Inledning

Vårdprogrammet riktar sig till hälso- och sjukvårdspersonal som möter patienter med kolorektalcancer före, under och efter behandling.

Med kolorektalcancer avses tumörer med patologisk diagnos adenocarcinom inom kolon (från caekum till och med sigmoideum) och rektum (inom 15 cm från analöppningen). Vårdprogrammet omfattar inte tumörer med annan morfologisk diagnos inom kolon och rektum.

Aktuella ICD-diagnoser är C18.0-C20.9.

Den första versionen av vårdprogrammet skrevs med utgångspunkt i Socialstyrelsens riktlinjer från 2014. Riktlinjerna kommer dock inte att uppdateras. Detta innebär att det i denna version av vårdprogrammet kan finnas skillnader mellan vårdprogrammets rekommendationer och Socialstyrens riktlinjer. I de fallen är det vårdprogrammets rekommendationer som bör följas.

Vårdprogrammet är utarbetat av den nationella arbetsgruppen och fastställt av Regionala cancercentrum i samverkan 2021-06-22. Beslut om implementering tas i respektive region i enlighet med överenskomna rutiner. Stödjande Regionalt cancercentrum är Regionalt cancercentrum Norr.

Tidigare versioner:

Tidigare vårdprogram publiceras inte men kan begäras ut från Regionala cancercentrum, info@cancercentrum.se.

Version 3.1

Följande innehåll har justerats i enlighet med version 4.0 av det standardiserade vårdförloppet för tjock- och ändtarmscancer:

• information om misstanke och välgrundad misstanke i avsnitt 8.2 Ingång till standardiserat vårdförlopp (SVF)
• information om ledtider i avsnitt 17.9.1 Tid till behandling
• information om ledtider i tabell 22 Målnivåer för ledtider enligt SVF i kapitel 22 Kvalitetsindikatörer och målnivåer.

Version 3.0

Adjuvant cytostatikabehandling i 3 i stället för 6 månader för många patienter där risken för återfall inte är så hög.

Färre patienter med rektalcancer kommer att rekommenderas preoperativ strålbehandling. Patienter med lokalt avancerad rektalcancer erbjuds lång radiokemoterapi endast om riskfaktorer talar för låg risk för metastasering, övriga erbjuds 5X5 Gy följt av cytostatika.

Patienter med rektalcancer som erhållit preoperativ onkologisk behandling och uppvisar total tumörregress kan erbjudas uppföljning med MRT och endoskopi med täta intervaller inom ramen för nationell studie (watch&wait).

Ökad molekylärpatologisk testning för behandlingsprediktion och onkogenetisk bedömning.

Uppdatering till TNM 8.

FDG-PET-DT är ej obligat vid utredning inför kurativt syftande metastaskirurgi.

Samtliga patienter som är aktuella för kurativt syftande leverkirurgi pga metastaser skall bedömas på MDK med deltagande av leverkirurg.

Uppdatering 2021:
Kapitlet som berör onkologisk behandling av rektalcancer preoperativt har uppdaterats baserat resultat av RAPIDO-studien.
Tillägg av metastasutredning vid kontroll MRT efter onkologisk behandling följt av lång väntan.

För kolorektalcancer finns ett standardiserat vårdförlopp. Det reviderades under 2018 och den aktuella versionen gäller från och med 2019.

Det finns ingen konflikt mellan innehållet i vårdprogrammet och det standardiserade vårdförloppet. Vårdförloppet beskriver vad som ska göras medan vårdprogrammet utvecklar hur, samt vilken evidensgrund som finns för åtgärderna i det standardiserade vårdförloppet.

Det standardiserade vårdförloppet finns delvis integrerat med texten i vårdprogrammet men kan också läsas i sin helhet i Kunskapsbanken.

Vårdens skyldigheter regleras bland annat i hälso- och sjukvårdslagen (HSL 82:763). Den anger att målet med hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen samt att hälso- och sjukvårdsverksamhet ska bedrivas så att kraven på en god vård uppfylls. God vård definieras enligt Socialstyrelsen som kunskapsbaserad, ändamålsenlig, säker, patientfokuserad, effektiv och jämlik. Vårdprogrammet ger rekommendationer för hur vården ska utföras för att uppfylla dessa kriterier. Dessa rekommendationer bör därför i väsentliga delar följas för att man ska kunna anse att sjukvården lever upp till hälso- och sjukvårdslagen.

Patientlagen (2014:821) anger att vårdgivaren ska erbjuda patienten anpassad information om bl.a. diagnosen, möjliga alternativ för vård, risk för biverkningar och förväntade väntetider samt information om möjligheten att själv välja mellan likvärdiga behandlingar (3 kap 1–2 § patientlagen). Vårdgivaren ska enligt samma lag erbjuda fast vårdkontakt samt information om möjlighet till ny medicinsk bedömning, även inom annan region. Vårdgivaren ska också informera om möjligheten att välja vårdgivare i hela landet inom allmän och specialiserad öppenvård. Enligt det s.k. patientrörlighetsdirektivet ska vårdgivaren också informera om patientens rättighet att inom hela EU/EES välja och få ersättning för sådan vård som motsvarar vad som skulle kunna erbjudas i Sverige. Praktisk information om detta, t.ex. hur och när ersättning betalas ut, finns hos Försäkringskassan.

Enligt vårdgarantin (2010:349) har vårdgivaren en skyldighet att erbjuda patienter kontakt samt åtgärder inom vissa tider. De standardiserade vårdförlopp som RCC har tagit fram och som regionerna har beslutat att följa anger kortare väntetider som dock inte är en del av vårdgarantin.

I hälso- och sjukvårdslagen anges också att hälso- och sjukvården har särskilda skyldigheter att beakta barn som anhöriga och ge dem information, råd och stöd (5 kap 7 §).

Vårdprogrammet använder evidensgraderingssystemet GRADE. För en komplett gradering ska alla ingående studier tabelleras och värderas. Detta har endast gjorts för ett urval av rekommendationerna, men principerna för GRADE-gradering har tillämpats i hela vårdprogrammet.

GRADE innebär att styrkan i rekommendationerna graderas enligt följande:

• Starkt vetenskapligt underlag (++++)
  Bygger på studier med hög eller medelhög kvalitet utan försvagande faktorer vid en samlad bedömning.
• Måttligt starkt vetenskapligt underlag (+++)
  Bygger på studier med hög eller medelhög kvalitet med förekomst av enstaka försvagande faktorer vid en samlad bedömning.
• Begränsat vetenskapligt underlag (++)
  Bygger på studier med hög eller medelhög kvalitet med försvagande faktorer vid en samlad bedömning.
• Otillräckligt vetenskapligt underlag (+)
  När vetenskapligt underlag saknas, tillgängliga studie har låg kvalitet eller där studier av likartad kvalitet är motsägande anges det vetenskapliga underlaget som otillräckligt.

Läs mer om systemet i SBU:s metodbok.