Ärftlighet

I de flesta fall påvisas ingen bakomliggande medfödd ärftlig orsak till insjuknande i CNS-tumör hos vuxna patienter. I vissa fall kan dock tumören vara en del av ett ärftligt tumörrisksyndrom. För att bedöma om genetisk utredning kan vara motiverad skall information om andra tumörer och sjukdomar hos patienten inhämtas, samt en noggrann familjeananamnes. Följande information behövs för att avgöra om det finns misstanke om ärftlig riskfaktor:

• Typ av primärtumör hos patienten
• Tidigare eller synkron primärtumör av annan typ hos patienten
• Ålder vid insjuknande (<46 år)
• Första- eller andragrads-släktingar med hjärntumör och/eller annan cancer
• Flera tumörfall i samma släktgren
• Kombinationer av specifika cancerformer i samma släktgren

Om anamnesen stärker misstanken kan remiss skickas för ärftlighetsutredning och genetisk testning för tumörrisksyndrom till en cancergenetisk enhet/klinisk genetik, som finns vid alla universitetssjukhus.

Vid molekylärpatologiska analyser på tumörmaterial kan man få kännedom om genetiska varianter som skulle kunna vara associerade med tumörrisksyndrom. Vi rekommenderar att återrapportering från dessa utredningar följer publicerade rekommendationer som finns i PM:et ”Rekommendationer för återrapportering av konstitutionella varianter från cancergenetiska utredningar inom klinisk patologi”.

Rekommendationer för återrapportering av konstitutionella varianter från cancergenetiska utredningar inom klinisk patologi.

Följande diagnoser skall väcka misstanke om medfödd risk som kan ha bidragit till tumören. Inom parentes anges de gener som är associerade med olika ärftliga tumörrisk-syndrom som kan misstänkas vid respektive diagnos och som bör ingå i den genetiska testningen av insjuknad patient när kriteriet uppfylls. Mer information om respektive gener och syndrom kan hittas i NVP Ärftliga tumörrisksyndrom, kap 5 Genöversikt (Genöversikt).

• En patient med tumör som har följande lokalisation/histopatologi:
• Plexus choroideus tumör (TP53)
• Opticusgliom (NF1)
• Schwannom (NF2, SMARCB1, SMARCE1, LZTR1)
• Melanotiskt schwannom (BAP1)
• Subependymalt storcelligt astrocytom (TSC1, TSC2)
• Hemangioblastom (VHL)
• Medulloblastom (TP53, PTCH1, PTCH2, SUFU, APC, FANC-generna och MMR-generna)
• Cerebellärt dysplastiskt gangliocytom (PTEN).

• Gliom (diffusa gliom, astrocytom, glioblastom) om detta förekommer hos patienten och/eller nära släktingar i kombination med:
• Låg debutålder (< 46 år) och annan TP53-relaterad tumör (<56 år) hos patienten och/eller första- eller andragradssläkting: osteosarkom, mjukdelssarkom, bröstcancer, binjurebarkscancer, hjärn- eller ryggmärgstumör, lungadenocarcinom hos icke-rökare, eller leukemi (TP53)
• Kolonpolypos, kolorektal cancer, endometriecancer eller urotelcellscancer hos patienten och/eller minst två första-eller andragradssläktingar (APC, MSH2 och övriga MMR-gener, POLD1, POLE, NTHL1).
• Patient med tumör i hjärna, ryggmärg och dess hinnor eller tumör i perifera nerver och associerade symtom/sjukdomar som inger misstanke om syndrom som återfinns i tabell 1.
• En familj med flera fall av tumör i hjärna, ryggmärg och dess hinnor eller tumör i perifera nerver och associerade symtom/sjukdomar som inger misstanke om syndrom som återfinns i tabell 1.
• Remiss till klinisk genetik/cancergenetisk mottagning för ställningstagande till eventuell genetisk utredning och testning kan övervägas för:
• Patient med primär tumör i hjärna, ryggmärg eller dess hinnor och som har minst två ytterligare första- eller andragradssläktingar med tumör i hjärna, ryggmärg eller dess hinnor i samma släktgren.
• Patient med flera primära tumörer i hjärna och/eller ryggmärg och/eller dess hinnor kan.