerar. Urinblåsan kan vara överfull och extra svår att tömma på grund av att du har fått dropp under operationen.

För att förebygga besvär får du gå på toaletten och försöka kissa så sent som möjligt före operationen.

Efter operationen kommer man att kontrollera med en ultraljudsapparat (blåsscanner) att du kan kissa ordentligt.

Det är viktigt att du sitter när du kissar så att du kan slappna av och tar god tid på dig. Om det behövs kan du få en engångskateter.

Förstoppning

Förstoppning kan orsakas av att tarmarnas naturliga rytm störs av operationen och av vissa smärtstillande läkemedel. Förstoppning kan leda till illamående, magknip och spänd mage. Besvären brukar försvinna när tarmarna kommer igång igen efter några dagar. Du kan få läkemedel om du har stora besvär.

Besvär i halsen

Det kan skava i halsen om du har haft en slang i den under operationen. Det går oftast över inom några dagar. Slemmet i halsen kan vara segt och svårt att få upp. Att ligga eller sitta mycket kan förvärra besvären.

För att göra det lättare att hosta upp slemmet ska du göra andningsövningar som vidgar lungorna. Andas 10 djupa andetag i följd en gång i timmen under dagen.

Att dricka mycket gör också att slemmet blir lättare att hosta upp.

Komplikationer

Komplikationer efter en operation är ovanliga, men de kan vara allvarliga. Det är därför viktigt att du är uppmärksam på symtom och följer de råd du får om sårvård, hygien och fysisk aktivitet.

Exempel på komplikationer är infektion i såret, blodpropp och lunginflammation.

Fysisk aktivitet efter en operation bidrar till att

• få i gång blodcirkulationen, vilket förbättrar sårläkningen och minskar risken för lunginflammation och blodpropp i benen
• få i gång tarmarna och minska risken för förstoppning och illamående
• förbättra lungfunktionen, vilket minskar risken för lunginflammation och slem i lungorna
• minska risken för stela leder och svaga muskler.

Du bör komma igång och röra på dig så snart som möjligt efter operationen. Personalen visar dig hur du bäst tar dig upp och rör dig utan att belasta operationssåret. Det är oftast bra att vara uppe så mycket du orkar och att sitta upp när du äter.

Om du ligger ner mycket bör du röra på fötterna fram och tillbaka. Det ökar blodcirkulationen och minskar risken för till exempel blodpropp.

Efter operationen, på sjukhuset

Efter operationen bör du ligga i sängen så lite som möjligt och vara fysiskt aktiv så snart du kan. Efter större operationer är det vanligt att behöva ligga i sängen en kortare eller längre period. Men du återhämtar dig snabbare och får färre komplikationer om denna period blir så kort som möjligt. Att sitta upp i sängen eller på en stol, stå och gå förbättrar många av kroppens funktioner. All rörelse är betydelsefull.

Andningsträning

Att sitta upp och vara fysiskt aktiv minskar risken för komplikationer som lunginflammation, men ibland behövs också andningsträning. I så fall kan du rekommenderas olika andningsövningar med eller utan hjälpmedel. Du bör träna ofta eftersom effekten är kort. Rekommendationen är varje vaken timme under den första tiden efter operationen. Träna enligt de instruktioner du får av vårdpersonalen.

Efter utskrivning

Målet är att du ska återgå till din vanliga eller en högre funktionsnivå än före operationen. Under tiden såret läker, vanligtvis 6–8 veckor, kan du behöva undvika tyngre belastning som styrketräning och tunga lyft, men oftast går det bra med lättare fysisk aktivitet. Fysisk aktivitet kan leda till snabbare återhämtning och läkning. Hur lång tid det tar innan operationssåret är läkt beror bland annat på vilken operationsteknik som använts.

Starta med lugnare aktiviteter som promenader, cykling eller lättare övningar och öka på belastningen allteftersom. Det är vanligt att vara trött, men försök ändå att vara så aktiv du kan.

Råd om fysisk aktivitet kan du få från en fysioterapeut och annan vårdpersonal. Du kan också få fysisk aktivitet på recept, FaR.

> Läs mer på 1177.se. Sök på FaR - fysisk aktivitet på recept

Gör så här:

1. Böj benen.

2. Lägg dig på sidan.

3. För ut benen över sängkanten. Tryck dig upp till sittande med hjälp av dina armar.

4. För att lägga dig ner, följ bilderna i omvänd ordning.

Berätta för din kontaktsjuksköterska eller läkare om du har ont, så att du kan få behandling och råd om egenvård.

Sårvård

Förband

Ofta täcks såret av ett förband. Om såret fuktar igenom förbandet under det första dygnet, kan du förstärka det med en torr kompress. Om såret vätskar så att förbandet är helt genomblött, bör du byta det. Det är viktigt att vara noga med hygienen när du byter förband. Tvätta händerna med tvål och vatten innan. Du behöver inte använda handskar.

Dusch och bad

Något eller några dygn efter operationen kan du duscha med ljummet vatten och eventuellt oparfymerad tvål på såret. Det gäller även om såret skulle vara infekterat. Sårtejp och sårlim tål vatten och ska sitta kvar. Om du har ett större förband ska du ta bort det innan du duschar. Sätt sedan på ett nytt förband om det behövs.

Undvik att bada och basta tills huden är hel.

Du får veta vad som gäller för dig.

Stygn och agraffer

Stygnen eller agrafferna tas oftast bort 7–14 dagar efter operationen, om såret inte har sytts med stygn som löser upp sig själva eller limmats med sårlim. När du skrivs ut från sjukhuset kommer du att få veta vad som gäller för dig.

Infektion i såret

Det händer att såret blir infekterat. En infektion uppstår vanligtvis tidigast 3 dagar efter operationen. Tecken på infektion är feber, ökande smärta och växande svullnad och rodnad kring såret. Om det händer ska du kontakta mottagningen där du opererades. Några millimeters rodnad kring såret och stygnen är normalt.

Ärr

När stygnen eller agrafferna är borta har huden läkt ihop så att den håller för påfrestningar, men det tar många månader innan ärret får sitt slutliga utseende. Ärr kan bli röda, hårda, upphöjda och klia, men med tiden bleknar de, sjunker ihop och blir mjuka.

Massera gärna huden kring ärret så länge det är rött, så kommer ärret att synas mindre. Det finns också salvor och plåster med silikon som kan vara effektiva för läkningen av ärr.

Sämre känsel

Det är normalt att ha sämre känsel kring ärret. Känseln kommer oftast tillbaka, men det kan ta flera månader.

Skydda ärret mot sol

Skydda ärret mot sol under minst ett år. Då undviker du att få pigmentförändringar som inte försvinner. För att skydda ärret kan du behöva använda hudvänlig tejp. Du får veta vad som gäller för dig.

> Läs mer på 1177.se Sök på Sår efter operation.

Det är viktigt att du följer råden om egenvård för att undvika och hantera biverkningar och komplikationer.

Biverkningar och komplikationer du kan få är smärta, infektion i operationssåret och att penis svullnar upp. 

Operationssåret

Det är viktigt att hålla underlivet rent för att undvika infektion i såret. Du kan duscha som vanligt, men undvik att bada i badkar eller simhall och basta tills såret har läkt.

Såret är sytt med stygn som försvinner av sig själva efter cirka 2–4 veckor. När de löses upp kan såret vara lite smetigt. Det är ofarligt. Om stygnen har svårt att lossna kan det hjälpa att pilla lite på dem när du duschar.

Oftast behövs inget förband, utan det räcker med ett droppskydd i kalsongerna. Du får med dig droppskydd när du lämnar sjukhuset. Kontakta din vårdcentral eller urologmottagning om du behöver fler.

Svullnad

Om penis svullnar kan du få ner svullnaden genom att ha penis liggande mot magen och använda tajtare kalsonger.

Smärta

Om du har ont kan du ta receptfri smärtstillande medicin.

Eventuellt får du med dig en tub med bedövningsgelen Xylocain. Den kan du smörja på penis om du har ont eller om det känns obehagligt.

Aktivitet

Du kan röra dig som vanligt efter operationen.

Du bör inte ha sex innan penis har läkt helt.

Det är viktigt att du följer råden om egenvård för att undvika och hantera biverkningar och komplikationer.

Biverkningar och komplikationer du kan få är smärta och infektion i operationssåret.

Operationssåret

Det är viktigt att hålla operationsområdet rent för att undvika infektion i såret. Du kan duscha som vanligt. Däremot ska du undvika att bada i badkar eller simhall och basta tills såret har läkt.

Såret täcks med förband innan du lämnar sjukhuset. Förbandet ska läggas om vid behov eller om det lossnar, exempelvis när du duschar. Innan du lämnar sjukhuset får du veta hur du kan byta förbandet själv, men om du behöver hjälp med det får du en remiss till din vårdcentral.

Stygnen eller agrafferna tas bort efter 10–14 dagar av en distriktssköterska på en vårdcentral. När du lämnar sjukhuset får du med dig en remiss dit, och du får själva ringa och boka en tid. När stygnen är borta brukar förbandet endast behövas i någon vecka till.

Mediciner

Du får lära dig att ge dig själv sprutor med blodförtunnande medicin. Du ska ta en spruta om dagen i upp till 30 dagar efter operationen. Du får mer information och recept på sprutorna när du lämnar sjukhuset.

Eventuellt får du också recept på smärtlindrande tabletter. För de flesta räcker det med receptfri smärtlindrande medicin.

