Närhet och intimitet
Det nyfödda barnet har ett stort behov av fysisk närhet och kroppskontakt, och i vården av prematura barn har man sedan länge insett fördelarna med att låta barnet ha direkt hudkontakt med sin förälder eller vårdnadshavare 124. Nära fysisk kontakt eller beröring fortsätter att vara lugnande, tröstande och trygghetsskapande genom hela uppväxten. Närheten behöver inte komma från föräldern eller vårdnadshavaren utan kan även skapas via ett syskon, andra släktingar, välkänd vårdpersonal eller husdjur.
För barn inom palliativ vård kan behöva bli burna eller få fysisk kontakt, och man bör om möjligt undvika saker som gör det svårt för barnet att sitta i sin vårdnadshavare knä, leka lugnt med nära jämnåriga eller bli buret. Exempel på sådant kan vara alltför många infarter i form av nålar eller slangar och den fysiska miljön på ett vårdrum 124.
Tonårstiden är en fas i livet med ökande självständighet, tonvikt på kontakt med jämnåriga och ett ökande sexuellt intresse. För svårt sjuka tonåringar finns betydande hinder för denna utveckling, och det är en särskilt sårbar grupp som upplever sin egen situation som helt skild från den för sina friska jämnåriga.
I palliativ vård av tonåringar behöver man ge utrymme för självständighet, privatliv och social kontakt med jämnåriga så långt det är möjligt och man måste våga fråga om det finns frågor om närhet eller sexualitet. Tonåringar kan vara känsliga inför den egna bilden av sin kropp, så man bör fundera på om det till exempel är nödvändigt med synliga infarter eller om smink, peruk, kläder eller andra attribut kan ge tonåringen en mer positiv känsla inför sin kropp. Enkla saker som möblering påverkar också, hellre en soffa där besökare kan sitta tillsammans med den som är sjuk än en vårdsäng med pinnstolar runtomkring. En hund eller annat husdjur kan också ge trygghet och närhet, precis som för yngre barn 125126.