Bilaga 2 Underlag till kommunikationsplan

God kommunikation med målgruppen för bröstcancerscreening är viktig för att minimera de negativa psykologiska effekter som kan uppstå och för att uppnå och behålla en hög täckningsgrad. Kvinnorna i målgruppen behöver få tydlig information om hur screeningen går till, vad syftet med screeningen är och vilka fördelar och nackdelar som finns. Det är viktigt att de förstår vad erbjudandet om screeningen innebär, och att det rör sig om ett erbjudande; ingen ska känna sig tvingad till att delta.

Det behövs ändamålsenlig, kvalitetssäkrad och nationellt likvärdig kommunikation om screeningprogrammet. Som stöd för detta har vårdprogramsgruppen tagit fram detta underlag till kommunikationsplan, som även inkluderar nationella mallar för kallelser, provsvar och material samt dokument med frågor och svar.

Underlaget till kommunikationsplan utgår från ett nationellt perspektiv och tar inte upp detaljer som rör regional och lokal anpassning. Det är tänkt att fungera som ett stöd i arbetet med att ta fram lokala kommunikationsplaner, men även fungera självständigt som stöd för verksamheterna och professionerna inom vården.

Syftet är att regionerna ska få goda förutsättningar för att kunna ge kvinnorna en samstämmig och tydlig kommunikation om screeningprogrammet. Målet är att stimulera till högt deltagande och att kvinnor som erbjuds att delta i screeningprogrammet förstår syftet med programmet och känner sig trygga med screeningundersökningen.

Se även Kapitel 14 Kommunikation och information.

Fördelen med bröstcancerscreening är att färre kvinnor dör i bröstcancer, eftersom chansen att bli botad är mycket stor om cancern upptäcks tidigt.

En del kvinnor blir kallade till kompletterande undersökningar, för att bilderna som togs inte var av tillräckligt god tekniskt kvalitet eller för att det finns en misstanke om bröstcancer. Det beskedet kan skapa oro, liksom väntan på fortsatta undersökningar. Alla som kallas tillbaka har dock inte cancer, och en del kan ha oroat sig i onödan om svaret visar att de inte har cancer.

En mindre andel av de bröstcancrar som hittas vid screening kommer aldrig att utvecklas till livshotande cancer, men det går inte att veta vilka och därför behandlas all cancer som upptäcks. Det gör att några få kvinnor behandlas trots att de inte behöver behandling.

Screening av en befolkning eller en del av en befolkning görs endast om det finns ett starkt vetenskapligt stöd för att fördelarna är större än nackdelarna. Den bedömningen görs av Socialstyrelsen.

Saklig och samstämmig information i flera kanaler, både muntlig och skriftlig, skapar trygghet och ökar tilliten till screeningprogrammet.

Det finns ett informationspaket som innehåller ett kommunikationsstöd med vanliga frågor och svar om mammografi samt mallar för kallelser och svarsbrev med hänvisning till fördjupad patientinformation på webbplatsen 1177.se.

För att ge samstämmig information, med tydliga budskap, behöver de som kommunicerar vara konsekventa i sitt ordval. Tabellen listar några begrepp och definitioner som man i första hand bör använda i utåtriktad information om screeningprogrammet och i kommunikationen mellan hälso- och sjukvårdspersonal och kvinnor i målgruppen.

Det är viktigt att kvinnor i målgruppen får kortfattad och tydlig skriftlig information redan vid de första kontakterna med screeningprogrammet, såsom i kallelsen och svarsbrevet.

Det finns nationellt gemensamma mallar för kallelser och svarsbrev samt ett dokument med vanliga frågor och svar om bröstcancerscreening. Mallarnas utformning med ikoner, typsnitt och färger utarbetades av SKR 2014 utifrån ett brukarperspektiv och i samråd med samtliga regioner. Syftet var att öka deltagandet i screeningen och att alla deltagare ska få samma information och provsvar oavsett var i landet de bor. Dessa brevmallar och dokument uppdateras fortlöpande i enlighet med det aktuella vårdprogrammet och finns tillgängliga på Regionala cancercentrums webbplats.

För att tillmötesgå de kvinnor som vill veta mer finns det även utrymme för regionala kontaktuppgifter och hänvisning till fördjupad information i breven.

Nationella vårdprogramgruppen har hämtat in synpunkter från vårdgivare i arbetet med nationella kallelser och svarsmallar. Detta arbetssätt kommer att användas även i fortsättningen när nationellt material revideras.

Mallar för kallelser och svarsbrev samt frågor och svar finns att hämta på cancercentrum.se.

Webbplatsen 1177.se är en nationell resurs för regionerna när det gäller patientinformation. Där finns fördjupad information om bröstcancerscreening med mammografi som är lämplig att hänvisa till.

Innehållet på sidorna bör uppdateras löpande i samarbete med nationella och regionala redaktörer för 1177.se i samband med att vårdprogrammet revideras.

För att öka informationsspridningen och tillgängligheten kan 1177:s information även kompletteras med målgruppsanpassade informations- och kommunikationsinsatser, i exempelvis sociala medier, med länk till 1177.se för fördjupad information.

Varje region bör identifiera och analysera hinder för deltagande och göra riktade insatser för att så många som möjligt ska delta. Deltagandet är lägre i vissa grupper, bland annat kvinnor med låg socioekonomisk status (t.ex. ensamstående kvinnor med låg inkomst och kvinnor av utomnordisk härkomst) och kvinnor med fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar.

