Omvårdnad, egenvård och rehabilitering

För rekommendationer som avser tidig och sen palliativ vård, se Nationellt vårdprogram för palliativ vård.

Patienter med KRC löper stor risk för seneffekter av sin behandling, vilket kan innebära psykosocial och fysisk påverkan långt efter att behandlingen är slutförd. Det professionella teamet kring patienten är därför viktigt, och kontaktsjuksköterskan har en nyckelroll genom att löpande följa upp och identifiera patientens behov av rehabiliteringsinsatser. För mer information kring seneffekter, se avsnitt 15.10 Seneffekter efter behandling av KRC.

Patientens fysiska förmåga ska bedömas och stöd till individanpassad fysisk aktivitet ges.

Patientens nutritionsstatus ska alltid bedömas för att tidigt fånga nutritionsbesvär och ofrivillig viktnedgång. Inför planerad kirurgi är en sådan bedömning av stor vikt, eftersom undernäring i samband med kirurgi är en oberoende riskfaktor för komplikationer, försämrat immunförsvar, lång vårdtid och ökad dödlighet a9628c0c-265b-4ca9-a23f-ab7f58a2ff9e30816545089222.

Inför cancerbehandlingen har kontaktsjuksköterskan en central roll i att bedöma patientens psykosociala situation, i dialog med patienten och dess närstående, och vid behov erbjuda kontakt med en kurator.

Minderåriga närstående har en särställning eftersom hälso- och sjukvården har en lagstadgad skyldighet att ge dem information, råd och stöd, enligt 5 kap. 7 § hälso- och sjukvårdslagen (2017:30).

Patienten rekommenderas starkt att inte röka under 4–8 veckor före och efter operation eller annan cancerbehandling.

Kontaktsjuksköterskan ska informera om rökningens negativa effekter vid operation och strålbehandling, och hänvisa patienten till rökavvänjning via primärvården eller den specialiserade vården som kan ge hjälp med rökstopp. Patienterna kan också ringa den nationella Sluta-röka-linjen på 020‑84 00 00.

Patienten rekommenderas starkt att inte dricka alkohol under 4–8 veckor före och efter operation eller annan cancerbehandling.

Alkohol ökar risken för komplikationer och biverkningar, även i små mängder 39f5d6c1-808b-48b4-98c4-372367934dd930916545489222. Patienter som vill ha stöd för att förändra sina alkoholvanor kan ringa den nationella Alkoholhjälpen på 020‑84 44 48 (www.alkoholhjalpen.se).

Den skriftliga patientinformationen i Min vårdplan bör användas inför kirurgi, eftersom den är diagnosspecifikt anpassad med flera illustrationer om kirurgiska ingrepp och stöd till egenvård.

Det saknas evidens för att preoperativ laxering inför kolonkirurgi minskar antalet anastomosläckage, sårinfektioner eller reoperationer, och det rekommenderas därför inte. Däremot rekommenderas preoperativ laxering vid rektumresektion och avlastande ileostomi, eftersom evidens saknas för om oral laxering kan avstås vid rektumresektion.

Evidens finns för att ett ERAS-koncept minskar komplikationsrisker och förkortar vårdtider. Se även avsnitt 12.5 Perioperativt omhändertagande i kapitlet om kirurgi.

Patienten bör göras delaktig i uppsatta mål och kontinuerligt få information om aktuell planering för att stödja den postoperativa återhämtningen. Patienter med stomi behöver specifikt stöd.

Den postoperativa omvårdnaden bör inriktas på att observera och förebygga postoperativa komplikationer 4c0c04c2-08b7-41a7-91a0-b8c859f529b931016545989222 såsom anastomosinsufficiens, ileus, höga stomiflöden, infektion, abscess, fistelbildning och sårläkningsproblematik.

Efter operation med abdominoperineal excision (APE) kan läkningsproblem uppstå i det perineala såret. Smärtor och obehag perinealt är vanligt efter APE, och patienten bör få en avlastningskudde att sitta på. Information om förväntade postoperativa besvär bör ges före utskrivning.

Långvariga fysiska symtom, mental trötthet, oro och depression är vanligt efter leverkirurgi och cytoreduktiv kirurgi (CRS) med HIPEC. Individuella rehabiliteringsplaner har stor betydelse i den kirurgiska omvårdnaden 3eb03406-5db1-46c0-b38d-aba5a1a0ee2831116546089222a870d34c-377e-493e-98d0-78149d2f117231216546089222.

