Hjärnmetastas eller hjärntumör

Metastas är den vanligaste orsaken till intrakraniell tumör hos vuxna patienter, och utgör mer än hälften av alla intrakraniella tumörer. Hjärnmetastaser är vanliga vid lungcancer, malignt melanom, njurcancer, bröstcancer och tjocktarmscancer. Cirka 10–20 procent av alla vuxna patienter med generaliserad cancersjukdom har hjärnmetastaser. Incidensen ökar genom de framsteg som görs i cancervården, med nya behandlingar som förlänger överlevnaden. Meningeal spridning bör även beaktas i detta sammanhang.

För primära hjärntumörer, se Nationellt vårdprogram tumörer i hjärna och ryggmärg

Hjärnmetastaser bör misstänkas hos patienter med känd cancersjukdom som utvecklar neurologiska symtom och/eller blir personlighetsförändrade.

Hjärntumörer och hjärnmetastaser medför stor symtomvariation, men det är vanligt med:

• huvudvärk, cirka hälften av fallen (som symtom på ökat intrakraniellt tryck)
• illamående och kräkning, ibland med värre symtom på morgonen
• fokala neurologiska bortfall, t.ex. hemipares
• personlighetsförändring eller kognitiv dysfunktion
• fokal eller generaliserad epilepsi
• stroke-blödning i metastas (vid melanom, njurcancer och sköldkörtelcancer)
• synfältsdefekter
• trötthet och slöhet.

Den inledande handläggningen bör omfatta:

• krampbehandling vid behov (diazepam 10 mg intravenöst)
• DT hjärna med kontrast på vida indikationer, och/eller MRT hjärna
• kortison vid tecken på ökat intrakraniellt tryck eller ödem (betametason 8 mg x 2)
• kontakt med onkolog och/eller neurokirurg.

Vid misstanke om hematologisk diagnos, kontakta hematolog eller onkolog för att planera vidare utredning och handläggning.

Personlighetsförändring är ett vanligt symtom.

Fördröj inte utredningen. Vid misstanke om hjärnmetastaser, gör DT och eller MRT enligt ovan.

Hjärnmetastaser måste skiljas åt från primär hjärntumör, infektiösa processer, paraneoplastiska syndrom, hyperkalcemi, cerebrala infarkter eller blödningar och behandlingsbiverkningar.

Följande bör ingå i den fortsatta handläggningen:

• Kortison i nedtrappning.
• Förebyggande krampbehandling vid behov.
• Diskussion (eventuellt på MDK) med neurokirurg och/eller onkolog om fortsatt handläggning.
• Kompletterande bilddiagnostik och eventuellt biopsi (kontrastförstärkt MRT bör oftast göras om det är aktuellt med neurokirurgisk åtgärd eller stereotaktisk strålbehandling).
• Vid misstanke om hematologisk diagnos eller meningeal spridning: lumbalpunktion
• Behandlingsalternativ (beror på läge, antal, storlek, diagnos, prognos, funktionsstatus och svar på kortison):
  • kirurgi
  • Strålbehandling (stereotaktisk strålbehandling, helhjärnsbestrålning, gammaknivsbehandling)
  • kombination av kirurgi och strålbehandling
  • medicinsk antitumoralbehandling
  • symtomlindring (best supportive care).

Nationellt vårdprogram malingt melanom

Nationellt vårdprogram tumörer i hjärna och ryggmärg

Nationellt vårdprogram för lungcancer

Up to date overview-of-the-treatment-of-brain-metastases (kräver abonnemang)