Till sidinnehåll

Komplementär- och integrativ medicin (KIM)

Många personer med cancer använder metoder som inte tillhandahålls inom den vanliga hälso- och sjukvården (komplementär medicin). I regel sker denna användning i egenvårdssyfte för förbättrat välmående och symtomlindring. I och med ökande forskning på området integreras en del av de komplementärmedicinska metoderna allt mer inom cancervården (integrativ medicin). Gränsen mellan komplementär- och integrativ medicin (KIM) är flytande. Studier visar att två av tre patienter som använder komplementär medicin inte pratar om detta med cancervården, trots att majoriteten av patienter vill kunna diskutera detta 252253.

Det kommer allt fler forskningsresultat om specifika metoders kliniska effekter och risker. För att möta patienters behov och värna om patientsäkerheten behöver cancervården kunna bemöta frågor om KIM och ge situationsanpassade råd.

14.1

Kropp-och-själ-metoder

För en del cancerrelaterade symtom som stress, smärta, ångest, oro, depressiva symtom, cancerrelaterad fatigue, illamående och sömnbesvär finns evidens för så kallade kropp-och-själ-metoder 254255. Exempel på sådana metoder som erbjuds i ökande grad av legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal inom cancervården är meditation, mindfulness, akupunktur, avslappning, musikterapi och yoga. Dessa metoder och deras specifika effekter finns beskrivna i av ASCO erkända kliniska riktlinjer : ”Integrative Medicine for Pain Management in Oncology” och ” Clinical Practice Guidelines on the Evidence-Based Use of Integrative Therapies During and After Breast Cancer Treatment” 254256.

Terapeuter som erbjuder komplementärmedicinska metoder utanför hälso- och sjukvården är oftast inte legitimerade och faller därmed inte under patientsäkerhetslagen (2010:659). Det är viktigt att patienter är medvetna om terapeutens kvalifikationer och insatta i behandlingens mål, innehåll och förväntad behandlingstid. Flera yrkesförbund har etiska riktlinjer och kvalitetskrav för sina medlemmar. Vidare finns internationella förslag på kriterier som kan vägleda patienter i att hitta en kompetent terapeut samt förslag på kompetenskrav 257258.

14.2

Växtbaserade läkemedel och kosttillskott

Många patienter med cancer använder växtbaserade läkemedel och kosttillskott, inklusive vitaminer och mineraler för att förbättra sitt välmående 253259260. Det finns en tilltagande mängd forskning på området avseende både effekt och risker. Exempelvis pekar klinisk forskning på potentiell effekt av amerikansk ginseng och ingefära vid fatigue respektive cytostatika-inducerat illamående medan djurstudier pekar på potentiell risk vid intag av höga doser antioxidanter 254.

Riskerna med användning av växtbaserade läkemedel och kosttillskott inbegriper också både biverkningar och potentiella interaktioner; vilka kan kollas upp via länkarna nedan. Dessutom är det en risk i sig när vården inte har kännedom om patienters användning av dessa preparat då eventuella symtom och biverkningar kan feltolkas. Kvalitetskontroll av preparaten varierar och skiljer sig åt för växtbaserade läkemedel och kosttillskott. Kvalitet och säkerhet för växtbaserade läkemedel kontrolleras enligt lag på samma sätt som övriga läkemedel. Dessa finns listade på Läkemedelsverkets hemsida. Kosttillskott regleras som livsmedel och för dessa finns ingen motsvarande obligatorisk kontroll av kvalitet eller säkerhet.

14.3

Fördjupning

Vid frågor om enskilda preparats effekt, risk för interaktioner och säkerhet kan en broschyr om komplementär och alternativ medicin från RCC i samverkan lämnas ut.

För sammanställningar kring effekt, säkerhet, biverkningar och interaktioner samt kortfattad patientinformation, se: