Symtom och tidig utredning
Symtom och kliniska fynd
Patienter med cancer i gallvägarna uppvisar ofta diffusa och ospecifika symtom, och sjukdomsdebuten är ofta smygande. Den intrahepatiska typen av gallgångscancer kan debutera med sjukdomskänsla och buksmärta 2261. Ospecifika symtom är viktnedgång och feber. Ikterus är ovanligt vid debut. Hos patienter med den perihilära typen är obstruktiv ikterus utan buksmärtor (tyst ikterus) oftast det första symtomet. Klåda kan föregå ikterus och bilirubinstegring. Symtom såsom smärta, trötthet, allmän sjukdomskänsla, feber och viktnedgång är oftast associerade med avancerad sjukdom 62.
Symtomen på gallblåsecancer kan komma sent och vara ospecifika. En specifik undergrupp av gallblåsecancerpatienter är de som opereras för gallstensbesvär utan initial misstanke om gallblåsecancer. Ett oväntat fynd av gallblåsecancer i PAD kallas incidentell gallblåsecancer och utgör cirka 25 % av alla gallblåsecancerfall 63.
Det vanligaste symtomet vid icke-incidentell gallblåsecancer är buksmärta följt av illamående, kräkning, ikterus, matleda och viktnedgång. Ascites och palpabel resistens är tecken på avancerad sjukdom. Mindre vanliga tecken inkluderar duodenal obstruktion eller gastrointestinal blödning 64.
Ingång till standardiserat vårdförlopp
Nedanstående beskrivning av det standardiserade vårdförloppet för levercancer finns även att tillgå via Kunskapsbanken:
- SVF för levercancer (intrahepatisk gallgångcancer)
- SVF för cancer i gallblåsa och perihilär gallgång
Distal gallgångscancer ska utredas enligt SVF för bukspottkörtelcancer.
Intrahepatisk gallgångscancer kan misstänkas vid:
- palpabel knöl i övre delen av buken
- fynd vid utredning av leversjukdom eller hastig försämring av kronisk leversjukdom
- bilddiagnostiskt fynd hos patient med ökad risk för primärtumör i levern, t.ex. vid uppföljning av högriskgrupper (enligt nationella vårdprogrammet för HCC) eller vid överraskningsfynd i en annan utredning.
Misstanken ska leda till bilddiagnostik med DT eller MRT.
Perihilär gallgångscancer eller gallblåsecancer kan misstänkas vid:
- gulsot eller gallstas
- palpabel knöl i övre delen av buken.
Misstanken ska leda till diagnostisk undersökning enligt följande:
- Gulsot eller gallstas: akut (inom 24 timmar) ultraljud av lever, gallvägar och pankreas.
- Palpabel knöl i övre delen av buken: DT eller MRT.
- Kvarvarande malignitetsmisstänkta besvär som inte förklarats av ultraljud: DT eller MRT.
Vid stark malignitetsmisstanke kan utredningsprocessen förkortas om en fyrfas DT lever-buk eller MRT utförs redan i denna situation.
Misstanken räknas som välgrundad vid ett eller flera av följande tecken:
- bilddiagnostiskt eller endoskopiskt fynd som talar för malignitet i gallblåsa eller perihilär gallgång, oavsett bilddiagnostisk metod
- gallstas som inte är kopplad till gallstens-, pankreas- eller leversjukdom
- cyto- eller histopatologiskt fynd som talar för gallvägscancer
- misstanke om gallvägscancer vid bukoperation.
Patienten ska då remitteras till utredning enligt standardiserat vårdförlopp (SVF). SVF kan startas först när det finns en välgrundad misstanke, vilket i de flesta fall innebär att det behöver finnas radiologiska eller histopatologiska belägg för misstanke om malignitet.
Utredning av patienter som inte uppfyller kriterierna för välgrundad misstanke
Incidentell gallblåsecancer ska utredas enligt SVF. Vid operation av en gallblåsa med avvikande utseende bör PAD skickas enligt SVF eller med snabbsvar, och PAD-svaret bör bevakas.