Till sidinnehåll
Kunskapsbank för cancervården Till cancercentrum.se

Symtom och tidig utredning

7.1

Alarmsymtom och kliniska fynd

Rekommendationer

Följande nytillkomna symtom och kliniska fynd bör föranleda skyndsam utredning för att utesluta äggstockscancer:

  • Bilddiagnostiskt fynd som ger misstanke om cancer med gynekologiskt ursprung
  • Bäcken- eller bukexpansivitet
  • Ascites
  • Pleuravätska utan annan uppenbar orsak
  • Bäcken- eller buksmärta (frekvent återkommande)
  • Ökat bukomfång och/eller trycksymtom från buken
  • Ökande urinträngningar (frekvent återkommande)
  • Ändrade avföringsmönster utan annan uppenbar orsak
  • Tidig mättnadskänsla eller aptitförlust utan annan uppenbar orsak
  • Nydiagnostiserad IBS hos kvinnor över 50 år
  • Djup ventrombos i nedre extremiteterna utan annan uppenbar orsak

Äggstockscancer (ovarialcancer) diagnostiseras ofta i ett avancerat skede (stadium III–IV), vilket reflekterar avsaknad av tidig diagnostik med screening och sjukdomens ospecifika symtom.

Evidens från fall-kontrollstudier, varav de flesta retrospektiva, visar att buksmärtor, uppblåsthet, ök

ande urinträngningar, ökat bukomfång, aptitförlust och olaga eller postmenopausala blödningar rapporteras oftare av kvinnor före diagnosen av äggstockscancer jämfört med kvinnor utan äggstockscancer (Bankhead et al., 2008). Resultaten från en amerikansk studie av 1 725 kvinnor med äggstockscancer visar att 95 % av kvinnorna hade symtom före diagnos, varav 89 % med stadium I–II och 97 % med stadium III–IV (Goff et al., 2000). Besvär från buken rapporterades av 77 %, magtarmkanalen av 70 %, värk av 58 %, besvär från urinvägarna av 34 % medan 25 % hade specifika gynekologiska symtom.

En systematisk översikt av 24 studier uppskattar att 93 % (95 % CI 92–94 %) av kvinnorna med äggstockscancer har symtom före diagnosen (Bankhead et al., 2005).

Det finns otillräckligt vetenskapligt underlag för att bedöma om varaktighet av symtom före diagnosen inverkar på överlevnad eller livskvalitet.

Det är viktigt att öka medvetenheten bland allmänhet och vårdgivare om symtom som kan indikera äggstockscancer. Det finns tillräckligt, om än begränsat, vetenskapligt underlag för att vissa symtom och kliniska fynd är tillräckliga för att initiera utredning vid misstanke om äggstockscancer, framför allt om dessa är ihållande och frekventa. Mot bakgrund av det låga positiva prediktionsvärdet rekommenderas, vid symtom utan andra kliniska fynd som talar för äggstockscancer, i första hand gynekologisk undersökning som inkluderar ultraljud och provtagning för serum CA 125 (se kapitel 8 diagnostik). Vid normalt CA 125-värde (< 35 IU/ml) och normal gynekologisk undersökning bör kvinnan utredas för andra orsaker till symtomen och om ingen klinisk orsak kan hittas bör hon rådas att söka igen om symtomen förvärras.

Ovanstående rekommendationer överensstämmer väl med de evidensbaserade nationella riktlinjerna för äggstockscancer i Storbritannien ("NICE clinical guideline. Ovarian cancer: the recognition and initial management of ovarian cancer. Full guideline april 2011. Published by the National Collaborating Centre for Cancer at Velindre NHS Trust, Cardiff, Wales. ISBN 978-0-9558265-5-9.,").

7.2

Ingång till standardiserat vårdförlopp

Vid misstanke ska följande utföras:

  • allmän anamnes inkl. gynekologisk anamnes och cancerärftlighet
  • klinisk status inkl. allmäntillstånd, palpation av ytliga lymfkörtelstationer, bukpalpation, rektalundersökning och auskultation av hjärta och lungor
  • kreatinin och tumörmarkör i serum: CA 125 (svaret ska göras tillgängligt för filterfunktionen men inte inväntas innan remiss skickas).

Om misstanken kvarstår ska patienten skickas till filterfunktion, se 8.1.1 Filterfunktion.

Remissen ska innehålla följande:

  • frågeställning: äggstockscancer?
  • anamnes, ange särskilt 
    • symtom som ligger till grund för misstanke 
    • relevanta undersökningsfynd
    • samsjuklighet
    • tidigare sjukdomar och behandlingar
  • eventuella språkhinder (tolkbehov) eller funktionsnedsättningar
  • prov tagna (kreatinin och CA 125)
  • kontaktuppgifter för patienten inklusive aktuella telefonnummer
  • uppgifter för direktkontakt med inremitterande (direktnummer).
7.3

Utredning av patienter som inte uppfyller kriterierna för välgrundad misstanke

Det är en gynekolog som ska bedöma om välgrundad misstanke om äggstockscancer föreligger (filterfunktion), och remiss till gynekolog skrivs av allmänläkare om misstanke föreligger.

Kvinnor utan uppenbar misstanke om äggstockscancer men med persisterande diffusa nedre buksymtom och obehag bör remitteras till gynekolog men ingår inte i utredning för standardiserade vårdförlopp.

Nästa kapitel
8 Diagnostik