Inledning

2.1

Vårdprogrammets giltighetsområde

Detta vårdprogram gäller för vuxna patienter som har eller har haft en cancersjukdom och som drabbas av akuta tillstånd till följd av sjukdomen eller behandlingen (oavsett tumörgrupp). Det vänder sig till vårdpersonal som möter dessa patienter i andra sammanhang än på den behandlande kliniken i specialistvården t.ex. i primärvården eller på jourcentralen, i hemsjukvården eller på akuten. Därför innehåller det endast rekommendationer för hur patienterna ska handläggas i den akuta fasen och inte för den fortsatta behandling som ska ges på t.ex. en onkologklinik. I kapitel där det är relevant finns exempel på vad nästa steg i handläggningen kan innebära. Detta kan användas för patientinformation. För rekommendationer om den uppföljande handläggningen hänvisas till de diagnosspecifika vårdprogrammen.

Vårdprogrammet tar endast upp maligna differentialdiagnoser och ska alltså användas som komplement till beslutsstöd som även omfattar icke-maligna tillstånd. De maligna differentialdiagnoserna kommer troligen att bli vanligare i takt med att fler patienter med cancer lever länge med sin sjukdom och även friskförklaras från den. Därför är det också viktigt att efterfråga tidigare cancer, och att ta med den i bedömningen även om sjukdomen ligger många år bakåt i tiden. Maligna tillstånd kan kräva akut handläggning och bör därför tidigt tas med i bedömningen, även om de icke-maligna orsakerna ofta är mer troliga. Handläggningen av dessa tillstånd kräver gott samarbete mellan alla aktörer.

Många patienter med cancer är äldre och har andra sjukdomar som kan ge akuta symtom av den typ som beskrivs i vårdprogrammet. De kan kräva annorlunda handläggning eller behandling.

I vårdprogrammet finns separata avsnitt om primärvårdens roll, palliativvårdens roll och vikten av god omvårdnad, för att lyfta fram dessa betydelsefulla aspekter.

Vårdprogrammet tar inte upp primärutredning av icke-diagnostiserad cancer. Där hänvisar vi till ”primärvårdsversionen” av de standardiserade vårdförloppen för vägledning.

Vårdprogrammet är utarbetat av den nationella arbetsgruppen och fastställt av Regionala cancercentrum i samverkan 2026-02-10. Beslut om implementering tas i respektive region i enlighet med överenskomna rutiner. Stödjande Regionalt cancercentrum är Regionalt cancercentrum sydöst.

Tabell 1. Tidigare versioner

Datum	Beskrivning av förändring
2018-11-30	Version 1.0 fastställd av Regionala cancercentrum i samverkan
2020-03-25	Version 1.1 fastställd av Regionala cancercentrum i samverkan. Mindre justeringar eller tillägg i kap. 10, 11, 21 och 22.
2023-04-11	Version 1.2 fastställd av Regionala cancercentrum i samverkan

Tidigare vårdprogram publiceras inte men kan begäras ut från Regionala cancercentrum, info@cancercentrum.se.

2.2

Förändringar jämfört med tidigare version

Denna version, kallad 2.0, innehåller följande förändringar:

Tre nya avsnitt har lagts till i inledningskapitlet, ett om omvårdnad, ett om palliativ vård och ett om primärvårdens roll (se 2.4–2.6).
Vid hotande medullakompression bör behandling med kirurgi eller strålbehandling ges inom 24 timmar efter diagnos. MRT helrygg (magnetisk resonanstomografi) bör därför göras akut inom 24 timmar eller tidigare (se avsnitt 19.3, 19.5).
Det finns ett nytt kapitel (12) om biverkningar av nya behandlingar såsom CAR-T och bispecifika antikroppar.
En bilaga om trombos och blödning har tagits bort från vårdprogrammet och kommer att bli ett stöddokument. Den är under revidering och kommer att publiceras på Kunskapsbanken när den är färdigställd. I dagsläget hänvisas till den tidigare bilagan.
Alla texter har gåtts igenom och länkar har uppdaterats.

2.2.1

Förändringar som medför resursbesparing

Vårdprogrammet innehåller inga förändringar som medför resursbesparingar, men det är alltid viktigt att väga in om planerade åtgärder är till nytta för patienten (kloka kliniska val).