Aktivitet

De första 4 veckorna efter operationen bör du undvika tunga lyft och tuff konditionsträning. Däremot är det bra att du håller dig fysiskt aktiv, till exempel genom lugna promenader.

Efter operationen ökar risken för proppbildningar i benen. Därför rekommenderas användning av kompressionsstrumpor vid längre stillasittande och att trampa med fötterna för att öka cirkulationen.

Du bör inte ha sex innan såret har läkt.

Det är viktigt att du följer råden om egenvård för att undvika och hantera biverkningar och komplikationer.

Biverkningar och komplikationer du kan få är svullnad och infektion i det opererade benet och att såret inte läker.

Operationssåret

Det är viktigt att hålla operationsområdet rent för att undvika infektion i såret. Du kan duscha som vanligt. Däremot ska du undvika att bada i badkar eller simhall och basta tills såret har läkt och dränaget är borta. När du har tid för att byta dränagepåse är det bra om du duschar tidigare samma dag, eftersom dusch innebär en risk för att förbandet lossnar.

Såret är antingen sytt med stygn som försvinner av sig själva efter cirka 2–4 veckor, eller så behöver de tas bort efter cirka 2 veckor. Om dina stygn behöver tas bort får du veta när och var innan du lämnar sjukhuset. Såret täcks med förband som ska bytas om det lossnar och när dränaget läggs om.

Dränaget

Dränaget samlar upp vätska från såret i en påse som behöver bytas 1 gång i veckan, eller vid behov. Du får hjälp med att byta påsen på urologi- eller kirurgmottagningen eller på din vårdcentral. Meddela personalen som byter påsen hur mycket vätska som kommit från dränaget.

Dränaget tas bort när det är mindre än 50 milliliter vätska i påsen per dygn, 2 dagar i rad. Du ska själv mäta hur mycket vätska som samlas upp i påsen varje dygn. Du ringer också själv för att boka tid när det är dags att ta bort dränaget.

Dränaget tas bort på urologi- eller kirurgmottagningen eller på din vårdcentral. Du får veta vart du ska vända dig när du lämnar sjukhuset.

Mediciner

Du får lära dig att ge dig själv sprutor med blodförtunnande medicin. Du ska ta en spruta om dagen i upp till 30 dagar efter operationen. Du får mer information och recept på sprutorna när du lämnar sjukhuset.

Eventuellt får du också recept på smärtlindrande tabletter. För de flesta räcker det med receptfri smärtlindrande medicin.

Svullnad och lymfödem

Om penis och pung svullnar kan du få ner svullnaden genom att ha penis liggande mot magen och använda tajtare kalsonger.

Du får prova ut stödstrumpor som går från foten upp till ljumsken. Syftet är att förebygga svullnad i benen, så kallat lymfödem. Under de första 3 månaderna efter operationen ska du helst använda stödstrumporna dygnet runt, och därefter dagtid i ytterligare 3 månader. Därefter kan du prova att vara utan stödstrumporna, men börja använda dem igen om benen börjar svullna. Om lymfödemet blir långvarigt kan du behöva ytterligare behandling och kontakt med lymfterapeut.

Du kan ta av stödstrumporna för att lufta benet en timme om dagen. Då kan du också smörja med mjukgörande kräm för att minska risken för att det bildas sår. Det är också bra om du ibland kan vila med benen högt för att minska svullnaden. Du kan exempelvis ha en kudde under benen eller lägga upp benen på en pall när du sitter i soffan.

Operationen innebär även en ökad risk för rosfeber i benet. Rosfeber är en bakterieinfektion som ger feber och gör att huden på hela eller en del av benet blir väldigt rött.

Aktivitet

Under de första 4 veckorna efter operationen bör du undvika tunga lyft och tuff konditionsträning. Däremot är det bra att du håller dig fysiskt aktiv, till exempel genom lugna promenader.

Efter operationen ökar risken för proppbildningar i benen. Därför rekommenderas användning av kompressionsstrumpor vid längre stillasittande och att trampa med fötterna för att öka cirkulationen.

Du bör inte ha sex innan såret har läkt.

Det är viktigt att du följer råden om egenvård för att undvika och hantera biverkningar och komplikationer.

Biverkningar och komplikationer du kan få är svullnad och infektion i det opererade benet och att såret inte läker.

Operationssåret

Det är viktigt att hålla operationsområdet rent för att undvika infektion i såret. Du kan duscha som vanligt. Däremot ska du undvika att bada i badkar eller simhall och basta tills såret har läkt.

Såret är oftast sytt med stygn som försvinner av sig själva efter cirka 2 veckor. Om dina stygn behöver tas bort får du information om detta när du lämnar sjukhuset.

Såret täcks med förband som ska bytas om det lossnar eller blir fuktigt eller blött. Förbandet ska sitta som längst i 2 veckor. Efter cirka 1 vecka har såret börjat läka och förbandet brukar inte längre behövas. Förband kan du köpa på apoteket om det behövs. Om du behöver hjälp med att byta förband kan du vända dig till din vårdcentral.

Svullnad

Om penis och pung svullnar kan du få ner svullnaden genom att ha penis liggande mot magen och använda tajtare kalsonger.

Mediciner

Du kan behöva sprutor med blodförtunnande medicin. Eventuellt får du lära dig att ge dig själv sprutorna. Du får mer information och recept på sprutorna när du lämnar sjukhuset.

Eventuellt får du också recept på smärtlindrande tabletter. För de flesta räcker det med receptfri smärtlindrande medicin.

Aktivitet

Under de första 4 veckorna efter operationen bör du undvika tunga lyft och tuff konditionsträning. Däremot är det bra att du håller dig fysiskt aktiv, till exempel genom lugna promenader.

Efter operationen ökar risken för proppbildningar i benen. Därför rekommenderas användning av kompressionsstrumpor vid längre stillasittande och att trampa med fötterna för att öka cirkulationen.

Du bör inte ha sex innan såret har läkt.

Det är viktigt att du följer råden om egenvård för att undvika och hantera biverkningar och komplikationer.

Biverkningar och komplikationer du kan få är svullnad och infektion i operationssåret.

Katetern

Se separat information för hur du sköter katetern, om du har den kvar när du lämnar sjukhuset.

Du har fått en remiss för att ta bort katetern på din vårdcentral. Du ringer själv och bokar tid.

Operationssåret

Det är viktigt att hålla underlivet rent för att undvika infektion i såret. Du kan duscha som vanligt. Däremot ska du undvika att använda tvål direkt i såret, bada i badkar eller simhall och basta tills såret har läkt.

Spola gärna såret med ljummet vatten och låt det sedan lufttorka. Det skyndar på läkningen.

Ibland sys såret igen med tråd som försvinner av sig själv efter cirka 2–4 veckor. Ibland lämnas såret öppet och får läka av sig självt, och då kan läkningen ta upp till 3 månader. Man väljer metod under operationen beroende på tumörens storlek och placering.

Oftast behövs inget förband, utan det räcker med ett droppskydd i kalsongerna. Om du behöver ett förband får du en salvkompress på sårytan och ett täckförband som du själv kan byta när det behövs, ofta i samband med att du går på toaletten. Om du behöver ett förband får du veta hur du ska lägga om såret innan du lämnar sjukhuset.

Svullnad och påverkan på urinstrålen

Om penis svullnar kan du få ner svullnaden genom att ha penis liggande mot magen och använda tajtare kalsonger.

Efter operationen kan din urinstråle spridas när du kissar. Det kan därför kännas bättre att sitta ner och kissa.

Smärta

Om du har ont kan du ta receptfri smärtlindrande medicin. Om det behövs kan du få starkare smärtlindrande medicin utskriven på recept.

Aktivitet

Under de 2 första veckorna efter operationen bör du undvika tunga lyft och tuff konditionsträning. Däremot är det bra att du håller dig fysiskt aktiv, till exempel genom lugna promenader.

Du bör inte ha sex innan såret är läkt.

Det är viktigt att du följer råden om egenvård för att undvika och hantera biverkningar och komplikationer.

Biverkningar och komplikationer du kan få är svullnad och infektion i operationssåret.

Katetern

Se separat information för hur du sköter katetern, om du har den kvar när du lämnar sjukhuset.

Du har fått en remiss för att ta bort katetern på din vårdcentral. Du ringer själv och bokar tid.

Operationssåret

Det är viktigt att hålla underlivet rent för att undvika infektion i såret. Du kan duscha som vanligt. Däremot ska du undvika att använda tvål direkt i såret, bada i badkar eller simhall och basta tills operationssåret har läkt.

Ibland sys såret igen med tråd som försvinner av sig själv efter cirka 2–4 veckor. Ibland lämnas såret öppet och får läka av sig självt, och då kan läkningen ta upp till 3 månader. Man väljer metod under operationen beroende på tumörens storlek och placering.

Oftast behövs inget förband, utan det räcker med ett droppskydd i kalsongerna. Om du behöver ett förband får du en salvkompress på sårytan och ett täckförband som du själv kan byta när det behövs, ofta i samband med att du går på toaletten. Om du behöver ett förband får du information om det innan du lämnar sjukhuset. Du får också veta hur länge du ska ha förbandet och hur du ska lägga om såret.

Svullnad

Om penis svullnar kan du få ner svullnaden genom att ha penis liggande mot magen och använda tajtare kalsonger.

Smärta

Om du har ont kan du ta receptfri smärtlindrande medicin. Om det behövs kan du också få starkare smärtlindrande medicin utskriven på recept när du lämnar sjukhuset.

Aktivitet

De 2 första veckorna efter operationen bör du undvika tunga lyft och tuff konditionsträning. Däremot är det bra att du håller dig fysiskt aktiv, till exempel genom lugna promenader.

