Till sidinnehåll
Kunskapsbank för cancervården Till cancercentrum.se

Inledning

SKL fick 2016 medel för att förbättra omhändertagandet av biverkningar av bäckencancerbehandling. En nationell arbetsgrupp bestående av regionala projektledare har tillsatts. Regionala projektledare har i uppdrag att utveckla och främja kunskapsuppbyggnad och omhändertagande av besvär i lilla bäckenet som följd av cancersjukdom och behandling samt insatser för behandling, omvårdnad och rehabilitering. Som ett resultat av projektet byggs nu strukturer för omhändertagande i regionerna. För kontaktinformation till regionala resurser, se respektive Regionalt cancercentrums webbsida.

1.4

Nationell arbetsgrupp

  • Maria Hellbom, leg psykolog, fil dr, har varit ordförande och nationell projektledare.
  • Anette Lundqvist, leg barnmorska, med dr, Regionalt cancercentrum Norr
  • Jessica Nordlander, leg fysioterapeut, Erika Sohtell, och Louise Bohr Mordhorst, överläkare gynonkologi, med dr, Regionalt cancercentrum Uppsala Örebro
  • Annika Sjövall, överläkare kirurgi, docent, Regionalt cancercentrum Stockholm Gotland
  • Ulrika Odelram-Wiréen, specialistsjuksköterska i onkologi, Regionalt cancercentrum Sydöst
  • Karin Bergmark, överläkare gynonkologi, docent, Regionalt cancercentrum Väst
  • Björn Ohlsson, överläkare, Regionalt cancercentrum Syd

Till arbetsgruppen har adjungerats specialister och experter inom de olika områden som berörs. Annica Holmqvist, överläkare vid Onkologiska kliniken Linköping, Universitetssjukhuset i Linköping har bidragit i flera olika avsnitt.

Grundtexten till kapitlet om lymfödem är skrivet av Annica Holmqvist, överläkare Onkologiska kliniken Linköping. Kapitlet om lymfödem har omarbetats av Heléne Öberg, leg fysioterapeut och lymfterapeut, regional verksamhetsutvecklare, Regionalt cancercentrum Syd och Åsa Sandström, leg fysioterapeut och lymfterapeut, regional koordinator för bäckencancerrehabilitering, Cancercentrum, Norrlands Universitetssjukhus. Karin Johansson, leg fysioterapeut, lymfterapeut och docent vid Institutionen för hälsovetenskaper, Lunds Universitet har bidragit med synpunkter på avsnittet om lymfödem. Avsnitten om hudinfektioner och fettsugning vid lymfödem har granskats och kompletterats av Håkan Brorsson, överläkare och docent, Lymfödemcentrum, Institutionen för kliniska vetenskaper, Lunds Universitet.

Lotta Renström Koskela, överläkare urologi, Karolinska universitetssjukhuset, har bidragit till kapitlet om urologiska besvär.

Avsnitt om sexuell hälsa har kompletterats och omarbetats av Else-Marie Rasmusson, specialistsjuksköterska onkologi, med lic, auktoriserad sexualrådgivare, regional koordinator för bäckencancerrehabilitering Regionalt cancercentrum Syd, Karin Eriksson, specialistsjuksköterska medicin och kirurgi, MSc, Centrum för cancerrehabilitering, Stockholm, och Jessica Wihl, överläkare i onkologi, medicinsk rådgivare, Regionalt cancercentrum Syd. Till det och till avsnitt om genital påverkan vid graft versus host disease har Eva Smith Knutsson, överläkare, klinisk sexolog, Norra Älvsborgs Länssjukhus, Trollhättan, doktorand vid Sahlgrenska Akademin, Göteborgs Universitet, bidragit. Därutöver även Eva Mossberg, leg barnmorska, master i sexologi, regional koordinator för bäckencancerrehabilitering, Regionalt cancercentrum syd.

Dagmar Westerling, överläkare vid Smärtcentrum, Anestesikliniken/Centralsjukhuset i Kristianstad och Gunnar Eckerdal överläkare, Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborg, har bidragit med synpunkter på avsnitt om smärta.

1.3

Så läser du vägledningen

Vägledningen är uppdelad i olika problemområden. Respektive område eller avsnitt inleds med en kort orienterande sammanfattning; ”viktigt att veta”.

Därefter följer flödesscheman över diagnostik och behandling, följt av textavsnitt kring diagnostik och behandling.

Sist finns bakgrund och orsaker i utvalda kapitel för den som vill fördjupa sig i detta.

Arbetsgruppen har valt att skriva ut läkemedelsnamn för att underlätta för vårdgivare. Vi är medvetna om att det i vissa fall kan finnas andra läkemedel än de vi nämnt vid namn.