Diarré är en vanlig biverkning som kan ses vid behandling med bland annat fluorouracil, kapecitabin och irinotekan. Vid behandling med irinotekan kan diarrén även vara symtom på kolinergt syndrom. Det ska alltid förebyggas och behandlas med atropin subkutant.

Diarré vid strålbehandling beror på skador på tarmslemhinnan som minskar tarmens förmåga att absorbera vätska och näring, och det kan leda till rubbad elektrolytbalans fd8802cc-7863-4536-843d-b725bac254a631316546289222.

Gastrointestinala besvär är en vanlig biverkning vid immunterapi, och många patienter får diarré någon gång under eller efter behandlingen. Tillståndet kan också utvecklas till kolit. För utfallet är det viktigt att tidigt hantera och utvärdera symtom 51dc9c95-e3c8-4deb-a4d7-04130978468831416546289222.  

Dietister inom onkologi har gett ut en broschyr om kostråd vid diarré orsakat av strålbehandling och/eller cytostatikabehandling som kan lämnas till patienten.

Mer information kan hittas i Nationellt vårdprogram för bäckencancerrehabilitering.

Vid behandling med EGFR-hämmare är hudbiverkningar vanligt förekommande. Akneliknande hudbiverkningar förekommer i olika grad hos 80–90 % av patienterna. Andra vanliga hudbesvär är paronyki (nagelbandsinfektion), fissurer, xerosis (torr hud), eksem och klåda.

Proaktiv hudvård minskar graden av hudbiverkningar f00b2507-0843-4dc4-adb4-9a0dd75979fb31516546389222.

Fluorouracil kan ge slemhinneirritation. Symtomlindring med bensydamin (Andolex, munsköljsvätska), som är smärtstillande och antiinflammatoriskt, rekommenderas.

Neuropati är vanligt förekommande vid behandling med oxaliplatin och innefattar köldutlösta parestesier, dysestesier och faryngolaryngeal dysestesi. Det är viktigt att vara observant på kvarstående symtom, och sådana bör föranleda dosreduktion eller avslutande av behandlingen. Se stöddokument för cytostatikaorsakad perifer neuropati för stöd kring förebyggande åtgärder, utredning och övrig handläggning.

Mer än hälften av patienter som behandlats med oxaliplatin har kvarvarande neuropatier 6 månader efter behandlingens slut och en fjärdedel har fortfarande besvär efter 3 år ef286b52-014b-43e3-8b23-66c367e379e531616546589222. De långvariga effekterna är förknippade med ökad fysisk funktionsnedsättning, fall och nedsatt livskvalitet 11d9e623-1e81-47b9-974c-1fce937f9dab31716546589222. Smärtsam neuropati kan behandlas med duloxetin med varierande effekt d884976c-5990-43c1-b46e-0f0c9b27519431816546589222. Visst vetenskapligt stöd finns för att fysisk aktivitet och funktionsträning minskar neuropatierna. Akupunktur, TENS (transkutan elektrisk nervstimulering) och massage 11d9e623-1e81-47b9-974c-1fce937f9dab31716546589222. Se stöddokumentet för rekommendationer.

Hand- och fotsyndrom är vanligt förekommande vid behandling med vissa läkemedel, framför allt kapecitabin. Hudbiverkningarna uppträder i form av stickningar, känselbortfall, smärta, svullnad eller rodnad, vanligen i handflatorna och under fotsulorna. Regelbunden användning av mjukgörande kräm förebygger och lindrar symtomen.

Vid planerad operation bör patienten få information i god tid före ingreppet för möjlighet till uppföljning. Den preoperativa undervisningen bör innehålla information om anatomi och tarmens funktion, vilken typ av stomi som planeras, stomikonstruktion, operationsprocessen och psykologiska, fysiska och sociala aspekter e0282bce-e02f-4bab-a77d-99c8155fe52631916546889222.

Stomimarkering preoperativt bör utföras av en stomiterapeut eller specialistutbildad sjuksköterska i samråd med patienten och kirurgen.