Du bör inte ha sex innan såret är helt läkt.

Det är viktigt att du följer råden om egenvård för att undvika och hantera biverkningar och komplikationer.

Biverkningar och komplikationer du kan få är smärta och infektion i operationssåret.

Katetern

Se separat information om hur du sköter katetern, om du har den kvar när du lämnar sjukhuset.

Operationssåren

Det är viktigt att hålla underlivet rent för att undvika infektion i såret. Du kan duscha som vanligt. Däremot ska du undvika att bada i badkar eller simhall och basta tills såren har läkt.

Vård av såret på ollonet

Transplantatet på ollonet fäster inom ett par dagar. Det varierar hur lång tid det tar för såret att läka, men det kan ta upp till 3 månader. Det kan ta upp till ett år innan det nya ollonet får sitt slutgiltiga utseende.  

Oftast behövs inget förband, utan det räcker med ett droppskydd i kalsongerna. Kontakta din vårdcentral eller urologmottagning om du behöver fler droppskydd.

Duscha helst varje dag tills såret har läkt.

Vård av såret på låret

Såret på låret är ytligt och ser ut som ett stort skrubbsår. Det läker inom ett par veckor. Såret täcks med ett förband som ska sitta kvar i 2–3 veckor efter operationen. När förbandet lossnar eller är genomblött behöver det bytas.

När du lämnar sjukhuset får du med dig material för att lägga om såret. Så länge såret vätskar ska du lägga om det med 3–5 absorberande förband samt täckfilm. När det har slutat vätska lägger du om det med en salvkompress och täckfilm för att inte förbandet ska fastna i såret. Om du behöver hjälp kan du vända dig till din vårdcentral. Du har fått en remiss för såromläggning på vårdcentralen.

Såret kan vara rött länge efter att det har läkt, men rodnaden bleknar med tiden. När förbandet inte behövs längre är det bra att smörja in huden med en parfymfri mjukgörande kräm, till exempel vitt vaselin.

Svullnad

Om penis svullnar kan du få ner svullnaden genom att ha penis liggande mot magen och använda tajtare kalsonger.  

Mediciner

Du kan behöva sprutor med blodförtunnande medicin. Eventuellt får du lära dig att ge dig själv sprutorna.

För att lindra smärta efter operationen räcker det oftast med receptfri smärtstillande medicin.

Aktivitet

De första dagarna ska du ta det lugnt och inte röra dig så mycket för att transplantatet på penis ska kunna läka. I 2 veckor efter operationen bör du undvika tunga lyft och tuff konditionsträning. Ta gärna promenader ofta.

Operationen påverkar oftast inte förmågan att få erektion. Du kan ha sex igen när såret på penis har läkt. 

Det är viktigt att du följer råden om egenvård för att undvika och hantera biverkningar och komplikationer.

Biverkningar och komplikationer du kan få är smärta och infektion i operationssåret.

Kateter

Se separat information om hur du sköter katetern, om du har den kvar när du lämnar sjukhuset.

Operationssåret

Det är viktigt att hålla underlivet rent för att undvika infektion i såret. Du kan duscha som vanligt. Däremot ska du undvika att bada i badkar eller simhall och basta tills såret har läkt.

Såret på penis är sytt med tråd som försvinner av sig själv. Såret kan vätska lite men oftast behövs inget förband, utan det räcker med ett droppskydd i kalsongerna. Kontakta din vårdcentral eller urologmottagning om du behöver fler droppskydd.

Svullnad och påverkan på urinstrålen

Om penis svullnar kan du få ner svullnaden genom att ha den liggande mot magen och använda tajtare kalsonger.

Efter operationen kan din urinstråle spridas när du kissar. Det kan därför kännas bättre att sitta ner och kissa.  

Smärta

Om du har ont kan du ta receptfri smärtstillande medicin.

Aktivitet

De 2 första veckorna efter operationen bör du undvika tunga lyft och tuff konditionsträning. Däremot är det bra att du håller dig fysiskt aktiv, till exempel genom lugna promenader.

Du bör inte ha sex innan såret har läkt.

Det är viktigt att du följer råden om egenvård för att undvika och hantera biverkningar och komplikationer.

Biverkningar och komplikationer du kan få är smärta och infektion i operationssåret.

Katetern

Se separat information om hur du sköter katetern, om du har den kvar när du lämnar sjukhuset.

Operationssåren

Det är viktigt att hålla underlivet rent för att undvika infektion i såret. Du kan duscha som vanligt. Däremot ska du undvika att bada i badkar eller simhall och basta tills såren har läkt.

Vård av såret på ollonet

Transplantatet på ollonet fäster inom ett par dagar. Läkningen av såret kan ta upp till 3 månader. Det kan ta upp till 1 år innan det nya ollonet får sitt slutgiltiga utseende.  

Efter operationen har du ett förband runt penis. Förbandet tas bort efter några dagar. Oftast behövs inget nytt förband, utan det räcker med ett droppskydd i kalsongerna. Kontakta din vårdcentral eller urologmottagning om du behöver fler droppskydd.

Duscha helst varje dag tills såret är läkt.

Vård av såret på låret

Såret på låret är ytligt och ser ut som ett stort skrubbsår. Det läker inom ett par veckor. Såret täcks med ett förband som ska sitta på i 2–3 veckor. När förbandet lossnar eller är genomblött behöver det bytas.

Innan du lämnar sjukhuset får du material för att lägga om såret. Så länge såret vätskar ska du lägga om det med 3–5 absorberande förband samt täckfilm. När det har slutat vätska lägger du om det med en salvkompress och täckfilm för att inte förbandet ska fastna i såret. Om du behöver hjälp kan du vända dig till din vårdcentral. Du får med dig en remiss för såromläggning på vårdcentralen.

Såret kan vara rött länge efter att det har läkt, men rodnaden bleknar med tiden. När förbandet inte behövs längre är det bra att smörja in huden med en parfymfri mjukgörande kräm, till exempel vitt vaselin.

Svullnad och påverkan på urinstrålen

Om penis svullnar kan du få ner svullnaden genom att ha den liggande mot magen och använda tajtare kalsonger.

Efter operationen kan din urinstråle spridas när du kissar. Det kan därför kännas bättre att sitta ner och kissa.

Mediciner

Du kan behöva sprutor med blodförtunnande medicin. Eventuellt får du lära dig att ge dig själv sprutorna. När du lämnar sjukhuset får du mer information och recept på sprutorna.

Eventuellt får du också recept på smärtlindrande tabletter. För de flesta räcker det med receptfri smärtlindrande medicin.

Aktivitet

De första dagarna ska du ta det lugnt och inte röra dig så mycket för att transplantatet på penis ska kunna läka. I 2 veckor efter operationen bör du undvika tunga lyft och tuff konditionsträning. Däremot är det bra att du håller dig fysiskt aktiv, till exempel genom lugna promenader.

Du bör inte ha sex innan såret har läkt.

Det är viktigt att du följer råden om egenvård för att undvika och hantera biverkningar och komplikationer.

Biverkningar och komplikationer du kan få är smärta och infektion i operationssåret.

Katetern

Se separat information om hur du sköter katetetern, om du har den kvar när du lämnar sjukhuset.

Operationssåret

Det är viktigt att hålla underlivet rent för att undvika infektion i såret. Du kan duscha som vanligt. Däremot ska du undvika att bada i badkar eller simhall och basta tills såret har läkt.

Såret är sytt med en tråd som försvinner av sig själv efter cirka 2 veckor.

Såret kan vätska lite men oftast behövs inget förband, utan det räcker med ett droppskydd i kalsongerna. Kontakta din vårdcentral eller urologmottagning om du behöver fler droppskydd.

Det varierar hur länge förbandet ska sitta kvar, och du får veta vad som gäller för dig när du lämnar sjukhuset.

Svullnad och påverkan på urinstrålen

Om penis svullnar kan du få ner svullnaden genom att ha den liggande mot magen och använda tajtare kalsonger.

Efter operationen kan din urinstråle spridas när du kissar. Det kan därför kännas bättre att sitta ner och kissa.

Smärta

Om du har ont kan du ta receptfri smärtstillande medicin. Om du behöver starkare smärtstillande medicin får du recept på den innan du lämnar sjukhuset.

Aktivitet

De 2 första veckorna efter operationen bör du undvika tunga lyft och tuff konditionsträning. Däremot är det bra att du håller dig fysiskt aktiv, till exempel genom lugna promenader.

Du bör inte ha sex innan såret har läkt.

Det är viktigt att du följer råden om egenvård för att undvika och hantera biverkningar och komplikationer.

Biverkningar och komplikationer du kan få är smärta och infektion i operationssåret.

Katetern

Se separat information om hur du sköter katetern, om du har den kvar när du lämnar sjukhuset.

Operationssåret

Det är viktigt att hålla underlivet rent för att undvika infektion i såret. Du kan duscha som vanligt. Däremot ska du undvika att bada i badkar eller simhall och basta tills såret har läkt.

Såret är sytt med tråd som försvinner av sig själv efter cirka 2–4 veckor. Oftast behövs inget förband, utan det räcker med ett droppskydd i kalsongerna. Kontakta din vårdcentral eller urologmottagning om du behöver fler droppskydd.

Om du behöver ett förband får du information om hur du lägger om såret och material med dig hem. Ofta behöver förbandet bytas när du har varit på toaletten. Efter 1–2 veckor behöver du troligen inget förband mer.

Om du behöver hjälp med att lägga om såret får du en remiss till din vårdcentral.