2.3

Inriktning vid akut omhändertagande

Vid beslut om utredning och behandling bör man särskilt överväga om patienten har nytta av vidare utredning och av en potentiell behandling. Bedömningen ska göras i samråd med patienten, och de närstående om patienten önskar det, samt i samråd med andra som är involverade i patientens vård.

För att fatta beslut om rätt vårdnivå är det viktigt att intentionen (indikationen) med patientens behandling (exempelvis kurativ, adjuvant eller palliativ vård) framgår tydligt i patientens journal och vårdplan. Om patienten ingår i en studie bör även detta framgå tydligt för att vårdgivaren ska kunna informera respektive prövare snarast möjligt. Beslutet om vårdnivå bör tas i diskussion med ansvarig behandlande klinik om sådan finns. Efter insatta åtgärder är det viktigt med tydlig återkoppling till den klinik som ansvarar för patientens cancerdiagnos och eventuell behandling.

2.4

Primärvård

Det är viktigt att vårdpersonal i primärvården känner till de tillstånd som vårdprogrammet beskriver eftersom patienterna inte sällan söker till primärvårdens som första instans. Vid dessa tillstånd är det viktigt med snabb handläggning och vid behov direktkontakt med akutsjukvård eller specialistsjukvård.

2.4.1

Övergripande beskrivning av primärvårdens roll i cancervården.

Primärvården möter vuxna patienter med cancersjukdomar som inleds utredning inför standardiserat vårdförlopp (SVF), viss uppföljning efter avslutad cancerbehandling och behandling av akuta besvär. Observera att symtom och fynd måste ses i sitt sammanhang i respektive vårdförlopp och att symtomen också är vanliga i andra sjukdomstillstånd än cancer.

Vad som väcker misstanke om cancer är varierande och kan utgöras av läkarens intryck av att patienten är allvarligt sjuk. Ofta ingår dock ett eller flera symtom eller fynd, som är nytillkomna och saknar rimlig förklaring. Syftet med undersökningar som beställs i primärvården är att identifiera bakomliggande orsak för att kunna genomföra en sjukdomsspecifik utredning eller behandling, eller få underlag till en remiss till utredning.

2.4.2

SVF

Även om välgrundad misstanke föreligger bör man innan en SVF-remiss skickas bedöma om patienten klarar av utredningen, har klinisk nytta av åtgärden samt om patienten accepterar att ingå i ett SVF. Beslutet ska fattas i samråd med patienten, och eventuellt närstående. Remissen ska innehålla kontaktuppgifter (telefonnummer) till patienten och inremitterande läkare för att möjliggöra snabb kontakt. Den som remitterar till utredning ska informera patienten om att det finns anledning att göra fler undersökningar för att ta reda på om patienten har eller inte har cancer och att utredningen följer ett standardiserat vårdförlopp.

2.4.3

Akut besvär

I primärvården och kommunal primärvård finns möjlighet att utreda akuta besvär med hjälp av laboratorieprover och enkla undersökningsmetoder. Vid behov av utvidgad utredning bör en remiss skickas till specialistvård som har tillgång till avancerad teknisk utrustning och snabb provtagning.

Många patienter är anslutna för palliativt omhändertagande i primärvården och i den kommunala primärvården. Viktigt att informationsöverföringen från specialistvården till primärvård och kommunalprimärvård är välfungerande exempelvis med tydlig dokumentation om brytpunktssamtal är genomfört, se Nationellt vårdprogram palliativ vård. Detta med tanke på att akuta försämringar hos sköra patienter kan leda till ökade palliativa insatser vid allmänförsämring av tillståndet.

För att ha en adekvat akut omhändertagande på rätt vårdnivå speciellt för multisjuka sköra äldre med avancerad cancersjukdom är det viktigt med kontinuitet och ett personcentrerat förhållningssätt.

2.5

Omvårdnad

Målet med omvårdnad är att främja hälsa, motverka ohälsa, lindra lidande och verka för en fridfull död med beaktande av individens kön, ålder, kulturell bakgrund, social status och uppfattning om vad som är hälsa eller lidande. Omvårdnad är sjuksköterskans ansvarsområde (Svensk sjuksköterskeförening, 2016). Det handlar om att tillhandahålla helhetsvård, där både kroppsliga och känslomässiga behov beaktas.