Sexualitet är ett mångfacetterat område där olika begrepp förekommer. Arbetsgruppen har valt att konsekvent använda begreppet penetrerande/omslutande sex, väl medvetna om att begrepp som till exempel insläppande sex förekommer. Vi har vidare valt att skriva partner genomgående, väl medvetna om att det kan förekomma flera partners.

1.2

Vad är detta dokument till för?

Den här vägledningen riktar sig till vårdpersonal som möter patienter som behandlats för någon av ovanstående diagnoser. Den syftar till att konkret ge stöd för handläggning av symtom och besvär som kan uppstå vid eller efter behandling mot cancer i lilla bäckenet.

De symtom som beskrivs är olika vanliga beroende på den aktuella diagnosen och vilken behandling patienten har fått. Vägledningen är avsedd att kunna användas oavsett detta. Det förutsätter att vårdgivare själv har eller samarbetar med någon profession som har en grundkunskap om patientens specifika diagnos och behandling. Var och en måste utgå från sin egen kliniska erfarenhet och kunskap. Notera också att det också kan finnas regionala eller lokala riktlinjer att förhålla sig till. Vägledningen är inte avsedd att ersätta dessa.

Komplikationer kan uppstå under eller i anslutning till cancerbehandling, vara kvarstående men efter behandling, men även uppstå, kvarstå och accentueras en lång tid efter avslutad behandling. Patienter kan söka för besvär i cancervården men också i primärvård.

Då patienter som har någon av ovanstående cancersjukdomar i anamnesen söker vård för mag-tarmbesvär, sexuella problem, svullnad eller smärta bör vårdgivare efter att först ha uteslutit återfall i cancersjukdomen alltid överväga om det kan röra sig om följdsjukdomar efter genomgången behandling.

Funktionella besvär efter cancer i lilla bäckenet ska inte negligeras. Det finns goda möjligheter att erbjuda patienter behandling och hjälp. Problemen är ofta handikappande, påverkar livskvalitet i stor utsträckning och kan ge exempelvis minskad eller helt förlorad arbetsförmåga, avsevärt störd sömn och psykiska problem. Därför är det mycket angeläget att patienter får adekvat hjälp. Om besvären inte kan behandlas helt kan de oftast lindras och patienten kan alltid erbjudas hjälp att hantera dem.

1.2.1

Multiprofessionellt omhändertagande

En viktig förutsättning för systematiskt gott omhändertagande är att alla patienter har en namngiven kontaktsjuksköterska som samarbetar med den läkare som följer upp patientens cancerbehandling. Då det gäller ovan nämnda diagnoser behöver kontaktsjuksköterskan ha, eller få, kunskap om vanliga sena effekter och följdsjukdomar.

Även andra professioner med kunskap om följdsjukdomar och sena effekter är viktiga resurser runt patienten som drabbas av funktionsbesvär. Uro- och tarmterapeut, stomiterapeut, dietist, fysioterapeut, arbetsterapeut, lymfterapeut och sexologiutbildad personal är alla exempel på professioner som bidrar till ett optimalt omhändertagande.

I tillägg till detta kan det vara värdeskapande att konsultera till cancervård och cancerrehabilitering angränsande områden så som gastroenterologisk specialitet, smärtteam, smärtrehabiliteringsteam, neurologisk specialitet. Då besvären ofta är kroniska i den meningen att patienten behöver få stöd i att hantera dem livslångt är husläkarens och distriktssköterskans engagemang värdefullt. Konsultationer mellan specialiteter och professioner och teamarbete runt patienten är enligt arbetsgruppens erfarenhet alltid värdeskapande.

Slutligen behöver patienten utifrån sina förutsättningar vara medaktör i sin vård och ges stöd för egenvård. Patienten är den som har mest ingående kunskap om sin livssituation och hur den påverkas av cancersjukdom och -behandlingar och den enda upplevelse som ytterst har relevans är patientens egen.

Patienten behöver få kunskap om komplikationer, kvarstående besvär och sena effekter/ följdsjukdomar. Det gäller både problem som patienten faktiskt har under och efter cancerbehandling och problem som med någon sannolikhet kan förväntas uppkomma. Vården behöver ge patienten färdigheter för att med stöd av vård och rehabilitering så långt det är möjligt uppmärksamma, kommunicera kring och själv hantera sin situation med kvarstående problem och besvär.

1.1

Vilka problem vill vi adressera?

Funktionsbesvär efter cancer i bäckenet är vanligt till följd av behandling för vissa cancerdiagnoser: tarmcancer, urinblåsecancer, gynekologisk cancer samt cancer i manliga könsorgan. Funktionella besvär kan uppstå även vid och efter sarkom i bäckenregionen och efter viss typ av behandling för blodcancersjukdomar. Biverkningar av operation, cytostatika eller strålbehandling kan ge besvär från bland annat tarm och urogenitala organ.

Nästa kapitel
2 Populärvetenskaplig sammanfattning