Svullnad och påverkan på urinstrålen

Om penis svullnar kan du få ner svullnaden genom att ha den liggande mot magen och använda tajtare kalsonger.

Efter operationen kan din urinstråle spridas när du kissar. Det kan därför kännas bättre att sitta ner och kissa.

Smärta

Om du har ont kan du ta receptfri smärtlindrande medicin. Om det behövs kan du få starkare smärtlindrande medicin utskriven på recept.

Aktivitet

De 2 första veckorna efter operationen bör du undvika tunga lyft och tuff konditionsträning. Däremot är det bra att du håller dig fysiskt aktiv, till exempel genom lugna promenader.

Du bör inte ha sex förrän såret har läkt.

Det är viktigt att du följer råden om egenvård för att undvika och hantera biverkningar och komplikationer.

Biverkningar och komplikationer du kan få är smärta och infektion i operationssåret.

Katetern

Se separat information för hur du sköter katetern, om du har den kvar när du lämnar sjukhuset.

Operationssåret

Det är viktigt att hålla underlivet rent för att undvika infektion i såret. Du kan duscha som vanligt. Däremot ska du undvika att bada i badkar eller simhall och basta tills såret har läkt.

Såret är sytt med tråd som försvinner av sig själv på cirka 2–4 veckor. Såret kan vätska lite men oftast behövs inget förband, utan det räcker med ett droppskydd i kalsongerna. Kontakta din vårdcentral eller urologmottagning om du behöver fler droppskydd.

Smärta

Om du har ont kan du ta receptfri smärtstillande medicin.

Aktivitet

De 2 första veckorna efter operationen bör du undvika tunga lyft och tuff konditionsträning. Däremot är det bra att du håller dig fysiskt aktiv, till exempel genom lugna promenader.

Du bör inte ha sex innan såret har läkt.

Det är viktigt att du följer råden om egenvård för att undvika och hantera biverkningar och komplikationer.

Biverkningar och komplikationer du kan få är smärta och infektion i operationssåret.

Katetern

Se separat information för hur du sköter katetern, om du har den kvar när du lämnar sjukhuset.

Den nya urinrörsmynningen

Efter operationen behöver du sitta ner när du ska kissa, eftersom den nya urinöppningen finns bakom pungen.

Eftersom urinröret nu är kortare och sitter närmare analöppningen har du ökad risk för att drabbas av urinvägsinfektion. För att minska risken är det bra att hålla underlivet rent.

Din förmåga att hålla kvar urinen i blåsan försämras inte av operationen.

Operationssåren

Hygienen i underlivet är också viktig för att undvika infektion i såret. Du kan duscha som vanligt. Däremot ska du undvika att bada i badkar eller simhall och basta tills såren har läkt.

Vård av såret vid urinrörsmynningen

Ibland får du ett förband kring katetern för att skydda den nya urinrörsmynningen.

Såret är oftast sytt med tråd som försvinner av sig själv på cirka 2–4 veckor. Om dina stygn behöver tas bort får du veta när och var innan du lämnar sjukhuset.

Vård av såret på magen

Såret på magen är oftast sytt med tråd som behöver tas bort, cirka 2 veckor efter operationen. Ibland kan de behöva sitta kvar längre. Stygnen tas bort på din vårdcentral eller ditt hemsjukhus i samband med en sårkontroll.

Såret är omlagt med ett förband som ska bytas om det lossnar eller blir genomblött. Förbandet behövs i som längst 2 veckor, sedan kan du använda plåster om det behövs. Efter cirka 3–4 veckor har såret börjat läka och då behöver du troligen inget förband längre. Förband kan du köpa på apoteket om det behövs.

Om du behöver hjälp med att lägga om såret får du en remiss till din vårdcentral när du lämnar sjukhuset.

Smärta

Om du har ont kan du ta receptfri smärtlindrande medicin. Om du behöver starkare smärtlindrande medicin kan du få den utskriven på recept när du lämnar sjukhuset.

Aktivitet

De 2 första veckorna efter operationen bör du undvika tunga lyft och tuff konditionsträning. Däremot är det bra att du håller dig fysiskt aktiv, till exempel genom lugna promenader.

Det är viktigt att du följer råden om egenvård för att undvika och hantera biverkningar och komplikationer.

Biverkningar och komplikationer du kan få är svullnad och infektion i operationssåren.

Operationssåren

Det är viktigt att hålla såren rena för att undvika infektion. Du kan duscha som vanligt. Däremot ska du undvika att bada i badkar eller simhall och basta tills såren har läkt.

Såren sys med en tråd som försvinner av sig själv efter 2–4 veckor.

Du bör ha kvar förbandet tills det lossnar av sig självt. Om det behövs kan du köpa mer förband på ett apotek. Efter cirka en vecka har såret börjat läka och förbandet brukar inte längre behövas. Då kan du ta bort det och eventuellt sätta på ett plåster i stället. Om du behöver hjälp med att byta förband kan du vända dig till din vårdcentral.

Svullnad

Om penis och pung svullnar kan du få ner svullnaden genom att ha penis liggande mot magen och använda tajtare kalsonger.

Ibland kan svullnaden i ljumskarna orsakas av att lymfvätska samlas, så kallad lymfocele. I vissa fall behöver svullnaden tömmas i samband med återbesök för sårkontroll.

Aktivitet

De första 4 veckorna efter operationen bör du undvika tunga lyft och tuff konditionsträning. Däremot är det bra att du håller dig fysiskt aktiv, till exempel genom lugna promenader.

Du bör inte ha sex innan såret har läkt.

Smärta

För de flesta räcker det med receptfri smärtlindrande medicin.

Det är viktigt att du följer råden om egenvård för att undvika och hantera biverkningar och komplikationer.

Biverkningar och komplikationer du kan få är smärta och infektion i operationssåret.

Katetern

Se separat information om hur du sköter katetern, om du har den kvar när du lämnar sjukhuset.

Operationssåren

Det är viktigt att hålla underlivet rent för att undvika infektion i såret. Du kan duscha som vanligt. Däremot ska du undvika att bada i badkar eller simhall och basta tills såren har läkt.

Vård av såret på ollonet

Transplantatet på ollonet fäster inom ett par dagar. Det varierar hur lång tid det tar för såret att läka, men det kan ta upp till 3 månader. Det kan ta upp till ett år innan det nya ollonet får sitt slutgiltiga utseende. 

Oftast behövs inget förband, utan det räcker med ett droppskydd i kalsongerna. Kontakta din vårdcentral eller urologmottagning om du behöver fler droppskydd.

Under de första veckorna (oftast fram till återbesöket) ska du väta transplantatet med koksalt 3 gånger om dagen. Du får med dig material när du lämnar sjukhuset. Efter det är det bra att duscha varje dag tills såret har läkt.

Vård av såret på låret

Såret på låret är ytligt och ser ut som ett stort skrubbsår. Det läker inom ett par veckor. Såret täcks med ett förband som ska sitta kvar i 2–3 veckor efter operationen. När förbandet lossnar eller är genomblött behöver det bytas.

Du har fått en remiss för såromläggning på din vårdcentral. Du ringer själv och bokar tid.

Såret kan vara rött länge efter att det har läkt, men rodnaden bleknar med tiden. När förbandet inte behövs längre är det bra att smörja in huden med en parfymfri mjukgörande kräm, till exempel vitt vaselin.

Svullnad

Om penis svullnar kan du få ner svullnaden genom att ha penis liggande mot magen och använda tajtare kalsonger.  

Mediciner

Du kan behöva sprutor med blodförtunnande medicin. Eventuellt får du lära dig att ge dig själv sprutorna.

För att lindra smärta efter operationen räcker det oftast med receptfri smärtstillande medicin.

Aktivitet

De första dagarna ska du ta det lugnt och inte röra dig så mycket för att transplantatet på penis ska kunna läka. I 2 veckor efter operationen bör du undvika tunga lyft och tuff konditionsträning. Ta gärna promenader ofta.

Operationen påverkar oftast inte förmågan att få erektion. Du kan ha sex igen när såret på penis har läkt.

Det är viktigt att du följer råden om egenvård för att undvika och hantera biverkningar och komplikationer.

Biverkningar och komplikationer du kan få är smärta och infektion i operationssåret.

Katetern

Se separat information om hur du sköter katetern, om du har den kvar när du lämnar sjukhuset.

Du har fått en remiss för att ta bort katetern på din vårdcentral. Du ringer själv och bokar tid.

Operationssåret

Det är viktigt att hålla underlivet rent för att undvika infektion i såret. Du kan duscha som vanligt. Däremot ska du undvika att bada i badkar eller simhall och basta tills såret har läkt.

Såret på penis är sytt med tråd som försvinner av sig själv. Såret kan vätska lite men oftast behövs inget förband, utan det räcker med ett droppskydd i kalsongerna. Kontakta din vårdcentral eller urologmottagning om du behöver fler droppskydd.

Svullnad och påverkan på urinstrålen

Om penis svullnar kan du få ner svullnaden genom att ha den liggande mot magen och använda tajtare kalsonger.

Efter operationen kan din urinstråle spridas när du kissar. Det kan därför kännas bättre att sitta ner och kissa.

Smärta

Om du har ont kan du ta receptfri smärtstillande medicin.

Aktivitet

De 2 första veckorna efter operationen bör du undvika tunga lyft och tuff konditionsträning. Däremot är det bra att du håller dig fysiskt aktiv, till exempel genom lugna promenader.

Du bör inte ha sex innan såret har läkt.

Det är viktigt att du följer råden om egenvård för att undvika och hantera biverkningar och komplikationer.

Biverkningar och komplikationer du kan få är smärta och infektion i operationssåret.

Katetern

Se separat information om hur du sköter katetern, om du har den kvar när du lämnar sjukhuset.

Du har fått en remiss för att ta bort katetern på din vårdcentral. Du ringer själv och bokar tid.

Operationssåren

Det är viktigt att hålla underlivet rent för att undvika infektion i såret. Du kan duscha som vanligt. Däremot ska du undvika att bada i badkar eller simhall och basta tills såren har läkt.

Vård av såret på ollonet

Transplantatet på ollonet fäster inom ett par dagar. Läkningen av såret kan ta upp till 3 månader. Det kan ta upp till 1 år innan det nya ollonet får sitt slutgiltiga utseende. 

Efter operationen har du ett förband runt penis. Förbandet tas bort efter några dagar. Oftast behövs inget nytt förband, utan det räcker med ett droppskydd i kalsongerna. Kontakta din vårdcentral eller urologmottagning om du behöver fler droppskydd.

Under de första veckorna (oftast fram till återbesöket) ska du väta transplantatet med koksalt 3 gånger om dagen. Du får med dig material när du lämnar sjukhuset. Efter det är det bra att duscha varje dag tills såret har läkt.

Vård av såret på låret

Såret på låret är ytligt och ser ut som ett stort skrubbsår. Det läker inom ett par veckor. Såret täcks med ett förband som ska sitta på i 2–3 veckor. När förbandet lossnar eller är genomblött behöver det bytas.

Du har fått en remiss för såromläggning på vårdcentralen. Du ringer själv och bokar tid.

Såret kan vara rött länge efter att det har läkt, men rodnaden bleknar med tiden. När förbandet inte behövs längre är det bra att smörja in huden med en parfymfri mjukgörande kräm, till exempel vitt vaselin.

Svullnad och påverkan på urinstrålen

Om penis svullnar kan du få ner svullnaden genom att ha den liggande mot magen och använda tajtare kalsonger.

Efter operationen kan din urinstråle spridas när du kissar. Det kan därför kännas bättre att sitta ner och kissa.

Mediciner

Du kan behöva sprutor med blodförtunnande medicin. Eventuellt får du lära dig att ge dig själv sprutorna. När du lämnar sjukhuset får du mer information och recept på sprutorna.

Eventuellt får du också recept på smärtlindrande tabletter. För de flesta räcker det med receptfri smärtlindrande medicin.

Aktivitet

De första dagarna ska du ta det lugnt och inte röra dig så mycket för att transplantatet på penis ska kunna läka. I 2 veckor efter operationen bör du undvika tunga lyft och tuff konditionsträning. Däremot är det bra att du håller dig fysiskt aktiv, till exempel genom lugna promenader.

Du bör inte ha sex innan såret har läkt.  

Det är viktigt att du följer råden om egenvård för att undvika och hantera biverkningar och komplikationer.

Biverkningar och komplikationer du kan få är smärta och infektion i operationssåret.

Katetern

Se separat information om hur du sköter katetetern, om du har den kvar när du lämnar sjukhuset.

Du har fått en remiss för att ta bort katetern på din vårdcentral. Du ringer själv och bokar tid. 

Operationssåret

Det är viktigt att hålla underlivet rent för att undvika infektion i såret. Du kan duscha som vanligt. Däremot ska du undvika att bada i badkar eller simhall och basta tills såret har läkt.

Såret är sytt med tråd som försvinner av sig själv efter cirka 2 veckor.

Såret kan vätska lite men oftast behövs inget förband, utan det räcker med ett droppskydd i kalsongerna. Kontakta din vårdcentral eller urologmottagning om du behöver fler droppskydd.

Det varierar hur länge förbandet ska sitta kvar, och du får veta vad som gäller för dig när du lämnar sjukhuset.

Svullnad och påverkan på urinstrålen

Om penis svullnar kan du få ner svullnaden genom att ha den liggande mot magen och använda tajtare kalsonger.

Efter operationen kan din urinstråle spridas när du kissar. Det kan därför kännas bättre att sitta ner och kissa.

Smärta

Om du har ont kan du ta receptfri smärtstillande medicin. Om du behöver annan smärtstillande medicin får du recept på den innan du lämnar sjukhuset.

Aktivitet

De 2 första veckorna efter operationen bör du undvika tunga lyft och tuff konditionsträning. Däremot är det bra att du håller dig fysiskt aktiv, till exempel genom lugna promenader.

Du bör inte ha sex innan såret har läkt.

Det är viktigt att du följer råden om egenvård för att undvika och hantera biverkningar och komplikationer.

Biverkningar och komplikationer du kan få är smärta och infektion i operationssåret.

Katetern

Se separat information om hur du sköter katetern, om du har den kvar när du lämnar sjukhuset.

Du har fått en remiss för att ta bort katetern på din vårdcentral. Du ringer själv och bokar tid.

Operationssåret

Det är viktigt att hålla underlivet rent för att undvika infektion i såret. Du kan duscha som vanligt. Däremot ska du undvika att bada i badkar eller simhall och basta tills såret har läkt.

Såret är sytt med tråd som försvinner av sig själv efter cirka 2–4 veckor. Oftast behövs inget förband, utan det räcker med ett droppskydd i kalsongerna. Kontakta din vårdcentral eller urologmottagning om du behöver fler droppskydd.

Om du behöver ett förband får du en remiss till din vårdcentral för såromläggning. Du ringer själv och bokar tid.

Svullnad och påverkan på urinstrålen

Om penis svullnar kan du få ner svullnaden genom att ha den liggande mot magen och använda tajtare kalsonger.

Efter operationen kan din urinstråle spridas när du kissar. Det kan därför kännas bättre att sitta ner och kissa.

Smärta

Om du har ont kan du ta receptfri smärtlindrande medicin. Om det behövs kan du få starkare smärtlindrande medicin utskriven på recept.

Aktivitet

De 2 första veckorna efter operationen bör du undvika tunga lyft och tuff konditionsträning. Däremot är det bra att du håller dig fysiskt aktiv, till exempel genom lugna promenader.

Du bör inte ha sex förrän såret har läkt.

Det är viktigt att du följer råden om egenvård för att undvika och hantera biverkningar och komplikationer.

Biverkningar och komplikationer du kan få är smärta och infektion i operationssåret.

Katetern

Se separat information för hur du sköter katetern, om du har den kvar när du lämnar sjukhuset.

Du har fått en remiss för att ta bort katetern på din vårdcentral. Du ringer själv och bokar tid.

Operationssåret

Det är viktigt att hålla underlivet rent för att undvika infektion i såret. Du kan duscha som vanligt. Däremot ska du undvika att bada i badkar eller simhall och basta tills såret har läkt.

Såret är sytt med tråd som försvinner av sig själv på cirka 2–4 veckor. Såret kan vätska lite, men oftast behövs inget förband, utan det räcker med ett droppskydd i kalsongerna. Kontakta din vårdcentral eller urologmottagning om du behöver fler droppskydd.

Smärta

Om du har ont kan du ta receptfri smärtstillande medicin.

Aktivitet

De 2 första veckorna efter operationen bör du undvika tunga lyft och tuff konditionsträning. Däremot är det bra att du håller dig fysiskt aktiv, till exempel genom lugna promenader.

Du bör inte ha sex innan såret har läkt.

Det är viktigt att du följer råden om egenvård för att undvika och hantera biverkningar och komplikationer.

Biverkningar och komplikationer du kan få är smärta och infektion i operationssåret.

Katetern

Se separat information för hur du sköter katetern, om du har den kvar när du lämnar sjukhuset.

Du har fått en remiss för att ta bort katetern på din vårdcentral. Du ringer själv och bokar tid.

Den nya urinrörsmynningen

Efter operationen behöver du sitta ner när du ska kissa, eftersom den nya urinrörsmynningen finns bakom pungen.

Eftersom urinröret nu är kortare och sitter närmare analöppningen har du ökad risk för att drabbas av urinvägsinfektion. För att minska risken är det bra att hålla underlivet rent.

Din förmåga att hålla kvar urinen i blåsan försämras inte av operationen.

Operationssåren

Hygienen i underlivet är också viktig för att undvika infektion i såret. Du kan duscha som vanligt. Däremot ska du undvika att bada i badkar eller simhall och basta tills såren har läkt.

Vård av såret vid urinrörsmynningen

Ibland får du ett förband kring katetern för att skydda den nya urinrörsmynningen.

Såret är oftast sytt med tråd som försvinner av sig själv på cirka 2–4 veckor. Om dina stygn behöver tas bort får du veta när och var innan du lämnar sjukhuset.

Vård av såret på magen

Såret på magen är oftast sytt med tråd som behöver tas bort, cirka 2 veckor efter operationen. Ibland kan de behöva sitta kvar längre. Stygnen tas bort på din vårdcentral eller ditt hemsjukhus i samband med en sårkontroll.

Såret är omlagt med ett förband som ska bytas om det lossnar eller blir genomblött. Förbandet behövs i som längst 2 veckor, sedan kan du använda plåster om det behövs. Efter cirka 3–4 veckor har såret börjat läka och då behöver du troligen inget förband längre. Förband kan du köpa på apoteket om det behövs.

Om du behöver hjälp att byta förband kan du kontakta din vårdcentral.

Smärta

Om du har ont kan du ta receptfri smärtlindrande medicin. Om du behöver starkare smärtlindrande medicin kan du få den utskriven på recept när du lämnar sjukhuset.