Undervisning och träning i stomibandagering bör ges kontinuerligt och påbörjas så snart patienten orkar, fysiskt och psykiskt. Målet är att patienten ska hantera skötsel och bandagering av sin stomi före utskrivning från sjukhuset samt ha fått undervisning i grunderna för hudvård och hur stomiläckage förhindras.

Information om tidiga postoperativa besvär bör ges före utskrivning enligt följande:

• Patienter som fått en avlastande stomi och har rektum kvar bör informeras om att det är normalt att tömma slem och sekret via rektum.
• Alla patienter med ileostomi bör få information om risken för höga stomiflöden samt egenvårdsråd kring detta.
• Patienter som opererats med APE kan uppleva fantomsmärtor och tyngdkänsla. Det perineala såret kan ta lång tid att läka.

Före utskrivning från sjukhuset bör patienten ha fått kontakt med en stomiterapeut och en uppföljning vara planerad e27cd48a-7d75-4898-a03f-c82d6173332832016546989222.

Stomiopererade patienters upplevelse av livskvaliteten efter operation av KRC visar olika resultat. Flera studier beskriver försämrad livskvalitet efter stomioperation, medan andra indikerar att livskvaliteten ökar med tiden 4f7edd90-1c36-44b5-ae64-b8bd8aa46fd932116546989222a13b4e3f-3ee3-4b4e-801d-b5244b7b0ed9322165469892220914b04e-acdf-4b73-993c-c420294405b732316546989222.

Efter kirurgi för rektalcancer och nedläggning av tillfällig loopileostomi drabbas alla patienter av någon grad av Low Anterior Resection Syndrome (LARS), vilket påverkar livskvaliteten db37a84a-a843-4069-adb5-f5bec5fe64dc3241654708922291e5d13d-4f96-4290-b314-b668e21be13732516547089222. Detaljerad information finns i avsnittet Mag‑tarmbesvär i Nationellt vårdprogram för bäckencancerrehabilitering.

Vanliga tidiga komplikationer är stominekros och separation mellan hud och stomi. En tidig komplikation kan leda till senare problem med exempelvis stomistenos och stomiretraktion. Stomiprolaps kan förekomma både tidigt och sent efter operation. En annan vanligt förekommande sen komplikation är parastomalt bråck bf7ca70e-45bc-4ed8-9099-29e281e825063268973489222.

För patienten leder stomikomplikationerna ofta till specifika problem såsom hud- och bandageringsproblem samt rädsla för läckage och lukt, vilket ger konsekvenser för det sociala livet 4f7edd90-1c36-44b5-ae64-b8bd8aa46fd93218973489222a13b4e3f-3ee3-4b4e-801d-b5244b7b0ed932289734892220914b04e-acdf-4b73-993c-c420294405b73238973489222f6fb7d8b-5192-44a0-9403-0e40c08f2f073278973489222.

Medicinsk onkologisk behandling kan ge biverkningar som begränsar patientens förmåga att sköta stomin och ökar behovet av stöd och rådgivning. Behandling kan ge lös avföring och stomiflöden med hud- och bandageringsproblem som följd. Neuropatier kan påverka motoriken så att patienten får svårt med egenvård av stomi ee6c4611-03bb-4edb-aff1-0203a2380ecc3288973489222. Fatigue kan också göra det svårare att orka ta hand om sin stomi.

Efter en stomioperation bör patienten följas upp regelbundet och strukturerat för att förebygga stomirelaterade komplikationer, följa återhämtningen och stödja patienten i att anpassa sig till den nya livssituationen e0282bce-e02f-4bab-a77d-99c8155fe5263198973489222e27cd48a-7d75-4898-a03f-c82d617333283208973489222.

Postoperativt kan stomiflödet från en ileostomi vara stort. Stomiflöden som överstiger 1 500–2 000 ml/dygn ökar risken för att patienten ska bli dehydrerad, och grav dehydrering kan leda till akut njursvikt. Därför bör stomiflödet mätas på vårdavdelningen, med samtidig kontroll av patientens vikt och vätske- och elektrolytstatus. Vid höga flöden insättes adekvata läkemedel.

Det är inte ovanligt att patienten drabbas av höga stomiflöden efter utskrivning från sjukhuset, när matintaget ökar. Information om risk för stomiflöden och dehydrering är viktigt, liksom egenvårdsråd om hur det ska hanteras samt adekvata läkemedel.