Till sidinnehåll

Inledning

2.1

Vårdprogrammets giltighetsområde

Vårdprogrammet gäller skivepitelcancer och adenocarcinom i esofagus och adenocarcinom i ventrikel. Det omfattar inte andra tumörformer i dessa organ. 

Vårdprogrammet är utarbetat av den nationella arbetsgruppen och fastställt av Regionala cancercentrum i samverkan 2022-08-23. Beslut om implementering tas i respektive region i enlighet med överenskomna rutiner. Stödjande Regionalt cancercentrum är Regionalt cancercentrum Norr. 

Tidigare versioner:

Datum 

Beskrivning av förändring 

2012-11-21 

Version 1.0 fastställd av RCC i samverkan 

2017-10-03 

Version 2.0 fastställd av RCC i samverkan 

2019-11-21 

Version 3.0 fastställd av RCC i samverkan 

2022-08-23 

Version 4.0 fastställd av RCC i samverkan 

Tidigare vårdprogram publiceras inte men kan begäras ut från Regionala cancercentrum, info@cancercentrum.se

2.2

Förändringar jämfört med tidigare versioner

Förändringar i publicerad version 2022: 

  • Kapitel 9 ”Kategorisering av tumören” är reviderat med nya rekommendationer avseende analyser för subgruppering av tumörer 
  • Kapitel 11 och 12 är totalt reviderade gällande rekommendationer kring den onkologiska behandlingen – både kurativt syftande och palliativ. 

Samtliga texter har reviderats i olika omfattning med syfte att uppdatera fakta samt att bättre anpassa texterna till våra målgrupper och att ge så konkreta råd som möjligt till olika yrkesgrupper. 

Förändringar i version publicerad november 2019: 

  • Kapitlet ”radiologisk och nuklearmedicinsk avbildning” är helt omskrivet. Inga signifikanta ändringar i rekommendationer är gjorda. 
  • Ny text har skrivits om bland annat:
    • diagnostisk laparoskopi 
    • komplikationer efter kirurgisk behandling 
    • endoskopiskt ultraljud (EUS) 
  • Nya riktlinjer kring nivå (lokal, regional, nationell) av multidisciplinär konferens 
  • Kapitlet om uppföljning och rehabilitering har skrivits om för att anpassas till en ny generisk modell för vårdprogrammen 

Samtliga texter har reviderats i olika omfattning med syfte att uppdatera fakta samt att bättre anpassa texterna till våra målgrupper och att ge så konkreta råd som möjligt till olika yrkesgrupper. 

2.3

Standardiserat vårdförlopp

För esofagus- och ventrikelcancer finns ett standardiserat vårdförlopp framtaget, gällande från och med år 2016. 

Det finns ingen konflikt mellan innehållet i vårdprogrammet och det standardiserade vårdförloppet. Vårdförloppet beskriver vad som ska göras medan vårdprogrammet utvecklar hur, samt vilken evidensgrund som finns för åtgärderna i det standardiserade vårdförloppet. 

Det standardiserade vårdförloppet finns delvis integrerat med texten i vårdprogrammet men kan också laddas ned i sin helhet från Kunskapsbanken. 

2.4

Lagstöd

Vårdens skyldigheter regleras bland annat i hälso- och sjukvårdslagen (2017:30). Den anger att målet med hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen samt att hälso- och sjukvårdsverksamhet ska bedrivas så att kraven på en god vård uppfylls. God vård definieras enligt Socialstyrelsen som kunskapsbaserad, ändamålsenlig, säker, patientfokuserad, effektiv och jämlik. Vårdprogrammet ger rekommendationer för hur vården ska utföras för att uppfylla dessa kriterier. Dessa rekommendationer bör därför i väsentliga delar följas för att man ska kunna anse att sjukvården lever upp till hälso- och sjukvårdslagen.

Patientlagen (2014:821) anger att vårdgivaren ska erbjuda patienten anpassad information om bl.a. diagnosen, möjliga alternativ för vård, risk för biverkningar och förväntade väntetider samt information om möjligheten att själv välja mellan likvärdiga behandlingar (3 kap 1–2 § patientlagen). Vårdgivaren ska enligt samma lag erbjuda fast vårdkontakt samt information om möjlighet till ny medicinsk bedömning, även inom annan region. Vårdgivaren ska också informera om möjligheten att välja vårdgivare i hela landet inom allmän och specialiserad öppenvård. Enligt det s.k. patientrörlighetsdirektivet ska vårdgivaren också informera om patientens rättighet att inom hela EU/EES välja och få ersättning för sådan vård som motsvarar vad som skulle kunna erbjudas i Sverige. Praktisk information om detta, t.ex. hur och när ersättning betalas ut, finns hos Försäkringskassan.

Enligt vårdgarantin (2010:349) har vårdgivaren en skyldighet att erbjuda patienter kontakt samt åtgärder inom vissa tider. De standardiserade vårdförlopp som RCC har tagit fram och som regionerna har beslutat att följa anger kortare väntetider som dock inte är en del av vårdgarantin.

I hälso- och sjukvårdslagen anges också att hälso- och sjukvården har särskilda skyldigheter att beakta barn som anhöriga och ge dem information, råd och stöd (5 kap 7 §).

2.5

Evidensgradering

Vårdprogrammet använder evidensgraderingssystemet GRADE. För en komplett gradering ska alla ingående studier tabelleras och värderas. Detta har endast gjorts för ett urval av rekommendationerna, men principerna för GRADE-gradering har tillämpats i hela vårdprogrammet.

GRADE innebär att styrkan i rekommendationerna graderas enligt följande: 

  • Starkt vetenskapligt underlag (++++)
    Bygger på studier med hög eller medelhög kvalitet utan försvagande faktorer vid en samlad bedömning.
  • Måttligt starkt vetenskapligt underlag (+++)
    Bygger på studier med hög eller medelhög kvalitet med förekomst av enstaka försvagande faktorer vid en samlad bedömning.
  • Begränsat vetenskapligt underlag (++)
    Bygger på studier med hög eller medelhög kvalitet med försvagande faktorer vid en samlad bedömning.
  • Otillräckligt vetenskapligt underlag (+)
    När vetenskapligt underlag saknas, tillgängliga studie har låg kvalitet eller där studier av likartad kvalitet är motsägande anges det vetenskapliga underlaget som otillräckligt.

Läs mer om systemet i SBU:s metodbok.