Aktivitet

De 2 första veckorna efter operationen bör du undvika tunga lyft och tuff konditionsträning. Däremot är det bra att du håller dig fysiskt aktiv, till exempel genom lugna promenader.

Det är viktigt att du följer råden om egenvård för att undvika och hantera biverkningar och komplikationer.

Biverkningar och komplikationer du kan få är svullnad och infektion i operationssåren.

Operationssåren

Det är viktigt att hålla såren rena för att undvika infektion. Du kan duscha som vanligt. Däremot ska du undvika att bada i badkar eller simhall och basta tills såren har läkt.

Såren sys med en tråd som försvinner av sig själv efter 2–4 veckor.

Du bör ha kvar förbandet tills det lossnar av sig självt. Om det behövs kan du köpa mer förband på ett apotek. Efter cirka en vecka har såret börjat läka och förbandet brukar inte längre behövas. Då kan du ta bort det och eventuellt sätta på ett plåster i stället. Om du behöver hjälp med att byta förband kan du vända dig till din vårdcentral.

Svullnad

Om penis och pung svullnar kan du få ner svullnaden genom att ha penis liggande mot magen och använda tajtare kalsonger.

Aktivitet

De första 4 veckorna efter operationen bör du undvika tunga lyft och tuff konditionsträning. Däremot är det bra att du håller dig fysiskt aktiv, till exempel genom lugna promenader.

Du bör inte ha sex innan såret har läkt.

Mediciner

Du får lära dig att ge dig själv sprutor med blodförtunnande medicin. Du ska ta en spruta om dagen i upp till 30 dagar efter operationen. Du får mer information och recept på sprutorna när du lämnar sjukhuset, och smärtlindrande tabletter om det behövs.

Olika läkemedel verkar på olika sätt

Det finns flera olika typer av läkemedel för att behandla cancer och de fungerar på olika sätt:

• Cytostatika, eller cellgifter som det ibland kallas, är ett samlingsnamn för många olika läkemedel som hämmar celler på olika sätt.
• Målriktade läkemedel riktas mot specifika ämnen i cancercellerna.
• Immunterapi är olika läkemedel som stärker immunförsvaret så att det blir verksamt mot cancern.
• Läkemedel som påverkar kroppens hormoner används vid en del cancersjukdomar. Det kallas även för endokrin terapi, hormonell behandling eller antihormonell behandling, beroende på hur läkemedlet verkar i kroppen.

Ofta kombineras läkemedel som verkar på olika sätt. De kan ges samtidigt eller efter varandra.

Syftet kan variera

Behandlingen kan ha olika syften:

• bli av med sjukdomen
• hindra återfall, alltså att sjukdomen kommer tillbaka
• förlänga livet
• lindra symtom.

Du kan få läkemedlen på olika sätt

Läkemedlen kan ges som dropp eller spruta på sjukhuset, eller kapslar eller tabletter som du tar hemma.

Ibland ges läkemedlen kontinuerligt varje dag, och ibland i form av kurer som du får i omgångar.

Cytostatika kallas ibland för cellgifter eller kemoterapi. Läkemedlen är effektiva mot cancerceller men påverkar även friska celler i kroppen, till exempel hårceller och könsceller.

Nyare läkemedel kan vara en kombination av målriktade läkemedel och cytostatika. Dessa riktar in sig mer specifikt mot cancercellerna.

En cytostatikabehandling kan bestå av flera olika läkemedel. Du kan få cytostatika som enda behandling eller i kombination med andra behandlingar, till exempel före eller efter en operation.

Behandlingen ges ofta i omgångar, så kallade kurer, med viss tid emellan. Hur många kurer och hur höga doser du får anpassas efter dig.

Så går det till

Cytostatika får du direkt i blodet genom dropp, pump eller spruta, eller tar som tabletter eller kapslar.

Om du ska få cytostatika genom dropp, får du ofta en tunn slang i ett blodkärl som kan sitta kvar så länge du behöver den. Det kan vara till exempel en subkutan venport eller PICC-line.

Tabletter och kapslar med cytostatika tar du själv hemma.

Så hanterar du läkemedlet

• Förvara läkemedlet skyddat för barn och obehöriga.
• Tabletter får inte delas eller krossas. Kapslar får inte öppnas. Prata med din behandlingssjuksköterska, kontaktsjuksköterska eller apoteket om du har svårt att svälja tabletterna eller kapslarna.
• Använd sked eller handskar när du tar i tabletterna eller kapslarna. Diska skeden, släng handskarna och tvätta händerna direkt efteråt. Detta ska du göra för att skydda andra som kanske rör vid samma ytor som du. Det påverkar inte dig själv om du tar i tabletterna eller kapslarna.
• Tabletter och kapslar som du inte har använt ska du lämna tillbaka till ett apotek.

Vanligt att lämna blodprov

Behandlingen med cytostatika kan göra att du får sämre blodvärden. Det är därför vanligt att lämna blodprov i samband med behandlingen. Vilka prover och hur ofta de kontrolleras beror på vilken typ av behandling du får och hur du reagerar på den.

Du får veta om något behöver ändras

Om något behöver ändras kontaktas du. Om du inte hör något fortsätter du din behandling som planerat och lämnar blodprover enligt remissen.

I vissa regioner kan du se dina provsvar om du loggar in på 1177. Det är då viktigt att veta att dina värden kan avvika från normalvärdena för personer som inte behandlas mot cancer. Du behöver inte bli orolig om dina värden avviker, utan lita på att läkaren hör av sig om något behöver ändras.

Du kan få biverkningar

Cytostatika påverkar även friska celler, vilket kan ge olika biverkningar. Exempel på biverkningar av cytostatika är illamående, håravfall och ökad infektionskänslighet.

Vi människor reagerar olika på läkemedel. Därför går det inte alltid att säga vilka biverkningar du kommer att få. I beskrivningen av läkemedlet ser du vilka biverkningar din behandling kan ge. Det är olika hur länge man har biverkningar. För en del kan det ta flera år efter avslutad behandling innan biverkningarna försvinner helt.

Vissa biverkningar går att förebygga. Du kan därför ordineras ytterligare läkemedel mot till exempel illamående eller allergiska reaktioner.

Hantera kroppsvätskor säkert för att skydda andra

Kroppen gör sig av med resterna av cytostatikan genom olika kroppsvätskor, till exempel urin och avföring. Mängden cytostatika i kroppsvätskorna är störst direkt efter en kur. Olika läkemedel tar olika lång tid att få ur kroppen.

Generellt gäller att du bör vara försiktig med dina kroppsvätskor under behandlingen och de 7 första dygnen efter att behandlingen är slut, för att skydda personer i din omgivning. Du kan få andra råd från vårdpersonalen.

Tvätt och hygien

• Om någon annan hanterar dina kroppsvätskor ska hen alltid använda engångshandskar.
• Om du svettas så att kläder och lakan blir blöta bör du duscha och byta kläder och sängkläder.
• Tvätta kläder och tyger som har fått spill av kroppsvätskor direkt om det går, helst separat. Använd vanligt tvättmedel. Om du inte kan tvätta direkt, förvara dem i en sluten plastpåse så länge.
• Sitt ner på toaletten för att undvika att stänka urin. Fäll ner locket innan du spolar, och spola två gånger. Om du använder mulltoalett, utedass eller torrtoalett, strö kalk eller toalettströ efter besöket.
• Cytostatika kan även finnas i sperma, men man vet inte exakt hur länge det finns kvar. Rekommendationen är att du som är man använder kondom vid sex inom 72 timmar, alltså cirka 3 dygn, efter att du har fått behandling för att skydda din partner. Kondom ger också ett bra skydd mot infektioner.

Slänga avfall

• Torka upp spill av kroppsvätskor med papper eller en trasa som du kan kasta. Lägg avfallet i en plastpåse, knyt ihop den och släng direkt i soporna. Sortera som restavfall. Tvätta ytan med rengöringsmedel och vatten.
• Lägg inkontinensskydd, blöjor och stomipåsar i en plastpåse och släng direkt i soporna. Sortera som restavfall.
• Om du har urinkateter, byt påse istället för att tömma den. När du har kopplat bort den använda påsen, gör en knut på kopplingsslangen. Lägg kateterpåsen med slang i en plastpåse och släng direkt i soporna. Sortera som restavfall.

Undvik graviditet och amning

Cytostatikan kan skada spermierna, eller fostret i magen om du blir gravid. Risken för graviditet finns även om du får behandling som kan påverka fertiliteten. Använd därför preventivmedel så länge cancerbehandlingen pågår och en tid efteråt. Ibland behövs dubbelt skydd, eftersom biverkningar som diarré eller direkt påverkan av cytostatikan kan göra att p-piller inte räcker som ensamt skydd. Ibland är p-piller inte heller lämpligt. Kondom kan rekommenderas både som preventivmedel och för att skydda sköra slemhinnor.

Prata med din läkare om vilket preventivmedel som blir bäst för dig. Läkaren kan också svara på hur länge efter behandlingen du bör vänta med att försöka få barn.

Cytostatikan kan gå över i bröstmjölk. Därför ska du inte amma under behandlingen och en tid efteråt. Hur lång tid beror på vilka läkemedel du får.

Andra läkemedel, naturläkemedel och kosttillskott

Du kan behöva göra uppehåll med dina vanliga läkemedel under cytostatikabehandlingen, eller ändra dosen. Du och din läkare pratar om det innan behandlingen startar. Din läkare behöver också veta om du ändrar något i din vanliga medicinering medan du får behandling mot cancer.

