Kategorisering av tumören

M-komponent av IgG- eller IgA-typ i serum ≥ 30 g/l eller monoklonala lätta kedjor i urin ≥ 0,5 g/dygn och/eller klonala plasmaceller i benmärgen ≥ 10 %.

Ovanstående OCH en eller flera av följande myelomtypiska fynd:

• ROTI (related organ or tissue impairment) orsakade av myelom:
  • hyperkalcemi
  • njursvikt
  • anemi
  • skelettförändringar – en eller flera osteolytiska lesioner (≥ 5 mm)

International Myeloma Working Group (IMWG) har föreslagit att följande s.k. ”myeloma defining events” eller myelomtypiska fynd ska ingå i kriterierna grundat på att de definierar en grupp med hög risk för snabb progression till behandlingskrävande sjukdom enligt de ovan nämnda kriterierna 0a6ef098-aab2-45fd-859e-ba174f0ebde768415277511.

• Myelomtypiska fynd:
  • klonala plasmaceller ≥ 60 % 1b401baf-addb-41fd-abe6-88c0bb1bcd1378415277511.
  • kvot av involverad lätt kedja/icke-involverad lätt kedja (FLC) i serum ≥ 100 (involverad lätt kedja måste vara ≥ 100 mg/l) 31e139bd-1474-4a36-8d5f-83f8c8d9eef088415277511.
  • ≥ 2 fokala lesioner på helkropps-MRT 559a481a-7053-492e-8ccd-f5491b035c6398415277511e774a80b-4cb4-448c-9a94-27f7bcfde832108415277511. (Se även 5.3.5.1 för teknisk beskrivning och definition av fokal lesion.)

Vi rekommenderar att dessa IMWG-kriterier tillämpas – utöver ROTI – för definition av symtomatiskt (behandlingskrävande) myelom. Vid typisk klinisk bild i form av ROTI som inte bedöms ha annan förklaring kan diagnosen ställas vid förekomst av klonala plasmaceller i benmärgen även om de inte uppnår 10 % i benmärgen.

I de riktlinjer som utformats av IMWG har man angivit gränsvärden för hyperkalcemi vid serumkalcium 2,75 mmol/l, njurfunktionsnedsättning vid kreatininclearance < 40 ml/min eller S- kreatinin > 177 umol/l, och anemi vid Hb 100 g/l eller Hb-minskning till mer än 20 g/l under patientens normala gräns. Dessa gränser ska dock inte uppfattas som absoluta. Avgörande är att organpåverkan bedöms vara sekundär till myelom och samtidigt så uttalad att behandling är motiverad.

Enbart osteoporos och kotkompressioner utan lytiska destruktioner är inte tillräckligt för behandlingskrävande myelomdiagnos. Datortomografi (DT) eller magnetresonanstomografi (MRT) bör göras hos yngre personer med M-komponent och osteoporos med kotkompressioner.

• M-komponent i serum ≥ 30 g/l eller monoklonala lätta kedjor i urin ≥ 0,5 g/dygn och/eller klonala plasmaceller i benmärgen 10–60 %.
• Ingen myelomrelaterad organpåverkan (ROTI) eller amyloidos.
• Inga myelomtypiska fynd – se avsnitt 6.1.1 Behandlingskrävande/symtomatiskt myelom.

• M-komponent i serum < 30 g/l och klonala plasmaceller < 10 % i benmärgsprov.
• Ingen myelomrelaterad organpåverkan (ROTI) eller amyloidos.

• Biopsiverifierad enstaka skelettdestruktion eller extraskelettal tumör orsakad av monoklonala plasmaceller.
• Normal benmärg.
• Normal DT myelomskelett förutom den primära solitära förändringen, eventuellt tillägg av PET-CT.
• Ingen myelomrelaterad organpåverkan i övrigt.
• Kan ha benmärgsengagemang med plasmaceller < 10 % och en liten M-komponent < 30 g/l.

Plasmaceller > 5 % av leukocyter i perifert blod.

Ålder, ko-morbiditet (CCI Charlson comorbidity index), nedsatt njurfunktion, allmäntillstånd, tolerabilitet för myelombehandling.

International stageing system ISS: cd406607-46e7-486a-8021-9dba546ef30211
Steg 1

ISS kombinerar beta2-mikroglobulin som återspeglar tumörbörda och njurfunktion samt albuminnivån som är relaterad till patientens allmäntillstånd.

Vid användning av läkemedel som bortezomib och lenalidomid har ISS-prognostisk relevans med en femårsöverlevnad på 66 %, 45 % och 18 % för ISS-stadium I, II och III 72aab2cc-f39b-4670-afef-f3ae5ee9148f128415577511.

Reviderat ISS (R-ISS) ed08a901-434e-4735-a0e3-8b484bb194aa138415577511:

R-ISS är en utvidgning av ISS där FISH-avvikelser och laktatdehydrogenas (LD) har introducerats. R-ISS beräknas i 4 steg, se nedan. Femårsöverlevnad för nydiagnosticerade patienter är enl. Palumbo et al. 82 %, 62 % och 24 % för 
R-ISS I, II och III. Vi rekommenderar att R-ISS används.

Steg 2

Steg 3

Steg 4

Flera cytogenetiska avvikelser vid diagnos försämrar prognosen. De viktigaste är t(4;14) och del(17p) som i alla studier har varit associerade med sämre prognos. Även t(14;16) och dup(1q21) har i de flesta studier varit associerade med kortare överlevnad. Den prognostiska betydelsen av cytogenetiska förändringar är relaterad till de som ses vid diagnos. Betydelsen av förändringar i senare sjukdomsskeden är inte kända, vid återfall med få kvarvarande behandlingsalternativ kan det dock vara av intresse att analysera t(11;14) då denna förändring prognosticerar för behandlingssvar med venetoclax 65cef514-3e24-449a-bf5a-8b98524b0b70148415477511.

Vi rekommenderar FISH på CD138-selekterade celler för t(4;14), t(11;14), t(14;16), del(17p), del(1p) och dup(1q21) (gain eller amp bör anges) som en lägsta standard i klinisk rutin. Procentandel positiva celler bör anges i svaret. Bäst prognostisk information får man med en kombination av ISS och cytogenetiska avvikelser, som R-ISS ed08a901-434e-4735-a0e3-8b484bb194aa138415477511.

Förhöjt laktatdehydrogenas (LD) är förenat med sämre prognos bd279c65-69a9-4cee-ac72-b758c12c24e2158415377511 och ingår i R-ISS.