Allmän bakgrund

Funktionsbesvär är vanliga efter behandling av cancer i lilla bäckenet, såsom kolorektalcancer, urologisk cancer, gynekologisk cancer, analcancer och bäckensarkom. Besvären består huvudsakligen av tarmfunktionsproblem, urinvägsproblem och sexuell dysfunktion. Även smärta i buk eller bäcken och lymfödem i nedre buk, genitalia och ben kan förekomma. Symptomen kan försämra patientens livskvalitet. Symptomen är av en intim karaktär och det är inte självklart att patienterna tar upp dem själva. Därför är det viktigt att vårdgivaren aktivt frågar efter eventuella besvär och sätter in adekvat behandling.

De symptom som beskrivs är olika vanliga beroende på vilken diagnos och behandling patienten har fått. Detta vårdprogram är avsett att kunna användas oavsett detta. Det förutsätter att vårdgivaren själv har eller samarbetar med någon profession som har en god grundkunskap om patientens specifika diagnos och behandling. Var och en måste utgå från sin egen kliniska erfarenhet och kunskap samt ofta samarbeta multidisciplinärt. Notera också att det kan finnas regionala eller lokala riktlinjer att förhålla sig till. Om patienter söker för mag-tarmbesvär, sexuella problem, urinvägsbesvär, svullnad eller smärta efter bäckencancer bör vårdgivare, efter att först ha uteslutit återfall i cancersjukdomen eller ny annan sjukdom, överväga om det kan röra sig om en effekt av cancerbehandlingen.

Strålbehandling mot lilla bäckenet orsakar en akut strålreaktion i det bestrålade området under själva behandlingen och de första veckorna efteråt. Det kan leda till besvär från tarm, genitalia och urinvägar.

Hos en del patienter som strålbehandlats mot lilla bäckenet övergår de akuta symptomen i mer kroniska. Hos andra uppträder besvären efter ett symptomfritt intervall, som i vissa fall kan ha varat i flera år. Detta beror på fibrosomvandling och försämrad blodförsörjning i vävnaderna. Fibros kan göra vävnaderna mindre eftergivliga och syrebrist i vävnaderna ökar risken för nekros och fistelbildning. Det är även vanligt med patologiska ytliga blodkärl, telangiektasier, som kan resultera i besvärande blödningar från exempelvis tarm, urinblåsa och vagina.

Cancerkirurgi i lilla bäckenet riskerar att ge biverkningar i form av förändrade anatomiska förhållanden och skador på nerver, kärl och lymfsystem. De besvär som uppstår efter kirurgi är beroende av vilken typ av kirurgi som utförts.

Cytostatika ger framför allt akuta biverkningar. Kvarstående besvär utgörs oftast av neuropatier i händer och fötter. Vissa cytostatika kan inducera en svår och ibland kronisk cystit. Eventuellt kan kvarstående neuropati i vissa fall även föreligga i mag-tarmkanalen, men ämnesområdet är inte väl beforskat. De mag-tarmproblem som i så fall kan uppstå faller in under den symptomatiska behandlingen, eftersom ingen behandling finns för att bota neuropatierna.

Immunterapi kan ge autoimmuna reaktioner i alla organ. Handläggning av detta är högspecialiserat och ska skötas av behandlande onkologenhet.

För att förstå och kunna hantera sina symptom behöver patienten förstå hur eventuell strålbehandling eller medicinsk onkologisk behandling påverkar kroppen och hur anatomin har förändrats av eventuell kirurgi. Behandlande enhet har ansvar för att förklara det för patienten. För en framgångsrik rehabilitering är det grundläggande att patienten har basal kroppskännedom samt viss kunskap om sin genomgångna behandling.

Vilka behandlingsmodaliteter som kan betraktas som basala skiljer sig mellan olika diagnoser och vårdenheter. Läsaren av vårdprogrammet behöver därför bedöma vilka utredningar och behandlingar som är rimliga att göra på den egna enheten och vad som bör remitteras till en annan instans. Handläggningen behöver ofta vara multidisciplinär och man måste på den egna enheten och i samråd med övriga relevanta instanser komma överens om vad som ska göras var.