Viktigt att berätta vad du använder

Berätta om du tar naturläkemedel eller kosttillskott. Effekten av vissa cytostatika kan påverkas av vissa livsmedel och preparat, till exempel grapefrukt, grapefruktjuice, johannesört och granatäpplen. Effekten kan bli både förstärkt och försvagad och din läkare behöver därför veta vad du använder.

Sköt om din munhälsa

Det är viktigt att sköta om din munhälsa under tiden du behandlas med cytostatika. Använd en mjuk tandborste och mild tandkräm för att förebygga besvär.

Att gå till tandläkaren

Oftast går det bra att gå till tandläkaren för en vanlig kontroll under cytostatikabehandlingen. Men prata med din läkare före större ingrepp som att göra en rotfyllning eller dra ut en tand. Undvik att gå till tandhygienisten när du är som mest infektionskänslig. 

Prata med din läkare innan du går till tandläkaren och berätta för din tandläkare att du behandlas med cytostatika.

Övrigt att tänka på

• Om du behöver vaccinera dig, fråga din läkare om det går bra och i så fall när.
• Behandlingen är inget hinder för att få massage, men din sjukdom kan vara det. Prata med din läkare. Beröring och taktil massage går alltid bra.

> Läs mer på 1177.se. Sök på Behandling med cytostatika vid cancer och Att lämna blodprov.

Om du är orolig för att må illa eller har besvärats av illamående tidigare, berätta det för din kontaktsjuksköterska så att din förebyggande behandling kan anpassas.

Det finns effektiva läkemedel

Följ den ordination av läkemedel som du får inför cytostatikabehandlingen, särskilt vid första behandlingstillfället.

Utöver förebyggande kan du också få extra läkemedel som du kan ta vid behov upp till en viss maxdos. Om ditt illamående förvärras av mat kan du få läkemedel att ta 20–30 minuter före huvudmåltiderna.

Berätta för din kontaktsjuksköterska om du inte kan ta läkemedlen eller om du mår illa trots att du har tagit dina ordinerade läkemedel.

Registrera hur du mår

Det är lätt att glömma hur man har mått om det har gått en tid mellan cytostatikabehandlingarna. Det kan då vara till hjälp att fylla i en illamåendedagbok. I samband med nästa behandling kan du tillsammans med vårdpersonalen utvärdera din behandling mot illamående. Om kontaktsjuksköterskan vet hur du har mått är det lättare att ge personliga råd eller justera behandlingen mot illamående. Dagboken går att få digitalt i Min vårdplan eller på papper.

Du kan också svara på frågor i Min vårdplan för att ta reda på om det finns något annat än cytostatikan som utlöser eller förvärrar ditt illamående och som du kan försöka undvika. Frågorna kan hjälpa dig att förstå vad som kan förebygga och lindra illamåendet.

Vad kan jag göra själv?

Du kan göra mycket själv för att förebygga eller lindra illamående. Det finns inte alltid tydliga bevis i forskningen för vad som hjälper, men metoderna som nämns här är ofarliga och kan göra att du mår bättre. Pröva dig fram för att se vad som passar dig.

Allmänna råd

• Fysisk aktivitet – ta till exempel en promenad.
• Frisk luft – var utomhus om du kan. Inför måltiderna kan det kännas skönt att vädra rummet.
• Avspänning – det finns olika program och tekniker du kan testa.
• Vila efter måltiderna, gärna med några extra kuddar under huvudet eller höjd huvudända.

Råd om mat och dryck

Även om läkemedlen är effektiva mot illamående kan du fortfarande ha nedsatt matlust på grund av smakförändringar och vara känsligare än vanligt för matens konsistens. Om du har svårt att äta kan du behöva anpassa maten efter dina egna förutsättningar och kan behöva hjälp av en dietist. Här är några allmänna råd som kan förebygga och lindra illamående:

Ät och drick ofta och i små mängder

• Drick klunkvis och ät små mängder vid många tillfällen under dagen.
• Vänta inte mer än två timmar mellan måltiderna.
• Vänta inte tills du blir hungrig, det kan förvärra illamående.

Se till att få i dig tillräckligt med vätska

• Det är viktigt att du får i dig tillräckligt med vätska, särskilt om du kräks eller är förstoppad. Annars kan du bli uttorkad och må dåligt av det.
• Klara drycker som vatten, mineralvatten, te, örtte, buljong och juice kan vara lättare att dricka.
• Det kan kännas bra att suga på isbitar.

Anpassa vad du äter

Många upplever att vissa typer av mat fungerar bättre när man mår illa. Pröva gärna

• kall mat, till exempel nyponsoppa, saftsoppa, kräm med mjölk, smoothies eller kalla kokta ägg
• salt mat, till exempel sill, ansjovis, oliver, kaviar, salta kex, popcorn, salta pinnar eller salta nötter
• lättare maträtter, till exempel soppa och smörgås, avokado med keso, kalla grönsaker eller fil eller yoghurt med flingor.

Anpassa dina vanor efter vad som känns bäst

• Om du mår illa när du vaknar, pröva att äta eller dricka något litet innan du stiger upp.
• Stekt mat ger matos som kan upplevas som obehagligt. Välj hellre kokt, ugnsstekt eller kall mat.
• Om det är möjligt, undvik att laga mat själv. Ha matlådor i frysen.
• Ät inte din favoritmat när du mår illa för att undvika att koppla ihop den med illamående i framtiden.

Alternativa behandlingsmetoder

Många undrar om alternativa behandlingsmetoder kan hjälpa dem. Den forskning som finns idag kan inte tydligt visa att dessa är effektiva mot cancerrelaterat illamående.

Kropp- och själmetoder som yoga och mindfulness och alternativa behandlingar som akupressur (åksjukeband) och akupunktur är inte skadliga och kan göra att du mår bättre, även om de inte har en bevisad effekt på illamående vid cytostatikabehandling.

Metoder som innehåller naturläkemedel, kosttillskott eller andra alternativa behandlingar ska du alltid diskutera med din läkare eftersom det kan påverka din behandling mot cancern.

Hur ska jag förbereda mig?

Ta gärna med något att läsa eller lyssna på, till exempel böcker, musik eller radioprogram.

Vanligtvis får närstående följa med, men tänk på att visa hänsyn till andra patienter. Närstående som känner sig sjuka ska stanna hemma. Ibland gäller särskilda restriktioner.

Både patienter och personal kan vara känsliga mot lukter. Ta därför inte med kryddstark mat eller doftande blommor och ha inte på dig parfym.

Prata med kontaktsjuksköterskan eller den behandlingsansvariga

sjuksköterskan om du har frågor om vad som gäller där du ska få behandling. 

Så går det till

Du kommer till sjukhuset samma dag som du ska få behandlingen.

Behandlingen ges på en avdelning där patienter med olika typer av cancer behandlas. En sjuksköterska ansvarar för dig och din behandling.

Läkemedlet ges som antingen spruta eller dropp. Droppet ges genom en slang eller dosa kopplad till ett blodkärl. Slangen eller dosan kallas infart.

Om du får dropp tar det allt mellan 10 minuter och några timmar, beroende på vilken behandling du får. Då får du en plats i en säng eller en bekväm stol. Det är bra att dricka extra vätska i samband med behandlingen.

Ibland behöver du få cytostatika under en längre tid och kan då få gå hem med dropp via en bärbar infusionspump, även kallad infusor. När pumpen ska tas bort får du hjälp av hemsjukvården eller på sjukhuset. Ibland kan du även få lära dig att koppla bort pumpen själv.

Hur mår jag efteråt?

De flesta som får behandling kan gå hem samma dag.

Efter vissa behandlingar är det viktigt med övervakning. Då kan du behöva stanna kvar på sjukhuset i något eller några dygn.

Du får inte gå från avdelningen förrän behandlingen och efterkontrollerna är klara.

Bra att veta

Vårdpersonalen följer skyddsföreskrifter under behandlingen. Till exempel använder de speciella skyddskläder när de hanterar cytostatika.

Risken för att få blodpropp kan öka vid operationer, men även av cancersjukdomen i sig. Du kan få blodförtunnande läkemedel som förebyggande behandling om du har ökad risk för blodpropp. Blodförtunnande läkemedel används också som behandling om du redan har fått en blodpropp.

Du kan även behöva ta blodförtunnande läkemedel om du tidigare har haft förmaksflimmer, hjärtsvikt, högt blodtryck eller diabetes.

Olika typer av blodförtunnande läkemedel

Det finns olika typer av blodförtunnande läkemedel. Vilket du rekommenderas beror på vilken sjukdom du har och om du tar andra läkemedel. Du kan behöva använda flera blodförtunnande läkemedel samtidigt, eller olika läkemedel under olika faser av behandlingen.

Blodförtunnande läkemedel finns som sprutor, tabletter eller kapslar.

Berätta om du tar andra läkemedel och naturläkemedel

Vissa läkemedel som är avsedda för andra saker kan också ha en blodförtunnande effekt. Det gäller även receptfria läkemedel som vissa värktabletter. Därför ska du alltid berätta för läkaren om alla läkemedel och naturläkemedel du tar.

Vanliga biverkningar

Blodet koagulerar inte lika snabbt när du tar blodförtunnande läkemedel. Därför blöder du lättare om du till exempel får ett sår eller en skada. Här är exempel på vanliga biverkningar:

• näsblod
• blod i urinen
• blod i avföringen som gör den svart
• många eller stora blåmärken i huden.

Risken för allvarlig blödning minskar om du har ett normalt blodtryck.

