Kallelsehantering och deltagande
Rekommendation:
- Den nationella kallelsen bör användas för inbjudan till screening.
- Spärrlistan ska revideras årligen.
- Varje region bör ansvara för riktade insatser till grupper med lågt deltagande.
Vilka ska kallas?
De som tillhör målpopulationen 5.1 för bröstcancerscreening med mammografi ska kallas. Kvinnor som är satta på en spärrlista ska inte kallas till screeningen (se 10.3 Spärrlista).
Kvinnor med skyddad identitet eller skyddad folkbokföringsadress
Kvinnor med skyddad identitet bör erbjudas bröstcancerscreening om de tillhör målpopulationen. Den region som kvinnan tillhör skickar inbjudan med post eller digitalt via Skatteverkets förmedlingstjänst. Kvinnor med skyddad folkbokföringsadress kan vara registrerade i en annan region än den som de bor i, och de blir inbjudna till screeningen i folkbokföringsregionen.
Kvinnor som saknar folkbokföringsadress samt papperslösa kvinnor
Kvinnor som saknar folkbokföringsadress bör erbjudas bröstcancerscreening om de tillhör målpopulationen. De kan själva behöva ta kontakt med screeningenheten för att boka en tid.
Regionerna har ingen skyldighet, men kan själva besluta, att erbjuda bröstcancerscreening till de kvinnor som tillhör målpopulationen men som inte har nödvändiga tillstånd att vistas i Sverige, s.k. papperslösa 89.
Screening i annan region
Enligt patientlagen har en kvinna i målpopulationen rätt att välja att genomgå sin screeningundersökning i en annan region än den som hon är folkbokförd i 90. För att säkerställa att screeningintervallet blir rätt kan kvinnan visa upp en aktuell kallelse, eller annan dokumentation på senast utförd undersökning, eller ta kontakt med hemregionen. Den utförande regionen ska ha rutiner för att hantera screeningundersökning, svarsbrev och selektionsutredning. Kvinnan har rätt att besluta var eventuell fortsatt selektionsutredning ska genomföras.
Utlandssvenskar och gränsarbetare
Svenska medborgare som är bosatta i annat EU/EES-land eller Schweiz har möjlighet att genomgå subventionerad screening i Sverige. De behöver själva ta kontakt med aktuell screeningenhet och uppvisa ett s.k. S2-intyg.
Svenska pensionärer som är bosatta i ett annat EU/EES-land eller Schweiz har rätt till vård, inklusive screening, till vanlig patientavgift när de vistas i Sverige, om de uppvisar Försäkringskassans intyg FK5163.
Svenska kvinnor som studerar i ett annat EU/EES-land eller Schweiz anses vara bosatta i Sverige enligt EU:s förordning 883/2004 och omfattas av svensk socialförsäkring även om de är avregistrerade från folkbokföringen. De kan därmed delta i screeningen om de uppvisar Försäkringskassans intyg FK5166.
Gränsarbetare har rätt till screening och planerad vård till vanlig vårdavgift i både bosättningslandet och arbetslandet, om de uppvisar intyg från Försäkringskassan (Intyg om rätt till vårdförmåner i Sverige för personer bosatta i ett annat EU/EES-land eller Schweiz). En gränsarbetare är en anställd eller egenföretagare som arbetar i ett land men är bosatt i ett annat land som personen regelbundet återvänder till (dagligen eller minst en gång i veckan) 91.
Kallelse
Den region där kvinnan är folkbokförd ansvarar för inbjudan till screeningen, och det finns en nationell kallelse som bör användas. Kallelsen anger en förbokad tid och plats som kan ombokas via internet eller telefon. Screeningverksamheten är skyldig att erbjuda möjlighet att boka om till andra screeningenheter i regionen, om det finns flera. Kvinnor som ingår i målpopulationen men som av någon anledning inte har blivit inbjudna till screeningen behöver själva kontakta en mammografienhet.
Den nationella kallelsen är framtagen av Nationell arbetsgrupp för mammografi (NAM) i samråd med RCC och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), och med synpunkter från brukare, professionen och jurister. Syftet med en nationell kallelse är att ge kvinnorna möjlighet att fatta ett välgrundat informerat beslut om deltagande. Kallelsen består av två textspalter. Den vänstra är gemensam för samtliga regioner och ska inte modifieras. Den högra spalten anpassas regionalt, med praktisk information såsom plats, mottagningstider och kontaktuppgifter. Det finns även utrymme för en regionalt anpassad logotyp i sidhuvudet. Kallelsen är anpassad så att adressfältet syns i ett fönsterkuvert. För att lätt kunna identifiera kallelsemallen finns versionsnummer och en kodmärkning i höger hörn, som inte får ändras.
