Egenvård

Patientens levnadsvanor (tobaksbruk, alkoholbruk, fysisk aktivitet och matvanor) samt nutritionsstatus bör bedömas regelbundet, från diagnosbeskedet till uppföljning.

I bedömningen bör ingå om patienten har ohälsosamma levnadsvanor som exempelvis kan ha negativ effekt på behandlingen eller interagera med medicinsk eller kirurgisk behandling. Man bör också bedöma om stöd för bättre levnadsvanor bör ingå i patientens behandling och rehabilitering samt om levnadsvanorna innebär en risk för att patienten återinsjuknar eller insjuknar i andra sjukdomar.

Patientens levnadsvanor och åtgärder vid ohälsosamma levnadsvanor bör dokumenteras i patientens journal, enligt regionens rutin för dokumentation av levnadsvanor.

Se även Nationellt vårdprogram cancerrehabilitering och information om levnadsvanor i Nationella kliniska kunskapsstöd för levnadsvanor.

Studier har visat att fysisk aktivitet vid cancersjukdom kan ge bättre muskelstyrka, kondition och livskvalitet och minskad trötthet 012bea17-ee0e-48ed-8c3f-d2665e935438358165987748873d646703-0d1b-4a89-9933-76cf7c5ec80f3661659877488726e7a3c6-988b-41fa-a41c-d32707cc78df36716598774887a55a9327-fcfc-4ea6-8724-043dcf79529c3681659877488797fd6d2b-9a23-4ad3-9636-2e84d9f5e00636916598774887. Personer med gallvägscancer bör vara så aktiva som sjukdomen tillåter, och framför allt bör de undvika att sitta och ligga i långa perioder. Den fysiska aktiviteten bör dock anpassas till individens förutsättningar.

Kontaktsjuksköterskan bör informera patienten om att komplementär och integrativ medicin (KIM) kan påverka effekterna av cancerläkemedel ea1e6950-14b5-4bb9-b09a-f043d52d7f6137016598874887. RCC har tagit fram en praktisk guide att använda som stöd vid samtal om KIM: Om du funderar på komplementär och alternativ medicin.

Patienter med levercirros bör avrådas från komplementär behandling med naturläkemedel eller kosttillskott eftersom flera preparat innebär risk för leverpåverkan, och alla ännu inte är kända.

En metaanalys visar att patienter som slutar konsumera alkohol preoperativt får färre postoperativa komplikationer (Cochrane review) 261a345b-38e7-4578-8c27-f6dbfa68ba8037116598974887. Alkoholens negativa effekt på leverfunktionen kan också vara en begränsande faktor för andra behandlingsformer, men avhållsamhet under en tid kan ibland ge en så stor förbättring att behandlingen kan genomföras. Alkoholbruk i sig är dock inte en kontraindikation för annan antitumoral behandling och bör inte heller exkludera patienten från andra lämpliga palliativa vårdinsatser. I rapporten Alkoholkonsumtion och onkologisk behandling finns mer information om behandlingseffekter och toxicitet.

Patienter rekommenderas starkt att inte dricka alkohol under minst 4 veckor före operation och en tid efter operation till sårläkning och gott allmäntillstånd uppnåtts eller under annan cancerbehandling.

Patienter som vill ha stöd för att förändra sina alkoholvanor kan erbjudas stöd enligt lokala rutiner via primärvården eller den specialiserade vården. Patienten som vill ha stöd kan även ringa den nationella Alkoholhjälpen på 020‑84 44 48 (alkoholhjalpen.se) eller hänvisas till Så kan du ändra dina alkoholvanor, 1177.se.

Patienter med gallvägsavlastning genom yttre dränage (se avsnitt 9.3 Gallvägsavlastning) kan gå hem med detta och få hjälp med skötsel och omläggning av sjukvården. En del kan lära sig att spola och lägga om dränaget själva, men detta får inte uppfattas som ett krav (se Kapitel 16 Omvårdnad och rehabilitering). Ansvaret för dränaget ligger alltid på sjukvården. Närstående kan involveras om det accepteras av dem och patienten. Material kan förskrivas på hjälpmedelskort. Patienten ska ha kontaktuppgifter till sin vårdgivare om hen har några frågor eller behöver stöd.

Patienten och de närstående ska informeras om vilka symtom eller tecken som ska göra att de kontaktar med sjukvården, och vem de i så fall ska kontakta. Dessa symtom beror på patientens diagnos, behandling och sjukdomsfas. Nytillkomna eller förvärrade symtom ska också leda till kontakt med sjukvården.