Du kan tillfälligt behöva sluta ta det blodförtunnande läkemedlet eller ändra dosen, om du ska opereras, gå igenom olika undersökningar eller behandlas hos tandläkare.

Gör så här:

1. Tvätta händerna.
2. Ta ut sprutan ur förpackningen. Böj bort eventuellt stickskydd och ta bort nålskyddet.
3. Nyp om huden du ska sticka i så att du får ett hudveck mellan fingrarna. Stick in hela nålen i 45–90 graders vinkel i mitten av hudvecket.
4. Håll kvar greppet om huden och spruta långsamt in allt läkemedel som finns i sprutan.
5. Dra ut nålen till hälften och räkna till fem. Dra sedan ut sprutan helt.

Du kan få ett blåmärke efter att du har tagit sprutan. Det är normalt och ofarligt.

> Se en film om att ta sprutor själv på medicininstruktioner.se. Sök på namnet på det läkemedel du har blivit ordinerad.

Film: Tips och råd hur du injicerar dig själv

Kortison är vanligt som en del av behandlingen mot cancer. Det används också för att lindra biverkningar av annan behandling, till exempel illamående. Kortison kan också vara smärtstillande genom att minska svullnaden omkring en tumör så att den trycker mindre på vävnaden och nerverna intill.

Det är vanligt att få större aptit och känna sig piggare när man får kortison.

Tabletter eller direkt i blodet

Ofta ges kortisonet som tabletter eller direkt i blodet.

Kortisondosen behöver ökas och minskas i lagom takt så att kroppen vänjer sig. Om du tar tabletter är det därför viktigt att du följer schemat du får.

Biverkningar

Det är individuellt vilka biverkningar du får av behandlingen. Kortare behandlingar på några dagar upp till ett par veckor ger ofta färre och mindre allvarliga biverkningar än längre behandlingar. Kortison kan ge magbesvär och öka risken för magsår. Du kan därför behöva läkemedel för att skydda magslemhinnan under hela tiden som du tar kortison.

Tillsammans med din läkare väger du risken för biverkningar mot fördelarna med behandlingen.

Vanliga biverkningar på kort sikt

Dessa biverkningar kan komma ganska snabbt:

• Du kan få svårt att sova.
• Du kan känna dig rastlös och ”uppvarvad”.
• Du kan få högre blodsocker.
• Du kan få högre blodtryck.

Vanliga biverkningar vid längre användning

Dessa biverkningar kan komma lite senare:

• Du kan bli svullen i ansiktet och på bålen.
• Huden kan bli tunnare och rödare.
• Du kan få benskörhet.
• Musklerna kan bli svagare.
• Sår kan läka sämre.
• Du kan få sämre försvar mot infektioner.

Bra smärtlindring påverkar dig positivt både fysiskt och psykiskt. Det gör det lättare för dig att vara aktiv, vilket är viktigt för både cancerbehandlingen och livskvaliteten. Det kan också göra att du sover bättre och känner dig gladare. 

Att hitta rätt behandling

Smärtstillande läkemedel är en viktig del av behandlingen mot smärta. För att kunna ge bäst behandling behöver vårdpersonalen veta var och när du har ont, hur stark smärtan är och hur du upplever den. De behöver också veta hur mycket du blir hjälpt av de läkemedel du eventuellt redan tar. Det finns olika typer av smärta, och beroende på typen fungerar olika behandlingar olika bra. 

Om din smärta är svårbehandlad kan du få en remiss till en smärtklinik eller smärtspecialist. 

Råd vid regelbunden smärtstillande behandling

Ta dina läkemedel enligt ordination, för att hålla en jämn nivå och undvika plötslig smärta. Målet är att förebygga smärta.

När du börjar med ett nytt läkemedel eller ändrar dosen kan du behöva vara i kontakt med vården flera gånger för att hitta rätt dos. Berätta om du får biverkningar, så att du kan få hjälp att hantera dem. 

I början av en regelbunden smärtstillande behandling kan du känna dig tröttare än vanligt. Det går oftast över och beror på att kroppen slappnar av efter att ha varit spänd av smärtan.

Olika sorters läkemedel kan minska smärtan på olika sätt. Du kan behöva kombinera olika sorter för att få kontroll på smärtan. Här kan du läsa om de vanligaste sorterna. 

Paracetamol

Ofta får du börja med läkemedel som innehåller det verksamma ämnet paracetamol. Det kan räcka som behandling.

Biverkningar

Biverkningar är ovanliga om du använder paracetamol på rätt sätt och i rätt dos. 

Antiinflammatoriska läkemedel 

Antiinflammatoriska läkemedel innehåller verksamma ämnen som ibuprofen eller acetylsalicylsyra. De kallas också NSAID eller coxhämmare. De minskar smärta genom att dämpa inflammation i kroppen. 

Antiinflammatoriska läkemedel är i vissa fall inte bra att ta samtidigt som du behandlas med cytostatika. Prata därför med din läkare eller kontaktsjuksköterska innan du använder receptfria antiinflammatoriska läkemedel. 

Biverkningar

Antiinflammatoriska läkemedel kan ge magbesvär som illamående, ont i magen och diarré. De kan också öka risken för magsår. Du kan därför behöva läkemedel för att skydda magslemhinnan.

Andra biverkningar kan vara huvudvärk, utslag och yrsel. Läkemedlen kan även öka risken för hjärt- och kärlsjukdomar, som hjärtinfarkt och stroke.

En del biverkningar är gemensamma för alla antiinflammatoriska läkemedel, men risken för biverkningar kan vara olika stor.

Antiinflammatoriska läkemedel kan ha blodförtunnande effekt. Därför bör du diskutera med din läkare om du kan kombinera läkemedel mot smärta med eventuella blodförtunnande läkemedel som du också behöver ta. Din läkare bedömer vilket läkemedel som är bäst för dig.

Kortison 

Kortison kan ges för att minska smärta som orsakas av inflammation eller tryck från tumörer på nerver eller andra organ. Oftast ges kortisonet under en begränsad tid, som en kur.

När du ska sluta med läkemedlet behöver det minskas gradvis så att kroppen vänjer sig. Din läkare eller kontaktsjuksköterska berättar hur du ska göra. 

Biverkningar

Biverkningar du kan få är högt blodsocker, större aptit och svårt att sova. Vid längre tids användning kan du få tunnare hud och sämre sårläkning. Om du får höga doser kan kroppsfettet fördelas om så att du blir rundare i ansiktet och på bålen.

Kortison kan ge magbesvär och öka risken för magsår. Du kan därför behöva läkemedel för att skydda magslemhinnan.

En del biverkningar är gemensamma för alla antiinflammatoriska läkemedel, men risken för biverkningar kan vara olika stor. Din läkare bedömer vilket läkemedel som är bäst för dig.

Opioider

Opioider kan ges vid både plötslig och mer långvarig smärta. Läkemedlen kan ha olika namn och finns som till exempel tabletter, plåster och sprutor. Det verksamma ämnet kan vara till exempel oxikodon, fentanyl eller morfin. En del opioider är långtidsverkande, och tas regelbundet för att förebygga och minska smärta. Dessa kombineras ofta med snabbverkande opioider som du kan ta om du ändå får ont. Din läkare eller kontaktsjuksköterska berättar hur du ska ta läkemedlen.

Vissa är rädda för att bli beroende av opioider. Risken är liten om du håller dig inom den rekommenderade dosen. Det är smärtan som avgör vilken dos du behöver.

När du ska minska dosen eller sluta med läkemedlet behöver det ibland göras gradvis. Annars kan du få symtom på abstinens, till exempel rastlöshet, illamående och svettningar. Din läkare eller kontaktsjuksköterska berättar hur du ska göra. 

Biverkningar

Alla opioider har liknande biverkningar. Illamående och dåsighet är vanligt i början av behandlingen, men försvinner oftast efter någon vecka. Förstoppning eller problem med magen är också vanligt och brukar vara kvar under hela behandlingen. När du får opioider ska du därför också ta laxerande läkemedel. Andra vanliga biverkningar är muntorrhet, yrsel, förvirring, ont i magen och problem med att kissa.

Opioider kan påverka din reaktionsförmåga och vakenhet. Därför bör du vara försiktig i trafiken. Det är inte förbjudet att köra bil när du tar läkemedlen enligt ordination. Men du ska inte köra bil om du känner dig dåsig eller påverkad och inte heller om det gör ont att bromsa eller hantera bilen i de akuta situationer som kan uppstå i trafiken. Du är själv ansvarig för att bedöma om du kan köra bil eller inte.

> Läs mer om läkemedel och bilkörning på transportstyrelsen.se. Sök på Trafikfarliga läkemedel.

Antiepileptiska och antidepressiva läkemedel

Antiepileptiska och vissa antidepressiva läkemedel kan minska smärta som orsakas av skador på eller tryck mot nerverna. Det verksamma ämnet kan vara till exempel gabapentin, pregabalin eller amitriptylin. Du kan få bara detta läkemedel, eller så får du kombinera det med andra läkemedel. 

Först får du en låg dos, som sedan ökas gradvis. Det kan ta upp till några veckor.

När du ska minska dosen eller sluta med läkemedlet behöver det göras gradvis. Annars kan du få symtom på abstinens. Din läkare eller kontaktsjuksköterska berättar hur du ska göra.

Biverkningar

Om du får biverkningar är det vanligast i början eller när du ändrar dosen.

Vanliga biverkningar är yrsel, dåsighet, utmattning, feber och huvudvärk. Vissa biverkningar kan gå över när du har tagit läkemedlet ett tag, till exempel trötthet och illamående.