För att stärka patientens upplevelse av en god och trygg vård med hög kvalitet krävs inte enbart medicinska insatser utan också adekvata omvårdnadsinsatser, både allmänna och specifika. Den allmänna omvårdnaden är oberoende av sjukdom och medicinsk behandling, medan den specifika omvårdnaden är knuten till och kräver kunskap om den aktuella sjukdomen och dess behandling. Sjuksköterskans roll i att tidigt identifiera palliativa vårdbehov är central och detta kan leda till bättre symtomlindring, ökad livskvalitet och vård i linje med patientens önskemål. I akut onkologi kan övergången mellan livsförlängande och palliativ vård ske snabbt. Sjuksköterskan har en viktig uppgift att uppmärksamma andra aktörer i teamet när vårdens mål behöver omvärderas för att prioritera lindring, värdighet och patientens önskemål.

Följande är nyckelkomponenter i omvårdnad:

Personcentrerad vård: Vården fokuserar på individens unika behov och preferenser, och anpassas till hens specifika situation.
Holistiskt perspektiv: Omvårdnaden tar hänsyn till hela människan, inklusive fysiska, emotionella, sociala och kulturella aspekter.
Kommunikation: Effektiv och empatisk kommunikation är avgörande för att förstå patientens behov och bygga förtroende.

2.5.1

Omvårdnad vid akut onkologi

Omvårdnad inom akut onkologi är en komplex och mångfacetterad process som kräver en grundlig förståelse för både medicinska och psykosociala aspekter. Teamet kring patienten är såklart en viktig del i detta. Här är några centrala punkter att beakta:

Bedömning av patientens tillstånd

Symtomkontroll: Identifiera och hantera symtom såsom smärta, illamående, trötthet och andningssvårigheter.

Vitalparametrar: Regelbundet övervaka blodtryck, puls, temperatur och syremättnad för att snabbt upptäcka förändringar i patientens tillstånd.

Psykosocialt stöd

Kommunikation: Vara lyhörd för patientens behov och känslor samt skapa en trygg och öppen dialog.

Kontaktsjuksköterskans uppdrag är att förbättra informationen och kommunikationen mellan patient och vårdenhet, möjliggöra tillgänglighet till vårdinsatser, skapa kontinuitet och trygghet och stärka patientens möjligheter att vara delaktig i sin vård, se SOU 2009:11. Kontaktsjuksköterskan har ett övergripande samordningsansvar för patientens cancervård under hela vårdförloppet.

2.6

Omvårdnadsrelaterade länkar

Nationellt vårdprogram Cancerrehabilitering

Svensk sjuksköterskeförening Värdegrund för omvårdnad

Kontaktsjuksköterskans uppdrag Cancercentrum.se

2.7

Palliativ vård

Palliativ vård är mer än enskilda behandlingsinsatser; det handlar om att tillgodose hela patientens behov – fysiska, psykiska, sociala och existentiella – och att stödja de närstående. Patientens uppfattning om livskvalitet är mycket viktig att beakta i beslut som riskerar att påverka denna.

I akuta skeden är insatserna ofta desamma för kurativa patienter och patienter med palliativa vårdbehov. Vid akuta försämringar bör bedömningar och insatser göras snabbt för att lindra svåra symtom. För patienter i palliativ vård behöver insatserna väljas utifrån prognosen exempelvis, utifrån det övergripande målet. Med utvecklingen av nya cancerbehandlingen kan vissa patientgrupper hoppas på betydligt längre överlevnad än tidigare och patientens allmäntillstånd (perfomance status) behöver större uppmärksamhet i den samlade bedömningen av patientens tillstånd.

Samtal i ett tidigt skede av allvarlig sjukdom, där patient och närstående involveras, medför att ett gemensamt beslut om vårdinriktning och mål med behandlingen kan kommuniceras och dokumenteras inför eventuella akuta händelser. Om man har dokumenterat (rekommenderat under egen rubrik) ett samtal vid allvarlig sjukdom eller brytpunktssamtal blir det lättare att välja rätt vårdnivå och insatser vid en akut försämring. Läs mer om innehållet och skillnaderna mellan samtal vid allvarlig sjukdom och brytpunktssamtal på Socialstyrelsens termbank. Vid misstanke om att det föreligger palliativa vårdbehov ska patienten involveras i vårdförloppet för palliativ vård.

2.8

Värdering av det vetenskapliga underlaget

Vårdprogrammet rekommendationer är inte evidensgraderat utan baseras på konsensus och beprövad erfarenhet. Det innehåller länkar till fördjupning för den som vill sätta sig in i bakgrunden till t.ex. rekommenderade utredningar.