Till sidinnehåll

Kolit

13.1

Bakgrund

Inflammation i tjocktarmen kan ha fler orsaker hos patienter med cancer såsom neutropen enterokolit (tyflit), virusgastroenterit, Clostridium difficile-infektion, cytostatikabehandling, strålbehandling och immunmodulerande läkemedel, se kapitel 11 Immunrelaterade biverkningar vid behandling med checkpointhämmare.

13.2

Symtom

Symtom på kolit är:

  • diarré
  • buksmärta
  • blod i avföringen
  • tarmparalys
  • illamående och kräkningar
  • feber.
13.3

Inledande handläggning

Den inledande utredningen bör omfatta:

  • anamnes (duration, frekvens, färskt eller svart blod, smärta, misstänkt föda, läkemedel)
  • status inklusive rektalpalpation (palpationsömhet, tympanism, tarmljud, fekalom, faecesutseende)
  • blodstatus, njurfunktion + elektrolyter, C-reaktivt protein (CRP), ev. prokalcitonin
  • blododling vid feber
  • faecesodling/Clostridium difficile-toxin
  • ev. virusdiagnostik (norovirus, rotavirus, cytomegalovirus)
  • DT buk vid oklar diagnos eller uttalade symtom.

Följande bör ingå i de inledande åtgärderna:

  • Vid immunbehandling: Ge kortison tidigt i form av prednisolon 0,5–1 mg/kg. Grad av biverkan avgör dos. Kontakta behandlande enhet, se kapitel 11 Immunrelaterade biverkningar vid behandling med checkpointhämmare.
  • Kortison kan även övervägas vid genomgången strålbehandling.
  • Antibiotika ges vid sannolik eller bevisad bakteriell infektion, eller neutropen enterokolit.
  • Intravenös vätska ges vid misstanke om intorkning.
  • Tarmvila kan vara aktuellt vid uttalade symtom.
  • Kirurgbedömning görs vid behov.
13.4

Översikt fortsatt handläggning

Hos patienter som är gravt immunsupprimerade kan flera geneser misstänkas, exempelvis virus. Koloskopi med biopsi kan hjälpa vid differentialdiagnostik.. Man bör överväga parenteral nutrition. I ovanliga fall kan tarmresektion eller avlastande stomi krävas.

13.5

Länkar