Kvalitetsindikatorer och målnivåer
Rekommendation:
- Kvalitetsindikatorer bör användas för att utvärdera screeningprogrammet.
Vårdprogramsgruppen har genomlyst kvalitetsindikatorer och målvärden, som en del av arbetet med detta vårdprogram. Det gjordes genom att jämföra Socialstyrelsen senast publicerade kvalitetsindikatorer (2022) 143 med kvalitetsindikatorer från ECIBC (2020) 144 och från det nederländska vårdprogrammet (2019) 145. Efter det sammanställde vårdprogramsgruppen i konsensus en lista med kvalitetsindikatorer för bröstcancerscreening. Kravet var att de ska vara mätbara och kunna tas fram via NKM med länkning till NKBC.
Socialstyrelsens 10 kvalitetsindikatorer redovisas i tabell 2 och vårdprogramsgruppens indikatorer i tabell 3. Socialstyrelsens kvalitetsindikatorer står inte i konflikt med vårdprogramsgruppens indikatorer. Vårdprogramsgruppen för en löpande dialog med Socialstyrelsen om att i framtiden ha gemensamma kvalitetsindikatorer.
Det finns inga vedertagna målvärden för kvalitetsindikatorerna. ECIBC arbetar med att ta fram målvärden för sina men ännu är inget publicerat. Dessa målvärden kommer att behöva justeras för svenska förhållanden. Tidigare föreslagna, men ej fastställda, målvärden för svensk bröstcancerscreening har reviderats av vårdprogramsgruppen och tabell 3 innehåller ett urval av målvärden. De inkluderade målvärdena bygger huvudsakligen på en sammanställning av screeningindikatorer, som Socialstyrelsen gjorde 2022 som del av en nationell utvärdering av bröstcancerscreening med mammografi 8.
Tabell 3. Socialstyrelsen: Indikatorer – screening för bröstcancer med mammografi, 2022 143
|
Nr |
Namn |
|
S1 |
Målgrupp för inbjudan till screeningprogrammet |
|
S2 |
Andel kallade kvinnor till bröstcancerscreening med mammografi |
|
S3 |
Andel kvinnor som deltagit i screening för bröstcancer (mammografiundersökning) |
|
S4 |
Andel återkallade kvinnor för vidare utredning |
|
S5 |
Andel mammografiundersökningar som bedömts av två radiologer |
|
S6 |
Andel kvinnor med screeningupptäckt bröstcancer som genomgått operation |
|
S7 |
Andel kvinnor som fått bröstcancerdiagnos – detektionsrat |
|
S8 |
Stadiefördelning av vävnadsanalyser efter operation |
|
S9 |
Andel falskt positiva utredningar |
|
S10 |
Andel falskt negativa utredningar – intervallcancer |
Tabell 4. Vårdprogrammets kvalitetsindikatorer 2023
|
Indikator |
Definition |
Kommentar och målvärde |
|
1. Screeningprogrammets exponering mot målpopulationen |
||
|
1a. Täckningsgrad kallade |
TÄLJARE: Antal kallade kvinnor. |
Andel kvinnor i befolkningen som kallats till screening enligt programmets intervall. Målvärde: > 90 % |
|
1b. Täckningsgrad deltagande |
TÄLJARE: Antal kvinnor som utfört fullständig mammografi. |
Andel kvinnor i målpopulationen som exponerats för testmetoden. Inkluderar även kvinnor som utfört fullständig mammografi utanför ordinarie screeningprogram, t.ex. i samband med cancerkontroll eller ärftlighetskontroll samt kvinnor på remiss. Målvärde saknas. |
|
1c. Deltagarfrekvens |
TÄLJARE: Antal kvinnor som utfört mammografiscreening efter screeningkallelse. |
Indikatorn är relevant att följa eftersom den visar andel kvinnor som deltagit i screening efter kallelse till screening. Målvärde: Acceptabelt > 80 % Önskvärt > 85 % |
|
1d. Intervall inbjudan |
FRÅN: Datum för föregående screeningomgångs utförda screening, eller det erbjudna datumet om kvinnan inte utförde föregående screening. |
Lagkrav 18–24 månader.
|
|
1e. Faktiskt intervall |
FRÅN: Datum för föregående screeningomgångs utförda screening, eller det erbjudna datumet om kvinnan inte utförde föregående screening. |
Indikatorn mäter det faktiska intervallet. |
|
2. Återkallelser |
||
|
2a. Återkallelsefrekvens |
TÄLJARE: Antal kvinnor som återkallas för ytterligare undersökning. |
Andelen kvinnor med cancer av dem som återkallas är låg, så en hög återkallelsefrekvens kan indikera stort antal falskt positiva svar. Låg återkallelsefrekvens kan indikera låg sensitivitet.
Målvärde: Acceptabelt < 3,5 % Önskvärt < 3,0 % |
|
2b. Positivt prediktivt värde, PPV1. |
TÄLJARE: Antal kvinnor med screeningupptäckt cancer |
Ett lågt PPV1 anger en hög andel falskt positiva svar. Högt PPV1 är eftersträvansvärt. Målvärde: Acceptabelt > 16 % Önskvärt > 20 % |
|
2c. Positivt prediktivt värde, PPV3. |
TÄLJARE: Antal kvinnor med diagnostiserad bröstcancer efter återkallelse i screeningen för vilka biopsi eller finnålspunktion utförts. |
Ett lågt PPV3 kan visa att onödigt många invasiva ingrepp görs som följd av screening.
Målvärde: saknas. |
|
3. Cancerdetektion |
||
|
3a. Detektionsratio |
TÄLJARE: Antal kvinnor med diagnostiserad bröstcancer efter screening |
Indikatorn är ett indirekt mått på screeningprogrammets sensitivitet. Screeningintervallets längd har betydelse för tolkningen av indikatorn. Målvärde: Acceptabelt > 4,5 per 1 000 screenade kvinnor Önskvärt > 4,7 per 1 000 screenade kvinnor |
|
3b. Detektionsratio invasiv cancer |
TÄLJARE: Antal screenade kvinnor med invasiv cancer |
Indikatorn är ett indirekt mått på screeningprogrammets sensitivitet. Målvärde saknas. |
|
3c. Invasiv cancer > 20 mm |
TÄLJARE: Antal screenade kvinnor med invasiv cancer större än 20 mm |
Tumörstorleken har starkt prognostiskt värde. Screeningprogammet ska kunna minska antalet stora cancrar. Målvärde saknas. |
|
3d. Invasiv cancer ≤ 10 mm |
TÄLJARE: Antal screenade kvinnor med invasiv cancer upp till 10 mm. |
Indikatorn är ett mått på screeningprogrammets sensitivitet. En låg andel små upptäckta invasiva cancrar kan indikera låg sensitivitet. Målvärde saknas. |
|
3e. Lymfkörtelstatus |
TÄLJARE: Antal screenade kvinnor med invasiv cancer utan lymfkörtelmetastaser |
Lymfkörtelstatus är en stark prognostisk faktor. Ett effektivt screeningprogram ska kunna minska antalet kvinnor med lymfkörtelpositiv invasiv bröstcancer. Målvärde saknas. |
|
4. Intervallcancer |
||
|
4a. Intervallcancer hela intervallet |
TÄLJARE: Antal kvinnor som efter screening (med eller utan selektionsutredning) inte bedöms ha bröstcancer, men som diagnostiseras med bröstcancer (invasiv eller in situ) i intervallet fram till att kallelsen för nästa planerade screeningomgång skickas ut (räknat från remissdatum för utredning), eller under den tid som motsvarar ett screeningintervall efter sista screeningomgången. |
Andelen intervallcancer inom hela det faktiska intervallet säger mer om screeningprocessens förmåga än om den specifika screeningsensitiviteten.
Målvärde: < 1,97 per 1 000 screenade kvinnor. |
|
4b. Intervallcancer 12 månader |
TÄLJARE: Antal kvinnor som efter screening (med eller utan selektionsutredning) inte bedöms ha bröstcancer, men som diagnostiseras med bröstcancer (invasiv eller in situ) i intervallet upp till 12 månader efter genomförd screening. |
Andelen intervallcancer inom 12 månader efter utförd screening säger mer om screeningsensitiviteten än intervallcancer inom 24 månader.
Målvärde: < 0,74 per 1 000 screenade kvinnor.
|
|
5. Andel screeningupptäckt cancer |
||
|
5a. I screeningålder |
TÄLJARE: Antal kvinnor med screeningupptäckt bröstcancer |
Processmått Målvärde: > 60 % |
|
5b. Alla åldrar |
TÄLJARE: Antal kvinnor med screeningupptäckt bröstcancer |
Processmått Målvärde: > 50 % |
|
6. Operation |
||
|
6a. Andel kvinnor som genomgått operation |
TÄLJARE: Antal kvinnor som opererats för bröstcancer som följd av screeningfynd, både invasiv och in situ. |
Processmått |
|
6b. Andel kvinnor som genomgått mastektomi |
TÄLJARE: Antal kvinnor som opererats med mastektomi som följd av screeningfynd |
Indikatorn är ett mått på behandlingens invasivitet. Ett effektivt screeningprogram bör kunna minska antalet mastektomier till förmån för bröstbevarande kirurgi. Målvärde saknas. |
|
6c. Andel kvinnor som genomgått bröstbevarande kirurgi |
TÄLJARE: Antal kvinnor som opererats med bröstbevarande kirurgi som följd av screeningfynd |
Indikatorn är ett mått på behandlingens invasivitet. Ett effektivt screeningprogram bör kunna minska antalet mastektomier till förmån för bröstbevarande kirurgi. |
|
Målvärden, kvalitetsregistret |
||
|
M1 Andel screeningundersökningar som granskats av två granskare |
TÄLJARE: Antalet screeningundersökningar som granskats av två olika granskare |
MÅLVÄRDE: 100 % är eftersträvansvärt |
|
M2 Andel screeningundersökningar som läggs till diskussion |
TÄLJARE: Antalet screeningundersökningar som läggs till diskussion |
MÅLVÄRDE: 6 % på både enhetsnivå och individnivå för granskare. |
|
M2a Granskare |
Som ovan per granskare |
|
|
M3 Ledtid svarsbrev |
TÄLJARE: Antalet screeningundersökningar där svarsbrev genererats ≤ 14 kalenderdagar efter screeningundersökningsdagen (friskbrev och återkallelsebrev) |
MÅLVÄRDE: 97 % av alla som screenats ska få svar inom 14 kalenderdagar. Antalet dagar räknas från screeningundersökningen till dess att svar genereras i RIS/PACS. |
|
M4 Ledtid selektionsutredning |
TÄLJARE: Antalet selektionsutredningar där selektionsutredningen genomförts ≤ 21 kalenderdagar efter dagen för screeningundersökningen. |
MÅLVÄRDE: Alla som återkallats från screeningen ska erbjudas selektionsutredning inom 21 kalenderdagar. Antalet dagar räknas från screeningundersökning till dess att selektionsutredningen påbörjas. |
|
Att följa upp lokalt på utförande enhet |
||
|
Antal undersökningar per bildtagande personal och år |
|
Målvärde saknas. |
|
Antal bilder - per screeningundersökning per enhet - per screeningundersökning per bildtagande personal |
|
Målvärde: Ska hållas så lågt som möjligt. |