Regionalt finns även goda erfarenheter av kommunikation för att underlätta för målgruppen att delta i screeningen, till exempel mobila screeningenheter som kan erbjuda bättre tillgänglighet till mammografi och samarbete med kulturtolkar och hälsoguider om skillnader i deltagandet tyder på språkliga och kulturella olikheter.

Det är viktigt att dessa informationsinsatser utformas så att kvinnorna hela tiden känner att de själva bestämmer och vet att de kan avstå från undersökningen.

Kallelsesystemet utgår från kvinnliga personnummer, vilket innebär att transmän som fått nytt personnummer inte automatiskt kallas till bröstcancerscreening med mammografi. De behöver få information om att de har rätt till fortsatt screening enligt regionens rutin, exempelvis av enheter som utreder köndysfori.

För att höja allmänhetens, hälso- och sjukvårdspersonalens och beslutsfattarnas kunskapsnivå bör information om screeningprogrammet spridas brett. I tabellen finns exempel på olika informationsinsatser.

Gemensamma tydliga budskap är en förutsättning för att kunna ge saklig och samstämmig information i flera kanaler, såväl muntligt som skriftligt.

Budskapen har delats in i sju övergripande ämnesområden:

1. Om bröstcancerscreening med mammografi

• Undersökningsmetod inom bröstcancerscreeningen är mammografi. Det är inte möjligt att välja en annan screeningmetod.
• Vid undersökningstillfället får kvinnan ta av sig på överkroppen. En mammografisjuksköterska tittar efter förändringar på brösten. Efter det röntgas ett bröst i taget. Vid undersökningen kläms bröstet ihop mellan två plattor under några sekunder. Undersökningen tar cirka 5 minuter. Hela besöket tar cirka 30 minuter, inklusive väntetid. Svaret på undersökningen skickas till kvinnan när röntgenbilderna har analyserats.
• Stråldosen vid en undersökning med mammografi är mycket låg.
• Screening av en befolkning eller en del av en befolkning görs endast om det finns vetenskapligt stöd för att fördelarna är större än nackdelarna. Bedömningen görs av Socialstyrelsen.
• Kvinnor med implantat kan gå på mammografiundersökning. Det är av betydelse att tala om för personalen att man har implantat inför bildtagningen.
• Det är säkert för gravida och ammande kvinnor att gå på mammografiscreening. Det är däremot bra att amma ur brösten innan för att underlätta undersökningen.


2. Vilka som kallas till screeningprogrammet

• Enligt Socialstyrelsens rekommendation kallas alla kvinnor i åldern 40–74 år regelbundet till mammografi.
• Även om kvinnan känner sig helt frisk är det viktigt att hon går.
• Kvinnor kallas till mammografi med 18–24 månaders intervall.

3. Fördelar med att delta i screeningen

• Med hjälp av screening kan bröstcancer hittas tidigt. Om cancern upptäcks tidigt är chansen mycket stor att kvinnan blir botad. Fördelen med bröstcancerscreening är att färre kvinnor dör i bröstcancer. Forskning visar att kvinnor som deltar i screening har lägre dödlighet i bröstcancer än kvinnor som inte deltar.
• Mammografi görs för att tidigt hitta förändringar som kan vara bröstcancer.
• Undersökningen är frivillig men kvinnan rekommenderas att gå varje gång hon får en kallelse.
• Kvinnan kan inte alltid känna en bröstcancer själv. Den syns dock oftast med mammografi, som ger tydliga och detaljerade bilder. Därför är det viktigt att gå på mammografi.


4. Nackdelar med att delta i screeningen

• All bröstcancer syns inte med mammografi.
• Screeningen kan ibland leda till onödig oro.
• En liten del av de bröstcancrar som hittas vid screening kommer aldrig att utvecklas till livshotande cancer, men vi vet inte vilka de är. Därför behandlas alla. Det gör att några få kvinnor behandlas i onödan.


5. Om risken att få bröstcancer

• Cancer är lika vanligt i små bröst som i stora bröst.
• Endast 5–10 procent av all bröstcancer är ärftlig. Även om kvinnan har en nära släkting som har haft bröstcancer behöver det inte innebära en ökad risk för att få sjukdomen.
• Risken för att få bröstcancer ökar om kvinnan har flera nära släktingar som haft bröstcancer och/eller äggstockscancer.


6. Vad kan kvinnan själv göra

• Kvinnan kan uppmuntras att själv undersöka brösten, mellan screeningundersökningarna. Det är lättast att känna nya förändringar i brösten direkt efter mens.
• Om kvinnan hittar en knöl i bröstet eller får andra problem med brösten ska sjukvården kontaktas på vanligt sätt.
• Forskning visar att det är bra att undvika rökning, alkohol och övervikt, eftersom det kan öka risken för att få bröstcancer.
• Regelbunden fysisk aktivitet anses kunna minska risken för bröstcancer.


7. Om kompletterande undersökning

• Kvinnan kan bli kallad till en ny undersökning om de första bilderna inte var av tillräckligt god tekniskt kvalitet för att göra en bedömning.
• Kvinnan kan också bli kallad till en kompletterande undersökning för misstänkt fynd vid mammografiundersökningen.
• Cirka 3 procent av de som deltar i screening kallas till en kompletterande undersökning.
• Vid den kompletterande undersökningen tas vanligen fler mammografibilder och en undersökning med ultraljud görs. Cirka 1 kvinna av 6 som kallas till kompletterande undersökningar har bröstcancer.