Till sidinnehåll

Egenvård

Rekommendationer

  • Egenvård förutsätter en välinformerad patient.
  • Betydelsen av levnadsvanor bör diskuteras.
  • Patienten ska rekommenderas att avstå från rökning.
  • Patienten ska uppmanas att vara uppmärksam på sina alkoholvanor.
  • Patienten ska erbjudas stöd till egenvård när det gäller medicinsk hantering, beteendehantering och emotionell hantering.
  • Patient ska erbjudas Min vårdplan matstrups- och magsäckscancer som innehåller generella och sjukdomsspecifika egenvårdsråd.

För att förbereda patientens egenvård krävs strukturerad och anpassad information som startar då välgrundad misstanke uppstår. Detta skapar beredskap för delaktighet vid beslut om olika behandlingsalternativ som erbjuds. Sedan 2024 finns en nationell digital Min vårdplan för matstrupe och magsäckscancer där egenvårdsråd ingår.

Hösten 2014 bildades en patientförening, PALEMA, som riktar sig till patienter som drabbats av cancer i bukspottkörtel, lever, gallvägar, magsäck eller matstrupe, och närstående till dem. Föreningens ändamål och uppgift är att verka för en förbättrad vård och livssituation för målgruppens drabbade.

14.1

Allmänt om egenvård

Inom hälso- och sjukvården betyder egenvård att någon inom vården har bedömt att en person, själv eller med hjälp av någon annan, kan utföra en åtgärd i syfte att behandla sig själv. Denna typ av egenvård regleras i lagen (2022:1250) om egenvård och patientlagen (2014:821, kap. 5), och sammanfattas i Egenvårdsföreskriften (SOSFS 2012:10 och 2011:23). Egenvård som begrepp indikerar alltså att en patient själv, med eller utan hjälp av anhöriga och närstående, tar en aktiv roll i valda delar av sin behandling och vård.

En patient som själv tar ansvar för sin dagliga behandling och sin hälsa avlastar inte bara sjukvårdssystemet utan kan också nå bättre resultat när det gäller behandling och känslotillstånd än den som passivt är hänvisad till vårdpersonal. Patienten kan, gärna i samarbete med närstående och anhöriga, utveckla egenvården så att den fungerar så bra som möjligt för dem som berörs, alltså hitta egna lösningar på givna situationer. Patienten kan själv se betydelsen av rätt omvårdnad och åtgärder, och det kan i sin tur resultera i bättre hälsa och en känsla av att behärska sin situation. Patientens levnadsvanor (tobaksbruk, alkoholbruk, fysisk aktivitet och matvanor) samt nutritionsstatus bör identifieras och bedömas regelbundet från diagnosbeskedet och framåt.

I bedömningen bör ingå om patienten har ohälsosamma levnadsvanor som påverkar behandlingen negativt. Stöd att förändra levnadsvanorna bör utgöra en del av behandling och rehabilitering.

Patientens levnadsvanor och åtgärder vid ohälsosamma levnadsvanor bör dokumenteras i patientens journal enligt gällande rutin för dokumentation av levnadsvanor i respektive region.

Se även det nationella vårdprogrammet för cancerrehabilitering samt information om levnadsvanor i 1177 för vårdpersonal.

14.1.1

Kost

Kontaktsjuksköterska och läkare bör erbjuda rådgivning till patienter för att motverka viktnedgång och uppmärksamma ätsvårigheter. Genom Min vårdplan får patienterna tillgång till sjukdomsspecifika råd.

Rekommendationer om nutrition finns även i det nationella vårdprogrammet för cancerrehabilitering. Patienter med cancer i matstrupe och magsäck behöver individanpassade kostråd och bör remitteras till dietist.

14.1.2

Rökning och alkohol

Rökning och alkoholöverkonsumtion är överrepresenterat bland patienter med skivepitelcancer i esofagus.

Om patienten röker bör kontaktsjuksköterska eller läkare informera om rökningens negativa effekter vid operation och strålbehandling, och hänvisa patienten för rökavvänjning via primärvården eller den specialiserade vården [402-407]. Patienterna kan också ringa den nationella Sluta röka-linjen på 02084 00 00 eller på deras hemsida på slutarokalinjen.org.

Pågående alkoholöverkonsumtion innebär att patienten riskerar att drabbas av abstinens och andra komplikationer när alkoholintaget upphör i samband med kirurgi. Inför elektiv kolorektal kirurgi har alkoholavvänjningsterapi 1 månad före operationen visats ge signifikant minskad risk för postoperativa komplikationer [408, 409]. Eftersom alkohol kan öka risken för komplikationer och biverkningar rekommenderas bedömning av patientens alkoholvanor inför onkologisk- och kirurgisk behandling för esofagus- eller ventrikelcancer. Patienter med riskbruk ska erbjudas stöd till avhållsamhet från alkohol gärna i samarbete med beroendespecialist. [410-412].

Patienter som vill ha stöd för att förändra sina alkoholvanor kan även ringa den nationella Alkoholhjälpen 020-84 44 48 (www.alkoholhjalpen.se).

14.2

Komplementär och alternativ medicin

 

Många personer med cancer använder metoder som inte tillhandahålls inom den vanliga hälso- och sjukvården (komplementärmedicin) I regel sker denna användning i egenvårdssyfte för förbättrat välmående och symtomlindring. I och med ökande forskning på området integreras en del av de komplementärmedicinska metoderna allt mer inom cancervården (integrativ medicin). Gränsen mellan komplementär och integrativ medicin blir därför mer flytande. För att möta patienters behov och kunna tolka symtom, biverkningar och laboratorievärden rätt behöver sjukvården kunna bemöta frågor om komplementär medicin och ge situationsanpassade råd. Vid frågor om enskilda preparats effekt, risk för interaktioner och säkerhet kan en broschyr om komplementär och alternativ medicin från RCC i samverkan lämnas ut.

För mer information, se nationellt vårdprogram för cancerrehabilitering.