Pleuravätska, malign

Metastaser eller tumörväxt i pleura kan ge upphov till stora mängder vätska som komprimerar lungorna, med andningssvårigheter som följd.

Symtom på malign pleuravätska är:

• dyspné, hosta, ibland bröstsmärta
• nedsatt andningsljud, framför allt basalt, förhöjd andningsfrekvens, ibland takykardi.

Följande bör ingå i den inledande handläggningen:

• Fri vätska vid pleurautgjutning påvisas med slätröntgen i liggande position, med den sjuka sidan nedåt. Stora exsudat ger normalt en mediastinal överskjutning.
• DT kan ge ytterligare information.
• Kontrollera trombocyter, PK och APT-tid inför tappning, och sätt ut blodförtunnande läkemedel.
• Ta ställning till behandlande pleuratappning utifrån symtom.  Överväg att spara vätska för cytologisk undersökning.

Om sidobilder visar vätska 5–10 mm av okänd orsak bör förnyad röntgenutvärdering göras efter 2 veckor. Vid vätska > 20mm av okänd orsak bör en diagnostisk pleuratappning med cytologi utföras.

Vid återkommande malign pleuravätska ska s.k. pleurodes alternativt ett permanent tunnelerat drän övervägas för att lindra symtomen. Pleurodes innebär att man orsakar en kraftig inflammation i lungsäcken med syfte att förstöra utrymmet mellan lungan och bröstkorgen där vätska annars kan samlas och påverka lungans funktion. Det är angeläget att man fattar beslut om och genomför pleurodes innan man tappat pleuravätska för många gånger. Vid upprepad pleuravätska, eller misslyckad pleurodes, bör man överväga ett permanent tunnelerat drän.

Det är ofta rimligt att genomföra en pleurodes vid första recidiv av pleuravätska, efter det att man via en diagnostisk punktion fastställt diagnosen. Undantag kan vara om det finns en riktad medicinsk behandling med hög sannolikhet för klinisk respons i form av minskad pleuravätska.

UpToDate: Diagnostic evaluation of a pleural effusion in adults: Initial testing (kräver abonnemang)