Spärrlista
De kvinnor som tillhör målpopulationen men som inte vill bli inbjudna till screeningen, eller som inte kan genomföra en screeningundersökning pga. medicinska skäl (t.ex. funktionsnedsättning) sätts efter skriftlig begäran på en spärrlista och får efter detta en skriftlig bekräftelse, se Kallelser och svarsbrev för mammografiscreening (cancercentrum.se). I bekräftelsen finns information om vikten av att kontakta sjukvården vid symtom, för att få en anpassad bröstradiologisk undersökning. Spärrlistan kan också användas för kvinnor som ingår i annat kontrollprogram, pga. konstaterad måttlig eller hög risk för bröstcancer eller efter genomgången behandling för bröstcancer. Screeningenheten ansvarar för att upprätthålla en spärrlista och revidera den varje år.
Informerat deltagande
Det är viktigt att kvinnor i målpopulationen får tillräcklig information för att kunna förstå vad erbjudandet om screeningen innebär. Bröstcancerscreening är ett erbjudande och ingen ska känna sig tvingad att delta.
Informationsmaterial
Det finns nationellt framtaget informationsmaterial om bröstcancerscreening med mammografi, se Kallelser och svarsbrev för mammografiscreening (cancercentrum.se). I informationsmaterialet Frågor och Svar beskrivs vad syftet är med bröstcancerscreening med mammografi, hur det går till och vilka för- och nackdelar som finns. Informationsmaterialet bör skickas ut till alla kvinnor som bjuds in för första gången (vid 40 års ålder), och det kan även finnas i väntrum och/eller bifogas med kallelsen vid upprepade tillfällen. I kallelsen (se 10.2 Kallelse) finns även kort information om screeningens syfte samt varför den är viktig och hur den går till. I Frågor och Svar och i kallelsen finns hänvisning till fördjupad information på 1177.se där det även finns information på lättläst svenska (se mammografi på 1177).
Högt deltagande
Varje region bör identifiera och analysera faktorer som hindrar kvinnor från att delta, och genomföra riktade insatser för att skapa ett högt deltagande. Deltagandet är generellt sett lägre bland dem med låg socioekonomisk status och bland dem med fysiska och psykiska funktionshinder 8. God tillgänglighet och sms-påminnelser med förbokad tid kan sannolikt öka deltagandet.
Ny kallelse till dem som uteblivit
För att öka deltagandet bland kvinnor som uteblivit från sin förbokade tid bör en ny kallelse med förbokad tid skickas inom tre månader från det uteblivna besöket.
Påminnelser via sms
Sms-påminnelser kan användas efter att invånaren gjort ett aktivt val att öppna den tjänsten, och det ökar sannolikt deltagandet (se Kommunicera över internet eller andra öppna nät. För hälso- och sjukvården och socialtjänsten).
Tillgänglig bröstcancerscreening
Hela målpopulationen ska ha möjlighet att delta i bröstcancerscreening med mammografi, så långt det är möjligt, oavsett eventuell psykisk eller fysisk funktionsnedsättning. Screeningen bör därmed anpassas för att tillgodose dessa behov. Lokalerna bör vara tillgänglighetsanpassade och öppettiderna generösa. Möjlighet till förlängd undersökningstid bör erbjudas.
Screeninglokalen bör vara placerad för att underlätta deltagande, vilket även kan innefatta mindre satellitenheter eller mobila enheter. En satellitenhet är organisatoriskt underordnad en annan screeningenhet. En mobil screeningenhet är inte stationär och utgörs vanligen av en buss som kan köra ut till mindre orter, och sådana enheter är därmed särskilt användbara i regioner med långa avstånd till stationära screeningenheter. Varje region beslutar om mobila enheter ska användas eller inte. Den mobila enheten kan erbjuda screening med eller utan möjlighet till återkallelse till den mobila enheten.
Klinisk bedömning
Socialstyrelsen rekommenderar mammografi som screeningmetod (se rekommendationer om screening med mammografi). Kvinnor som inte kan eller önskar genomgå mammografi, och är oroliga för bröstcancer, kan på eget initiativ uppsöka läkare för att få en klinisk bedömning. Vid behov kan de då remitteras för ultraljudsundersökning. Ultraljudsundersökning utförs dock inte som alternativ till mammografi inom screeningprogrammet.